I konstrast till lärare Ebba och lärare Niklas, uttrycker lärare Amanda som har undervisat i ämnet svenska i fyra år, att hon saknar stöttning och kunskaper om hur varje formativ nyckelstrategi ska användas i ämnet svenska. Under intervjun berättar hon att hon aktiverar sina elever genom att de tillsammans arbetar med frågor om olika typer av texter. Vidare beskriver lärare Amanda att hon för tillfället arbetar med värdegrundsfrågor och aktiviteter som ”rätt eller fel hörnan” eller ”de fyra alternativen” där hennes elever behöver aktivt fatta beslut om olika påståenden.
Jag vill att de ska jobba i par eller i grupp så att de tillsammans kan utveckla sitt ordförråd och sina begrepp(Lärare Amanda)
Dessutom använder lärare Amanda sig av metoden ”de högas strategier”. Lärare Amanda förklarar att uttrycket betyder att hon använder de högpresterande elevers strategier när uppgifter löses gemensamt i klassrummet.
Ropar man på de språksvaga elever eller de som allmänt är blyga och inte kan visa sina strategier på hur de tänker, så händer det att elever lär sig fel eller inte lär sig någonting, fortsätter(Lärare Amanda)
Vidare uttrycker lärare Amanda att hon eftersträvar att implementera alla de fem formativa nyckelstrategierna i ämnet svenska, men berättar att hon saknar kunskap och stöttning om hur kamratfeedback ska ges mellan elever. Hon säger att kamratfeedback väcker oro hos elever som presterar bra, vilket gör att hon ifrågasätter sina kunskaper kring formativ bedömning och sin yrkesprofession.
Eleverna tar inte åt sig feedback från sina kompisar för de upplever att det blir som en negativ kritik de får (Lärare Amanda)
Lärare Amanda poängterar själv att hon saknar kunskaper om hur hon ska aktivera elever att äga sitt eget lärande. Hon ger uttryck för att hon inte vet på vilket sätt elevers
självbedömningar och dess progression ska följas och dokumenteras. Vidare menar hon att självbedömning är en progression som börjar redan vid att elever ska förstå vad kunskapskrav och kriterier för godkänd betyder. Fortsättningsvis ger lärare Amanda uttryck för att hon inte vet på vilket sätt hon kan säkerställa att hennes elever förstår vad syftet med
kamratbedömning och självbedömning är.
Lärare Pär som har undervisat i ämnet svenska i tre år ger exempel på vilka sätt han försöker använda sig av de fem formativa nyckelstrategierna i sin undervisning. Han framhåller att han använder olika aktiviteter som ger utrymme för hans elever att ge kamratfeedback till
varandra. Vidare förklarar lärare Pär att han låter elever skapa egna prov, rätta proven själva och tillsammans diskutera olika kvaliteter av texter.
Jag låter dem skapa egna prov, och sedan rättar de tillsammans varandras prov. Det tycker jag har fungerat bra när vi nu håller på med faktatexter och berättande texter (Lärare Pär)
6.3.1 Utmaningar med språksvaga elever
Under intervjun med lärare Pär uttrycker han att han låter sina elever att agera som läranderesurser för varandra men att han inte vet vilka resultat denna formativa
bedömningsprocess medför elever som är språksvaga. Vidare yttrar han under intervjun att han inte vet hur den formativa bedömningen ska användas av bland elever som inte vill delta i kamratfeedback eller som inte vill hjälpa sina kamrater vidare i deras kunskapsutveckling. Fortsättningsvis talar lärare Pär om att varken han eller hans elever har kunskaper om hur den sista formativa nyckelstrategin ska genomföras i ämnet svenska. Därav berättar han att
nyckelstrategin ”aktivering av elever som ägare av det egna lärandet” inte används i hans undervisning.
Jag tycket det är svårt för mig som vuxen att bedöma en text jag skriver, så du kan ana hur svårt det är för ett barn att göra det. Vi nöjer oss med kamratfeedback (Lärare Pär)
Därutöver säger lärare Pär under intervjun att han inte har kunskaper om hur självbedömning ska göras av elever som inte har kommit så långt i sin språkliga utveckling.
Jag har elever som har bott i Sverige i 6 månader och elever som knappt pratar svenska. Det finns inte en chans att de kommer förstå innebörden av att bedöma sin egen text eller någon annans för den delen (Lärare Pär)
Lärare Felicia som har fyra års erfarenhet av undervisning i ämnet svenska berättar att det är väsentligt att alla fem formativa nyckelstrategier genomsyrar hennes undervisning, speciellt när det finns språksvaga elever i klassen. Hon beskriver hur hon använder sig av reguljära återkopplingar till varje elev skrivna på post-it lappar. Lärare Felicia klistrar post-it lapparna med en skriven återkoppling på insidan av sina elevers bänkar så inte de övriga klasskamrater ska kunna se vad varje enskild elev behöver arbeta vidare med. En annan formativ
bedömningsteknik som hon använder i sin undervisning är metoden ”two stars and a wish”. Hon poängterar att på så sätt uppmuntrar hon till att eleverna ska leta efter styrkor och förbättringar i texter de skriver. Sedan berättar lärare Felicia hur checklistorna hon skapar ser ut och vilka punkter hon tar upp. Exempel på punkter är ” En bra sak med din inledning är ”, ” En sak du har gjort bra i din avslutning är ”, ” En sak du kan förbättra med din inledning och avslutning är ”.
Utöver möjligheterna med formativ bedömning berättar lärare Felicia själv att hon inte
besitter kunskaper på hur de två sista nyckelstrategierna ska tillämpas när det finns språksvaga elever i klassen. Dessa två nyckelstrategier berör kamratfeedback och självbedömning som elever själva ska genomföra i en klass. Enligt lärare Felicia saknar hon kunskap om hur specifik återkoppling ska ges till hennes elever.
Läkare har ett online ställe där de hittar all ny information som rör deras yrke, medan vi lärare inte har det. Inte heller Lektion.se ger något tydligt exempel på hur återkoppling ska ges, speciellt för språksvaga och nyanlända elever (Lärare Felicia)