Under alla lärarnas intervjuer ges det uttryck för att tidsbrist är en avgörande faktor till varför formativ bedömning är en utmaning att genomföra i undervisning i ämnet svenska. Lärare Niklas säger att arbetsplatsen han arbetar på har många möten som tar tid och att han inte vill stanna på skolan efter hans arbetstid för att hinna med att skriva egna tolkningar av
kunskapskraven för ämnet svenska. Vidare uttrycker lärare Niklas att han framför allt saknar tid att sitta ner och tolka vad en godkänd text är.
Lärare Amanda uttrycker under intervjun att hon inte alltid har tid att använda sig av de fem formativa nyckelstrategierna i ämnet svenska. Hon berättar att hon ibland använder sig av ”rätt eller fel hörnan” eller ”de fyra alternativen” där elever aktivt behöver fatta beslut om olika påståenden gällande värdegrundsarbetet. På sätt uttrycker hon att hon får tid och tillfälle att tillsammans med hennes elever arbeta med kamratfeedback och återkoppling.
Jag vill att de ska jobba i par eller i grupp så att de tillsammans kan utveckla sitt ordförråd och sina begrepp (Lärare Amanda)
6.4.1 Digitala verktyg
Lärare Amanda berättar att utöver ”rätt eller fel hörnan” eller ”de fyra alternativen”, ger ofta direkt återkoppling till sina elever i en applikation som alla lärare på skolan ska använda. Hon berättar att applikationen gör det möjligt att som lärare kunna kontrollera om elever har tagit till sig hennes återkoppling. Vidare nämner hon att trots applikationen har hon svårt att hinna ge direkt återkoppling till alla hennes elever som går i olika klasser.
Du kan tänka dig hur svårt det är att hinna som lärare när man har flera klasser och flera ämnen att hinna ge återkoppling till. Man hinner ju aldrig ge enskild återkoppling till fem hundra elever samtidigt som man ska tolka Skolverkets kriterier för godkänd och hinna skapa aktiviteter som aktiverar dem (Lärare Amanda)
Lärare Niklas använder elever som resurs för varandras lärande genom att ibland ta kort på prov elever har skrivit, och sedan projektera dem på tavlan där elever går igenom vilka saker som behöver förbättras. Dock uttrycker han att han inte alltid hinner ge formativ bedömning genom att ta kort på elevers prov och texter för att projektera dem.
Det är så mycket annat som tar tid. Till exempel provrättningar eller planering av lektioner av andra klasser än mina för att deras lärare är sjukskrivna (Lärare Niklas)
Likt lärare Niklas berättar lärare Pär att arbetsplatsen han arbetar på har många möten som han är tvungen att närvara på vilket han uttrycker orsakar brist på tid för planering av hans undervisning. Han berättar att han varken har tid att lära sig vad självbedömning har för betydelse för elever eller tid att utforska hur det ska implementeras i hans undervisning.
Lärare Ebba ger också uttryck för att genomförandet av alla de fem formativa
nyckelstrategierna påverkas av tidsbrist. Hon berättar att hon försöker aktivera eleverna att tillsammans ta del av varandras lärande genom det digitala verktyget Google Dokument. Hon förklarar att den digitala funktionen är uppskattad av elevernas föräldrar och att den har fungerat under alla dessa år som hon har jobbat som lärare.
De läser svenska boken och därifrån bestämmer jag ett ämne som de ska skriva om i par på Google dokument (Lärare Ebba)
6.4.2 Elevers förståelse av digitala verktyg
Lärare Ebba uttrycker att hon försöker att använda det digitala verktyget Google Dokument som en resurs för att ge eleverna feedback och återkoppling, men att hon upplever att hennes elever inte förstår hur det verktyget fungerar och i vilket syfte det ska användas.
Ibland hinner jag inte se om alla elever är delaktiga i sina grupper. Just nu har jag precis fått in en ny elev som aldrig ens jobbat med digitala verktyg förut. Och hur gör man när man inte hinner att både hjälpa grupperna och hjälpa den eleven (Lärare Ebba)
Lärare Felicia berättar under intervjun att hon vissa gånger inte hinner implementera alla de fem formativa nyckelstrategierna i ämnet svenska. Hon uttrycker att hon försöker att använda sig av de digitala funktioner Google Dokument och Google Drive. Vidare förklarar hon att hennes elever sitter i olika grupper, till exempel ”krokodil gruppen”, ”apa gruppen”, och ”lejon gruppen”. Detta gör hon för att eleverna tillsammans ska bearbeta och komplettera sina texter. Trots att lärare Felicia ger uttryck för att hon försöker använda sig av kamratfeedback och återkoppling genom digitala verktyg, poängterar hon att tidsbrist och elevers bristande kunskaper om hur digitala verktyg används, är en avgörande faktor till varför formativ bedömning inte alltid präglar hennes lektioner i svenska. Hon förklarar att hennes elever och speciellt de som är språksvaga inte vet hur de ska bedöma varandra digitalt. Dessutom
poängterar hon och brist på tid att hjälpa de elever som inte vet hur digitala verktyg fungerar leder till att de inte hinner utveckla sin bedömningsförmåga.
Det krävs tid och resurser om de ska lära sig bedöma varandra, och det finns tyvärr varken det ena eller det andra (Lärare Felicia)
Lärare Niklas ger uttryck för att han också använder sig av det digitala verktyget Google
Dokument, där elever får direkt återkoppling av honom. Enligt honom fungerar digitala
verktyg bra för snabb återkoppling, eftersom han då kan skriva en kommentar direkt i texter som behöver ändras eller förbättras. Vidare förklarar lärare Niklas att de texter som visar språkliga variationer tas upp som exempel inför hans klass. Lärare Niklas nämner att den största utmaningen med att ge elever återkoppling av den typen är brist på tid. Han uttrycker att elever i första hand inte kan använda digitala verktyg på ett korrekt sätt vilket gör att återkoppling inte resulterar till vidare kunskapsutveckling. Trots sin positiva inställning till digitala verktyg upplever lärare Niklas att han sällan har tid att skriva kommentarer till alla elevers texter efter varje lektion i ämnet svenska.
Lärare Pär berättar också att tidsbrist är en avgörande faktor till varför formativ bedömning inte alltid kan användas i hans undervisning i ämnet svenska. Han berättar att elever sitter i sina förutbestämda expertgrupper där de tillsammans ska bygga kunskap kring ett ämne som han bestämmer. Därefter får eleverna en kort stund att rita tankekartor på sina Ipads. När tiden är slut diskuterar eleverna om ämnet och fyller i efterhand på sina tankekartor tillsammans.
Vi gör så för att jag vet att de språksvaga eleverna får chans att höra och se hur man uttalar och skriver vissa ord av de andra eleverna (Lärare Pär)
Lärare Pär poängterar dock att alla elever inte har gjort sig bekanta med digitala hjälpmedel, och att det går åt mycket tid att enbart förklara hur man ”löser en kommentar” på Google
Dokument. Fortsättningsvis konstaterar han att den tid som han försöker lära eleverna att
använda Google Dokument borde istället läggas på flera formativa diskussioner och aktiviteter i klassen.