Yrkesrelevans och förslag på vidare forskning

Tidigare forskning visar att formativ bedömning stödjer och utvecklar elevers kunskaper och färdigheter i undervisningen. Genom den här studien har det förhoppningsvis

uppmärksammats nya vinklar och perspektiv om vilka, om några, utmaningar formativ bedömning medför i ämnet svenska. I enlighet med Lgr 11 (Skolverket, 2011/2019) och

tidigare forskning är det väsentligt att lärare använder sig av olika formativa

bedömningstekniker för att kunna möta alla elevers lärandebehov och arbeta utifrån dem. Genom att använda de fem formativa nyckelstrategierna som ingår i den formativa

bedömningen kan lärare tydliggöra var elever befinner sig kunskapsmässigt för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Därtill, kan genom tidigare forskning och de fem intervjuade lärarnas svar, fastläggas att de fem formativa nyckelstrategierna kräver tid, bearbetning, och ett kollegialt arbete. Forskarna Hirsh och Lindberg (2015) anmärker att ett kollegialt arbete har stor betydelse för de som vill att formativ bedömning ska genomsyra deras undervisning. Vidare fastlägger Hirsh och Lindberg (2015) att inom läraryrket behöver gemensamma kollegiala arbeten för såväl teoretisk förståelse som praktisk tillämpning av formativ bedömning användas av lärare för att möta alla elevers lärandebehov.

Som förslag för att stärka de slutsatserna som dras i den här studien behövs mer forskning inom ämnet formativ bedömning. Det behövs mer riktad forskning på vilka möjliga utmaningar eller svårigheter elever som går i årskurs 4–6 upplever att de stöter på vid användning av kamratfeedback och självbedömning i ämnet svenska. Detta kan uppnås genom studier som baseras på observationer av undervisningar i årskurs 4–6 i ämnet svenska och intervjuer av så väl lärare som elever från olika delar av landet. På så vis kan forskningen kring ämnet formativ bedömning och dess utmaningar och svårigheter stärkas. Ett annat förslag på vidare forskning inom ämnet formativ bedömning kan vara att undersöka om lärares årserfarenheter i ämnet svenska påverkar användandet av de fem formativa

nyckelstrategierna. Detta skulle kunna genomföras genom observationer och intervjuer av yrkesverksamma lärare som undervisar i ämnet svenska och arbetar från olika skolor runt om i Sverige.

8. Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Bennet, E. (2011). Formative assessment: A critical review. Assessment in Education:

Principles, Policy & Practice, 18(1), 5 - 25.

Black, P. J. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment.

Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), ss. 5–31.

Blomqvist, P. (2018). Samtal om skrivbedömning: lärares normer, beslut och samstämmighet. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2018. [Stockholm]. Tillgänglig:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1197840/FULLTEXT01.pdf

Blomqvist, P., Lindberg, V. & Skar, G. (2016). ”Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares

bedömningssamtal.” Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. 10:1. Tillgänglig:

https://journals.uio.no/adno/article/view/2642/2447

Boström, E. (2017). ”Formativ bedömning: en enkel match eller en svår utmaning? Effekter

av en kompetensutvecklingssatsning på lärarnas praktik och på elevernas prestationer i matematik.” Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå universitet, 2017. Umeå. Tillgänglig:

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1096034/FULLTEXT03.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Granekull, T. (2016). Kamratbedömning i naturvetenskap på mellanstadiet: formativ

återkoppling genom gruppsamtal. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2016.

Malmö. Tillgänglig:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/19207/2043_19207_Granekull_muep.pdf?sequenc e=2&isAllowed=y

Grönlund, A. & Karlsson, A. (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis,

begrepp, problem och möjligheter. Elektronisk: https://www.skolverket.se/getFile?file=2660

Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet: enkelt i retoriken,

svårare i praktiken: elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Diss. (sammanfattning)

Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. Göteborg. Tillgänglig:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/42264/4/gupea_2077_42264_4.pdf

Hattie, J., Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1): 81-112. Tillgänglig: http://www.columbia.edu/~mvp19/ETF/Feedback.pdf

Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). ”Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk

och internationell forskning.” [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:

https://kvutis.se/wp-content/uploads/2015/05/VR1519Formativ-bedoemning-i-svensk-och- internationell-forskning_webb.compressed.pdf

Hunt, E., & Pellegrino, J. W. (2002). Issues, Examples, and Challenges in formative Assessment. New Directions for teaching and Learning, 89, 73-85.

Johansson, A. (2018). Lärares bedömningsspråk: språkhandlingar, bedömning och språklig

utformning i grundskolans skriftliga omdömen. Dissertation Växjö, 2018. Växjö. Tillgänglig:

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1264375/FULLTEXT03.pdf

Looney, J. (Ed.). (2005). Formative assessment: Improving learning in secondary classrooms. Paris: Organisation for Economic Cooperation and Development. Tillgänglig:

https://www.oecd.org/education/ceri/35661078.pdf

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norsteds.

Organisation for Economic Co-operation and Development. (2010). Education at a glance. Paris: Author. Tillgänglig: https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/eag-2010-

en.pdf?expires=1585685927&id=id&accname=guest&checksum=36578713085AA9ECD8D6 055D57118E19

Panadero, E., & Jönsson, A. (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited: A review. Educational Research Review, 9, 129–144.

Sidenvall, J. (2019). Lösa problem: om elevers förutsättningar att lösa problem och hur

lärare kan stödja processen. Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå universitet, 2019. Umeå.

Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1303310/FULLTEXT01.pdf

Sivenbring, J. (2015). ”Kamratrespons som formativ bedömning för lärande. En analys av kamratresponstexter på grundlärarutbildningen.” [Elektronisk resurs]. (2015). Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/903

Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar. 2018. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/getFile?file=3971

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .pdf

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Vetenskapsrådet (u.å .) (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning

i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Vingsle, C. (2017). Formativ bedömning och självreglerat lärande: vad behöver vi för att få

det att hända?. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2017. Umeå. Tillgänglig:

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1096029&dswid=-733

2020-02-10

Projektets titel: Examensarbete i fördjupningsämnet VT-20

Datum:13/02/2020 Studieansvarig/a (handledare): Eva Bringéus

E-postadress: Eva.bringeus@mau.se Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000 Student(er): Erin Pokamisa

E-postadress : Erin.pokamisa16@gmail.com Utbildning: Grundlärarutbildning Åk 4-6 Hantering av datauppgifter/ GDP-ansvarig vid

Malmö Universitet.

Kontaktperson: Jesper Wokander

jesper.wokander@mau.se Malmö Universitet,

Gemensam förvaltning, 20506 Malmö, 040-6657069

Nivå: Avancerad nivå