Lärarnas arbete med uppbyggnaden av matematiska begrepp

Alla lärare, både på låg- och mellanstadiet nämner att det är viktigt att arbeta med de matematiska begreppen och dess betydelse. Deras gemensamma synpunkt är att när man ska utveckla en läsförståelse i matematiska texter behöver man ha en förståelse för de matematiska begreppen. Därför är det viktigt att använda sig av begreppen konsekvent i sin undervisning.

Lärare 4 uttryckte sig så här: ”Jag tycker det är viktigt att de förstår begreppen. Det är a och o.

Har de inte det så blir det tufft.”

Arbetssätten som lärarna uppger att de använder sig av för att bygga upp förståelsen kring matematiska begrepp har delats in i olika teman. Temana är visa och illustrera begrepp, synonymer och kopplingar till vardagen, begreppslistor och lekar.

Visa och illustrera begrepp

Alla lärare pratar om att praktiskt visa matematiska begrepp. De visar med kroppen, ritar, använder sig av konkret material och bilder:

Jag har alltid brunnit för matematiska begrepp och tycker det är viktigt att man kan dem så det kanske speglar sig ännu mer i min undervisning att jag vill få med alla på tåget. … Jag går igenom begrepp lite på automatik för jag tycker det är viktigt att vända och vrida på dem. Jag ritar mycket på tavlan. (Lärare 5)

18

Lärare 9 arbetar mycket med begreppen, men nämner också att det är viktigt att känna till olika lägesord:

Lägesorden är också viktiga. Det stiger, det sjunker, varmare, kallare. … Jag visar med hela kroppen eller så plockar jag fram en termometer eller ritar på tavlan för att visa vad som händer.

Jag berättar till exempel att det blir varmare/kallare och kopplar det till en känsla. (Lärare 9) Lärarna som arbetar på lågstadiet använder sig ofta av konkret material för att bygga upp förståelsen kring begrepp. Lärare 3 berättar om när hen introducerar ett nytt matematiskt begrepp: ”Man använder sig av det matematiska begreppet ihop med det praktiska materialet.

När jag då modulerar eller visar så använder jag orden som vi ska använda sedan.” (Lärare 3) Synonymer och kopplingar till vardagen

Fyra av lärarna (2, 3, 4, och 8) nämner att de ger synonymer till begreppen:

Jag tycker det är viktigt att prata mycket om begreppen. Jag stannar upp när jag känner att det här kan vara knepigt och nämner då många synonymer och använder mig av flera synonymer bredvid varandra och efter varandra när jag pratar så att jag vet att alla är med på vad jag menar.

(Lärare 4)

Lärare 2 och 3 säger dock att de kan ge synonymer till en början men att de sedan övergår till att använda det korrekta begreppet. Lärare 2 förklarar att ”i början vill man förenkla genom att kanske använda olika ord för samma ord. Samtidigt måste man någon gång lämna av det så man bara använder det korrekta ordet.”

Lärare 6 försöker koppla termer till vardagliga händelser som är bekanta för eleven:

Om det är någon som har problem med en uppställning försöker jag göra det konkret för dem.

Till exempel jag har 25 kr och vi ska dela det på 7 att man då använder det här får du, eller du köper, att man använder sådana begrepp. (Lärare 6)

Begreppslistor

Fyra av lärarna (1. 2. 4 och 8) nämner att de har någon form av begreppslista, men de använder den på olika sätt. Inför ett nytt arbetsområde sammanställer Lärare 1 en begreppslista över de begrepp som kommer tas upp under de tre första lektionerna. Dessa arbetar de aktivt med under den första lektionen. Eleverna ska placera begreppen under rubrikerna Jag har aldrig hört, Jag känner till och Jag kan förklara. Därefter paras eleverna ihop två och två och sedan fyra och

19

fyra. De hjälps åt med att förstå och förklara begreppen. Målet är att när lektionen är slut ska de flesta kunna flytta begreppen till Jag kan förklara:

Anledningen till att vi använder en begreppslista är för att om jag vet vad fröken pratar om då blir det också lättare att hänga med från början än om det kommer en massa nya ord som jag inte har en aning om då måste jag sitta och fundera på vad betyder dem orden, vad betyder dem orden. (Lärare 1)

Lärare 2 berättar att ”vi har haft en ordbank ibland i matte där vi har samlat på orden, skrivit en betydelse till och även ritat en bild om vad det innebär.” I arbetsmaterial Favorit matematik nämner Lärare 7 att det finns färdiga begreppslistor att skriva ut som hen bland annat använder sig av för att bygga upp förståelsen. I klassrummet har hen även mycket bilder uppsatt på väggarna som beskriver begreppen. Lärare 8 berättar att de i år 4 hade grundbegreppen med de fyra räknesätten i läxa:

De hade till och med det i läxa att lära sig grundbegreppen med de fyra räknesätten och vad de olika placeringarna kallades för, som täljare och nämnare i division. De begreppen sitter väldigt bra och även andra begrepp som kommunikativa lagen. … Sedan fyran har vi inte fokuserat jättemycket på att befästa fler begrepp utan det är där vi rör oss kring hela tiden. (Lärare 8) Lärare 10 arbetar inte med begreppslistor. Enligt hens mening måste man arbeta med begreppen på olika sätt för att få förståelsen och inte bara nöta in begreppen som glosor. Hen berättar om ett arbetssätt som inte någon av övriga lärare berör:

Det går inte bara att slänga ut massa begrepp och nöta in det som glosor, för då får de ingen förståelse. … Beroende lite på vad det handlar om så kanske man inte säger begreppet direkt utan på något sätt gör man en uppgift som leder fram till begreppet, till exempel pi. Nu har vi pratat om cirkelns omkrets. Eleverna fick mäta en massa cirklar och sedan dividera med diametern och själva konstatera att det blev ett tal som var 3 någonting. Då kan man introducera pi i stället för att börja med att det finns något som heter pi och ta man det gånger diametern så får ni cirkelns omkrets. (Lärare 10)

Lekar

Flera av lärarna uttrycker sig att man behöver nöta in begreppen. Detta görs på olika sätt. Två av lärarna berättar att de gör detta med hjälp av lek och spel:

20

Vi leker en hel del för att nöta in dem. Jag tjatar om begreppen tills de sitter. Till exempel så skulle vi repetera alla fyra räknesätten för några veckor sedan. Då kör jag stafett med alla begreppen på golvet. De ska hämta rätt begrepp till vad exempelvis svaret på division heter.

(Lärare 7)

Vi kör memory och något som vi kallar fråga – byt. När man har arbetat lite med begreppen så får de en lapp med ett begrepp på. Detta begrepp ska de beskriva för en kompis utan att säga ordet. När kompisen har listat ut ordet byter de lappar. (Lärare 10)