I detta kapitel kommer valet av metod för studien att behandlas, urvalet som har gjorts, genomförandet av studien, hur analysen av data har utförts samt en redogörelse för de forskningsetiska riktlinjerna som har använts.
4.1 Metodval
För att få svar på frågeställningarna om hur lärare i de tidiga skolåren arbetar med läsförståelse inom matematiken och vad det är i matematiktexterna som lärarna upplever ställer till bekymmer för eleverna så har jag valt att använda mig av metoden kvalitativa intervjuer. I kvalitativa intervjuer intervjuas någon som har erfarenhet av det område och ämne som ska behandlas i studien. Respondenternas erfarenheter bidrar till att svaren blir mer tillförlitliga (Dimenäs, 2017). För att få information om respondenternas utbildning och arbetslivserfarenhet inom läraryrket så ställdes först några uppvärmningsfrågor vilket Dimenäs (2017) rekommenderar att man gör i början av en intervju. Intervjuerna i denna studie dominerades annars av öppna frågor. Enligt Dimenäs (2017) innebär det att frågorna har en svag struktur och att respondenterna kan berätta utifrån sina egna erfarenheter. Förslag på frågor skrevs ner i en intervjuguide (Bilaga 2). Frågorna var inte i en förutbestämd ordning utan utifrån hur respondenterna svarade på frågorna så ställdes följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2014).
4.2 Urval
Kriterierna som utgicks ifrån vid valet av respondenter var att lärarna skulle vara legitimerade, de skulle arbeta i skolans tidigare år (F-6) och undervisa i ämnet matematik. Lärarna skulle arbeta på olika skolor, i olika årskurser och stadier. Detta för att se om det fanns någon skillnad i hur de arbetar med läsförståelse inom matematiken i de olika stadierna. Detta synliggjorde även om det fanns någon skillnad i lärarnas upplevelse om vad som ställer till bekymmer för eleverna. För att komma i kontakt med respondenterna så användes bland annat ett subjektivt urval. Denscombe (2014) förklarar att vid ett subjektivt urval handplockas respondenter för undersökningen. Forskaren väljer medvetet de som hen tror kan ge värdefulla data. Ett snöbollsurval användes också. Denscombe (2014) beskriver snöbollsurval som en process där en person hänvisar till nästa person. Till att börja med valdes två lärare ut vilka arbetar på F-3 skolan som skribenten arbetar på. Därefter kontaktades en rektor på en F-6 skola för att få
12
förslag på respondenter till studien. Hen gav förslag på fyra möjliga lärare, två av lärarna arbetade på lågstadiet och två på mellanstadiet. En för skribenten bekant lärare som arbetar på en mellanstadieskola kontaktades också och ytterligare två namn på personer som kunde kontaktas för studien erhölls. Nu fanns åtta namn på tilltänkta respondenter.
När det stod klart vilka lärare som skulle kontaktas så gjordes det via mail (Bilaga 1). I mailet informerades om examensarbetets syfte och lärarna tillfrågades om de kunde tänka sig att delta i studien. Lärarna som arbetar på samma skola som mig tillfrågades muntligt. En av de tilltänkta respondenterna från mellanstadiet hade inte möjlighet att delta vilket medförde att ytterligare kontakter togs för att få fram en ny respondent. Eftersom den nya tilltänkta respondenten dröjde med sitt svar så kontaktades ännu en lärare. Detta gjorde att det fanns nio respondenter, fyra lärare som arbetar på lågstadiet och fem som arbetar på mellanstadiet. För att få en jämn fördelning kontaktades ytterligare en lärare som arbetar på F-3 skolan som skribenten arbetar på.
Här följer en kort presentation av respondenterna och vilket arbetsmaterial de använder just nu:
Lärare 1: är Grundskollärare F-3 och blev klar med sin utbildning 2017. Hen har arbetat till största delen på lågstadiet men även två år i åk 5 och 6. Just nu arbetar hen i åk 3.
Arbetsmaterialet: Singma matematik.
Lärare 2: är Grundskollärare F-3 och blev klar med sin utbildning 2020 efter att ha slutfört sin lärarutbildning via VAL som påbörjades 2005. Hen har enbart arbetat på lågstadiet. Just nu arbetar hen i åk 2. Arbetsmaterial: Singma matematik.
Lärare 3: är 1–7 lärare med inriktning sv/so, musik och blev klar sin utbildning 1992. Hen har arbetat i 20 år på mellanstadiet men är nu tillbaka på lågstadiet där hen började sin yrkesbana.
Just nu arbetar hen i åk 2. Arbetsmaterial: Singma matematik.
Lärare 4: är Grundskollärare F-3 och blev klar med sin utbildning 2018. Har enbart arbetat som utbildad lärare på lågstadiet men under sin pågående utbildning vikarierade hen även på mellanstadiet. Hen arbetar just nu i åk 3. Arbetsmaterial: Singma matematik.
Lärare 5: är Grundskollärare F-2 med inriktning ma/no. Hen blev klar med sin utbildning 2012 och efter det har hen validerat upp sin utbildning till att vara behörig även i åk 3. Har arbetat en hel del på förskolan men sedan fyra år tillbaka arbetar hen i skolan, först i åk 4 men därefter på lågstadiet. Just nu arbetar hen i åk 3. Arbetsmaterial: Singma matematik.
13
Lärare 6: är Grundskollärare F-6 och blev klar med sin utbildning 2021 efter att ha utbildats via VAL. Hen har arbetat i både låg- och mellanstadiet både innan och under tiden hen gick sin vidareutbildning till lärare. Just nu arbetar hen på mellanstadiet i åk 6. Arbetsmaterial:
Favoritmatematik.
Lärare 7: är 1–7 lärare med inriktning sv/so och idrott. Hen blev klar med sin utbildning 1994 och har undervisat i årskurserna 1–6. Just nu arbetar hen på mellanstadiet i åk 6. Arbetsmaterial:
Favoritmatematik.
Lärare 8: är 1–7 lärare med inriktning sv/so och engelska. Hen blev klar med sin utbildning 1994 och har mest undervisat på lågstadiet men arbetar nu på mellanstadiet i åk 6.
Arbetsmaterial: Favoritmatematik.
Lärare 9: är F-7 lärare med inriktning ma/no och engelska. Hen blev klar med sin utbildning 2002 och har mest undervisat på mellanstadiet men även i en åk 3. Just nu arbetar hen i åk 4.
Arbetsmaterial: Favoritmatematik.
Lärare 10: är 1-7 lärare med inriktning ma/no. Hen blev klar med sin utbildning 2003 och arbetar just nu på mellanstadiet i en 4-6:a men har även undervisat i en 2-3:a, 3-4:a och i matematik i åk 7. Arbetsmaterial: Koll på matematik.
4.3 Genomförande
Efter att ha fått bekräftelse från lärarna bokades tider in för intervju. Tanken var att intervjuerna skulle göras på respektive skola för att läraren skulle känna sig bekväm, men i dessa pandemitider var reservplanen att göra intervjun digitalt via en kommunikationsplattform.
Enligt Bryman (2018) är fördelen med intervjuer via en kommunikationsplattform att man ser varandra under intervjun och det kan likställas med en intervju som sker ansikte mot ansikte.
Begränsningar som kan uppstå enligt Bryman (2018) i användandet av dessa plattformar i intervjusammanhang är om det är dålig internetmottagning. Då försämras kvaliteten på intervjun likaså om respondenten är ovan och osäker med att använda plattformen. Detta var överväganden som beaktades när intervjuerna skulle äga rum. Vid intervjutillfällena bads respondenterna om godkännande för att spela in intervjun. De blev informerade om att inspelningen bara är till för denna studie och att den skulle transkriberas för att inte missa viktig information och att lättare kunna se mönster i svaren. När examensarbetet sedan är klart kommer både inspelning och transkriptioner att raderas. Enligt Bryman (2018) så underlättar
14
transkribering en noggrann analys av det respondenten sagt. Intervjuerna som skedde via kommunikationsplattformen spelades in via en inspelningsfunktion på denna och de som gjordes på skolorna spelades in via inspelningsfunktionen röstmemon på lärplattan. Vidare information som respondenterna fick var att skribenten skulle avidentifiera deras intervjuer och benämna dem som Lärare 1–10.
Varje intervju tog mellan 15 och 30 minuter. Fem av lärarna intervjuades på plats på skolorna och de övriga fem via kommunikationsplattformen. Alla intervjuer genomfördes under veckorna 8 – 10. Intervjuerna transkriberades så tätt inpå varje intervju som det fanns möjlighet till. Därefter skrevs de ut i pappersform. Lärarna sorterades efter vilket stadium de arbetade på och därefter bestämdes benämningen på varje respondent. Därför benämns de som arbetar med F-3 (lågstadiet) som Lärare 1–5 och de som arbetar med 4–6 (mellanstadiet) som Lärare 6–10.
Det har ingenting att göra med i vilken ordning intervjuerna genomfördes.
4.4 Analys av data
När datan skulle analyseras användes en tematisk analysmodell. Enligt Clarke och Braun (2017) är det en modell där man upptäcker olika mönster (teman) inom kvalitativa data som man sedan analyserar och tolkar. Allt datamaterial har behandlats konfidentiellt i syfte att det inte ska finnas någon som helst spårbarhet till deltagande respondenter.
Efter att intervjuerna var gjorda transkriberades de löpande. Enligt Bryman (2018) så bidrar transkribering till att forskaren kan studera respondenternas svar flera gånger. När transkriptionerna från alla intervjuer var klara var första steget i analysen att läsa igenom dem noggrant upprepade gånger. Först fokuserade jag på den första frågeställningen, vilken har anknytning till den sociokulturella teorin där språket ses som ett medierande verktyg. Samtidigt som läsningen av transkriptionerna skedde fördes anteckningar bredvid om olika teman kring hur respondenterna uppgav att de arbetade med läsförståelse i matematiken. Därefter färgmarkerades svaren kopplat till respektive tema där varje tema hade en egen färg. Till slut gjordes en sammanställning i varje tema.
När analysen kring den första frågeställningen var klar lästes transkriptionerna igenom ytterligare några gånger för att då fokusera på den andra frågeställningen, vilken bygger på den didaktiska teorin om hur undervisningen ska bedrivas på bästa sätt (Nilholm, 2017).
15
Tillvägagångsättet vid analysen av den andra frågeställningen följde samma upplägg som i den första.
4.5 Etik
Enligt Vetenskapsrådet (2017) så är en av de mest betydelsefulla kodexarna den medicinska Helsingforsdeklarationen. Både begrepp och regler används inom andra forskningsområden än medicin. I min studie följer jag de forskningsetiska perspektiv som World Medical Association (2018) anger i Helsingforsdeklarationen. Enligt den ska informerat samtycke ges. Varje tänkbar respondent måste informeras om syftet med undersökningen, vilka metoder som avses användas i undersökningen och att det när som helst är möjligt att dra tillbaka sitt samtycke.
När de tilltänkta respondenterna tillfrågades om de ville och hade möjlighet att ställa upp på en intervju så informerades de samtidigt om syftet med examensarbetet och vilken metod som var tänkt att användas för att få svar på frågeställningarna. Eftersom det var planerat att göra kvalitativa intervjuer så fanns ett önskemål om att få spela in dessa antingen via en kommunikationsplattform eller via ljudupptagning. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska en inspelning av bild och/eller ljud behandlas som en personuppgift och det är viktigt att det genomförs på ett ansvarsfullt och respektfullt sätt. Därför tillfrågades respondenterna om intervjun fick spelas in för att sedan transkriberas. Integriteten hos varje individ ska respekteras därför informerades även respondenterna om att de kommer att benämnas som Lärare 1–10.
16