Resultatdiskussion

Den här studien har utgått från den sociokulturella och den didaktiska teorin.

Frågeställningen: Hur uppger lärare i de tidiga skolåren att de arbetar med läsförståelse inom matematiken? kopplas till den sociokulturella teorin genom att språket ses som ett medierande verktyg i inlärningen. Frågeställningen: Vad är det i matematiktexterna som lärarna upplever ställer till bekymmer för eleverna? kopplas till den didaktiska teorin. När man vet vad elevernas svårigheter är så blir det ett underlag till de didaktiska frågorna: Vad ska läras ut? och Hur ska undervisningen genomföras? Allt för att kunna bedriva undervisningen på bästa sätt och skapa de bästa förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling, tänkande och bildning vilket skolan ska sträva efter enligt Lgr 11 (Skolverket, 2019). Kopplingar till de båda teorierna kommer att ske löpande i resultatdiskussionen.

Underrubrikerna i resultatdiskussion är kopplade till studiens frågeställningar. Dessa har jag även delat upp i de teman som analysen visade.

6.2.1 Lärarnas arbete med läsförståelse

Enligt den nu gällande läroplanen (Skolverket, 2019) ska lärare inom matematik arbeta på ett språkutvecklande sätt vilket även utvecklar det matematiska tänkandet. Både Fang och Schleppegrell (2010) samt Shanahan och Shanahan (2014) menar att lärare behöver undervisa i hur språket används i respektive ämne. Ämneslärarna är specialister i sitt eget ämne och hur språket används där. Shanahan och Shanahan (2014) kallar det för att undervisa i Disciplinary Literacy. Detta är helt i enlighet med den sociokulturella teorin där språket är ett medierande verktyg (Säljö, 2017).

Min upplevelse efter studien är att alla lärare som intervjuades är medvetna om att läsförståelsen inom matematiken är viktig, men det är bara tre av lärarna som uttrycker detta rent ut. Betyder det att sju av tio lärare inte tycker det är lika viktigt? Jag tror inte det är fallet men när vi pratar om läsförståelse så hamnar det ofta i de matematiska begreppen och förståelsen för dem.

Matematiska begrepp

Alla lärare arbetar på något sätt med att skapa förståelse för de matematiska begreppen. Skog och Österling (2016) förordar när man ska förklara olika räknehändelser eller begrepp att man använder sig av flera olika sorters verktyg som exempelvis rita och dramatisera. I enlighet med den sociokulturella teorin samt Skog och Österlings (2016) tankar arbetar lärarna med att

27

utveckla språket på olika sätt. Metoderna respondenterna har uppgett att de använder sig av, vilket även svarar på den didaktiska frågan hur undervisningen ska genomföras, är att de visar begreppen genom konkret material, illustrerar begreppen genom att rita, ger synonymer till begreppen och kopplar till vardagen, gör begreppslistor och befäster begreppen genom olika lekar. När Lärare 7 och 10 använder sig av olika sorters lekar för att befästa begreppen så handlar det ofta om att kommunicera och interagera, vilket är viktiga nycklar till lärande enligt den sociokulturella teorin. En del av lärarna använder sig av en kombination av nästan alla metoder medan några använder sig av några få. Det jag tänker på som även Lärare 3 påtalar är att det är viktigt att man inte knyter ett begrepp till ett visst räknesätt. Eftersom det är hur begreppet benämns i texten som avgör vilket räknesätt som passar.

Lundberg och Sterner (2006) menar att en väg till att bygga upp förståelsen för matematik är att skriva matematik. Denna metod är det ingen av lärarna som direkt uppger att de använder.

Lärare 2 är dock lite inne på det när de samlade ord i en ordbank. Där berättar hen att de skrev en betydelse till begreppen och att eleverna fick rita en bild till. Frågan är varför ingen av lärarna säger sig använda metoden att skriva matematik. Beror det på att det är en metod som inte fungerar. Passar den inte för alla åldrar eller tänker man att matematik handlar om att lösa olika sorters uppgifter och problem och inte om att skriva matematik eller är det så att lärarna helt enkelt inte känner till metoden?

Jag upplever att på lågstadiet arbetar man mer med konkret material än på mellanstadiet för att befästa begreppen. Detta tror jag beror på att man tar förgivet att de äldre eleverna, vilka även läser med flyt, förstår mer genom att man bara förklarar. Det finns en föreställning om att äldre elever lär sig på en mer abstrakt nivå medan de yngre barnen behöver mer konkret material för att förstå. Detta är en sanning som stämmer överens hos en grupp av elever, men som Lärare 7 påtalar så har antalet sva-elever och nyanlända på mellanstadiet ökat under de senaste 10 åren vilket kräver att man arbetar mer med språket. Enligt min åsikt behöver undervisningen ske på ett mer konkret än abstrakt sätt. Detta eftersom jag tar den didaktiska frågan i beaktning om vilka som ska undervisas. Enligt Lärare 7 så har många elever bristande kunskaper i det svenska språket och för att göra det så tydligt som möjligt för eleverna om vad som menas så anser jag att ett konkret sätt är det ultimata.

Läsförståelse i problemuppgifter

Lundberg och Sterner (2006) menar att de flesta elever behöver undervisning i läsförståelse av uppgiftstexter inom matematiken. Bara för att man har flyt i läsningen kan man inte ta för givet

28

att eleverna förstår texterna. Min tolkning av det Lundberg och Sterner säger är att alla elever oavsett stadie behöver få undervisning i läsförståelse inom matematiken. I enlighet med den sociokulturella teorin så handlar det om att arbeta med språket i problemuppgifter för att få en klarhet i vad problemet handlar om. Lärare 3 och 6 är inne på att arbetssättet kring läsförståelse skiljer sig mycket åt mellan låg- och mellanstadiet och att det inte läggs ner lika mycket tid på undervisning i läsförståelse på mellanstadiet. Lärare 6 säger att fler elever läser på mellanstadiet vilket gör att man inte behöver arbeta lika mycket med de matematiska texterna som på lågstadiet vilket inte stämmer överens med vad Lundberg och Sterner (2006) säger. Det som Lärare 3 uttrycker kring arbetet med läsförståelse inom matematiken är värt att tänka på. Hen säger: ”Dumt nog tänker man att de äldre barnen inte behöver lika mycket hjälp och stöttning i det” (Lärare 3). Detta synsätt är inte något som genomsyrar intervjuerna med lärarna som undervisar på mellanstadiet, men det är något som jag tycker är viktigt att ta upp. Jag tror att det ligger mycket i det som hen uttrycker och detta kan vara en av anledningarna till att sju av lärarna inte uttrycker rätt ut att läsförståelsen är viktig även i matematiken. Eleverna på mellanstadiet har oftast utvecklat ett flyt i sin läsning men som Lundberg och Sterner (2006) säger betyder inte det att de förstår.

Lärare 6 och 9 lyfter elever som har svårt med läsning överlag. Lärare 6 menar att det är klart att det ställer till det även i matematiken om man har svårt för läsförståelse i svenska. Lundberg och Sterner (2006) tar upp lässvårigheter som en orsak till problem med läsförståelse. Läser man långsamt eller hackigt kan det bidra till att man inte minns information som har getts när man väl kommer till slutet av uppgiften. Frågan som lärare behöver ställa sig är vad orsaken till bristande läsförståelse beror på. Handlar det om svårigheter vid avkodning, begränsat ordförråd, problem med grammatiken eller handlar det om bristande motivation för ämnet. När svårigheten är identifierad får man i enlighet med den didaktiska teorin planera sin undervisning ut efter det.

Läsförståelsestrategier

Om vi tänker på frågeställningarna i den didaktiska teorin kopplat till denna studie: Varför ska man undervisa i läsförståelsestrategier i matematiska texter? Lundberg och Herrlin (2011) är inne på att eleverna tidigt måste stödjas till en aktiv läsning så att de kan upptäcka när de inte förstår och att de då har verktyg som gör att de kan ta reda på och få en förståelse för vad de läste. Detta gäller alla texter och speciellt i matematiken. Texter inom matematiken har ett vardagligt språk, ett matematiskt språk och kan även vara kopplat till en bild. De är multisemiotiska (Fang & Schleppegrell, 2010). Eleverna behöver få lära sig strategier för hur

29

de ska göra för att förstå en matematisk text. Svaret på den didaktiska frågan om hur undervisningen ska genomföras kan exempelvis vara som när Lärare 8 stödjer eleven till en aktiv läsning i problemlösning där hen ber eleven läsa en gång till, läsa högt och sakta (en mening i taget) allt för att eleven ska upptäcka vad det är hen inte förstår. Svaret kan också vara den läsförståelsestrategi som Lundberg och Sterner (2006) rekommenderar att använda sig av inom matematiken, den som de kallar LURBRA. Enligt den ska man Läsa texten, Upprepa frågan högt, Ringa in information, Bestämma räknesätt, Rita lösningen och Använda matematikspråk. Denna strategi kan jag se att flera lärare använder delar av. Lärare 9:s beskrivning av strategin hen lär ut är den som är mest lik. Österholm (2006) gjorde en sammanställning över läsning av matematiska texter. Där står bland annat om att läsa en gång till, läsa långsamt, läsa med papper och penna. Jämför vi det med vad som framkommit i intervjuerna är det precis så som flera av lärarna uppger att de gör. Blockmodellen som Singma matematik använder sig av i problemlösning är ett exempel på hur man läser med papper och penna. Lärare 5 lyfter också denna modell som en tydlig och visualiserande problemlösningsmodell. Lärare 7 och 9 nämner en strategi när det gäller problemlösning som innehåller fem steg (en hand), som man delvis kan koppla till Österholms (2006) sammanställning. De fem stegen är läs, läs engång till, vad ska jag ta reda på, skriv räkneproblemet och kontrollera svaret. Alla lärare uppger att när det kommer till problemuppgifter stöttar de eleverna genom att ställa hjälpande frågor precis som Palmér och van Bommel (2016) föreslår. Enligt min mening stödjer detta eleverna inte enbart i att lösa problemuppgiften utan även med läsförståelsen.

Cirkelmodellen

Skolverkets lärportal förordar att man inom matematiken arbetar språkutvecklande enligt cirkelmodellen. Cirkelmodellen bygger precis som den sociokulturella teorin på kommunikation och interaktion för att utveckla elevernas kunskaper. Ingen av respondenterna nämner uttryckligen att de arbetar enligt cirkelmodellen i matematiken, men eftersom jag själv är bekant med Singma materialet som Lärare 1–5 arbetar med så vet jag att det materialet delvis bygger på cirkelmodellens olika steg. Undervisningen med Singma materialet består till stor del av diskussioner och resonemang i helklass och i mindre grupper. Precis som cirkelmodellen har Singman fyra steg som gås igenom. Stegen i Singma är Vi utforskar, Vi lär, Vi övar och Jag övar. (Agardh & Rejler, 2017) Om lärarna som arbetar med Singma följer materialets upplägg så arbetar de enligt den språkutvecklande modellen som Skolverket förordar.

30

Lärare 10 berättar att matematiklyftet inspirerade hen i ett arbetssätt med problemlösning. När hen beskriver arbetssättet så liknar den cirkelmodellens olika steg. Hen tror på metoden men har inte fått den att fungera fullt ut. Enligt min mening är en metod eller modell inte något recept som måste följas till punkt och pricka utan undervisningen behöver anpassas efter eleverna för att uppnå bästa resultat. Om Lärare 10 tror på arbetssättet behöver hen anpassa den till sin elevgrupp. I enlighet med den didaktiska teorin behöver hen titta på vad som ska läras ut, vem som ska undervisas och därefter anpassa metoden efter de förutsättningar som finns.

6.2.2 Elevernas bekymmer i de matematiska texterna

Enligt Myndigheten för skolutveckling (2008) handlar svårigheterna med textuppgifter inom matematiken ofta om att eleven inte förstår det som är implicit, vilket jag även ser i denna studie. Det som lärarna i studien uppgav ställer till med störst bekymmer för eleverna i de matematiska texterna kunde sorteras in under tre teman, vad är det som är viktigt i texterna, vilket räknesätt ska jag använda och när det är problemlösning i flera led. Min slutsats om vad som ställer till med mest bekymmer för eleverna är att det framför allt handlar om läsförståelse.

Det första temat som eleverna har svårigheter med är att identifiera vad det är som är viktigast i texterna, vilket handlar om läsförståelse. Andra temat då det handlar om att välja vilket räknesätt som ska användas för att lösa uppgiften så måste det finnas en förståelse för problemet, vilket också det handlar om läsförståelse och det som är implicit i texterna. Det sista temat jag identifierade var när det handlar om problemlösning i flera led för att komma fram till svaret, vilket även detta kräver en stor del läsförståelse.

Enligt Ng, et al. (2021) krävs flera förmågor för att kunna lösa matematiska textuppgifter.

Eleverna behöver ha en god läsförmåga och läsförståelse för att kunna förstå vad det är de vill att man ska ta reda på och därefter kunna använda sig av en relevant uträkningsmetod. Det handlar inte bara om att kunna räkna. Läsförståelse i matematiktexter handlar om så mycket mer än att bara förstå de matematiska begreppen. Det handlar om hur begreppen står i förhållande till alla andra ord i texten vilket påverkar hur begreppet ska användas. Bara för att det står yngre i texten betyder inte det att det automatiskt är subtraktion som ska användas som räknesätt. Detta är enligt Lärare 1 och 2 en av de saker som ställer till bekymmer för eleverna i matematiska texter. När vi nu vet vad som ställer till bekymmer för eleverna i matematiska texter så är det också svaret på den didaktiska frågan: Vad som ska läras ut? (Nilholm, 2017). I enlighet med den sociokulturella teorin behöver lärarna arbeta med språket vilket är nyckeln till lärande (Säljö, 2017).

31 6.2.3 Slutdiskussion

Enligt Skolverket (2012) vilket jag även tog upp i inledningen så visar forskning på att 98% av orden i en text behöver vara kända för att man ska få en förståelse. Detta är en viktig anledning till att lärarna behöver arbeta utefter den sociokulturella teorin, där språket ses som ett medierande verktyg för att inhämta kunskap (Säljö, 2017). I alla ämnen så finns det texter som ska förstås och detta gäller också i matematiken. Det är inte enbart i svenskan som man behöver arbeta med språket och läsförståelse utan det behöver göras i alla ämnen i alla årskurser. Enligt den nuvarande läroplanen (Skolverket, 2019) ska vi sträva efter att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Då behöver vi använda oss av de didaktiska frågorna, varför ska man undervisa om innehållet, hur ska undervisningen genomföras och vem ska undervisas (Nilholm, 2017). Resultatet från denna studie visar på att språket och läsförståelse är viktiga komponenter att bygga sin undervisning i alla ämnen på och framför allt i matematik.

Bara för att man har ett flyt i sin läsning betyder inte det automatiskt att man förstår det man har läst. Matematiska texter har mycket information som ryms på några få meningar. Förstår man inte den matematiska texten så blir troligtvis även svaret fel. Om alla ämneslärare arbetar med språket och läsförståelsen i sitt ämne (Disciplinary Literacy) och ser språket som ett medierande verktyg så drar jag slutsatsen att elevernas läsförståelse och där med även deras resultat förbättras överlag och det är något alla vinner på i längden.