Utöver det moratorium som Naturvårdsverket utfärdade 1985 stiftades lagar och reg-ler som påverkade avfallshantering och kvittblivningen under perioden 1975-2005. Nedan finns en beskrivning och analys av fyra lagar som var omfattande och som stiftades för hantering och omhändertagande av avfall. Lagarna anses viktiga i förståelsen för avfallsut-vecklingen utifrån de propositioner som valts för uppsatsens undersökning och de stiftades åren 1979, 1990, 1998 och 2001.
2.3.1 Renhållningslag 1979
I slutet av 1970-talet kom en ny renhållningslag (1979:596), där föreskrifter om kommu-ners ansvar och skyldigheter definieras på nytt. Denna lag innebar att kommuner fick möjlighet till att ta ut avgifter för att hantera allmänhetens avfall.70 Även möjlighet till utökat ansvar gavs, vilket ett sextiotal kommuner valde att ta. Detta ansvar innebar att kommuner hade möjlighet till ägandet av allt hushållsavfall och således hur det skulle hanteras.71 I paragraf 2 a framgick att avfall skulle hanteras på ett sätt som underlättade
69Svenska Renhållningsverksföreningen. Avfall blir värme och el., 14-16.
70SFS 1979:596. Renhållningslag, 14 och 15 §§.
71Naturvårdsverket. Marknaden för avfallshantering., 23-24.
möjligheterna till återanvändning och återvinning både för att spara på råvaror och för att ta hänsyn till miljövården. Vidare skulle avfall även hanteras på ett sätt så att det inte
”uppkommer olägenheter från hälso- och miljövårdssynpunkt” där utrymmen, behållare och andra anordningar skulle skötas på ett sådant sätt.72
2.3.2 Renhållningsförordning 1990
År 1990 kom Renhållningsförordningen (1990:984) som innebar att regeringen gav kom-munfullmäktige rätten att utvidga det kommunala ansvaret av hantering av annat avfall än enbart hushållsavfall. Kommunfullmäktige skulle även enligt 3 § ”föreskriva om hur utrymmen, behållare och andra anordningar för hantering av avfall” skulle skötas. För avfallets sammansättning innebar lagen att kommunfullmäktige kunde föreskriva om att vissa slag av avfall skulle hållas separerade och även ge ut ytterligare bestämmelser om avfallssortering för att underlätta återanvändning och återvinning ur ett miljöperspek-tiv.73
2.3.3 Miljöbalk 1998
Den 11 juni 1998 utfärdades en ny lag (SFS 1998:808) och syftet var att främja en hållbar utveckling för att både den dåvarande och framtida generationer skulle leva i en ”hälsosam och bra miljö”.74 Av 2 kap. 5 § framgick fyra olika mål som ”alla som bedriver verksam-het” vilka var att minska mängden avfall, minska mängden skadliga ämnen i material och produkter, minska de negativa effekterna av avfall och återvinna avfall.75
EU:s medlemsstater enades om en avfallshierarki för hur avfall skulle omhändertas vilka framgår i 1998 års miljöbalk. Definitionen lyder:
Avfallshierarkin innebär i första hand att uppkomsten av avfall skall förebyggas och att av-fallets farlighet skall minska. Det avfall som ändå uppstår skall återanvändas eller återvinnas genom t.ex. materialåtervinning eller förbränning med energiutvinning. Återvinningsåtgär-der rangordnas, varvid materialåtervinning prioriteras framför energiåtervinning när detta efter en helhetsbedömning är miljömässigt motiverat. I sista hand skall avfallet tas om hand på annat sätt, t.ex. genom deponering.76
Utöver avfallshierarkin lades stor vikt vid avfallsinnehavaren i 10 § i Miljöbalken vilket innebar att den som äger eller har avfall skulle se till att avfallet hanterades på sådant sätt
72SFS 1979:596. Renhållningslag, 2 a och 3 §§.
73SFS 1990:984. Renhållningsförordning, 3, 4 och 5 §§.
74SFS 1998:808. Miljöbalk, 1.
75Ibid, 2 kap 6 §.
76Proposition 2002/03:117. Om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, 21.
att det var godtagbart med hänsyn till människans hälsa och miljön. Även kommunernas ansvar och befogenheter framgick där kommunen hade det främsta ansvaret men kunde tilldela skyldigheter till producenter.77
2.3.4 Avfallsförordningen 2001
Avfallsförordningen (2001:1063) var en sammanslagning av den tidigare Renhållningsför-ordningen och förRenhållningsför-ordningen om miljöfarligt avfall (1985:841).78 Den senare förordningen handlade om att inom de verksamheter som miljöfarligt avfall uppstod hade den som yr-kesmässigt utövade verksamheten skyldighet att underrätta den myndighet som statens naturvårdsverk föreskrev, vilket gällde tolv olika avfall (oljeavfall, färgavfall, limavfall osv.
samt annat avfall som innehöll olika tungmetaller).79 I 2001 års förordning fanns bestäm-melser för avfall och avfallshantering där vissa regler hade bytts ut från renhållningsför-ordningen. I lagen berörde bestämmelserna farligt avfall, brännbart avfall och organiskt avfall samt hanteringsmetoderna insamling, återvinning, bortskaffande och deponering av avfall.80
2.3.5 Sammanfattning av de fyra lagarna
De fyra lagarna har alla en sak gemensamt vilket är att de påverkade förutsättningarna för avfall och avfallshantering. Miljökonsekvenser uppdagades allt mer och hade en central roll för utvecklingen av avfallshantering och möjligheterna till sortering av avfall.
Den första lagen innebar ett utökat ansvar för kommunerna vilket innebar att kommunen fick bestämma hur avfallet skulle hanteras. Även vikten av att ta hänsyn till miljövård framgick av 1979 års förordning.
Av 1990 års förordning utökades kommunernas möjligheter till ansvar ytterligare där möjligheter till föreskrifter om hur hanteringen av avfall skulle gå till fanns och att sepa-rering av vissa avfallstyper skulle främjas ur miljösynpunkt.
Miljöbalken 1998 var en milstolpe för avfallshanteringens utveckling där den än idag använda avfallshierarkin återgavs. Avfallshierarkin innefattade i vilken ordning de olika sätten att hantera avfall på skulle främjas. Av 1998 års förordning var det återvinning och
77SFS 1998:808. Miljöbalk, 15 kap. 11 och 12 §§.
78SFS 2001:1063. Avfallsförordning.
79SFS 1985:841. Förordning om miljöfarligt avfall, 2 och 6 §§.
80SFS 2001:1063. Avfallsförordning, 1.
återanvändning som ansågs vara det lämpligaste sättet att hantera avfall på och depone-ring det sämsta.
Avfallsförordningen 2001 innebar bland annat en förnyelse av den tidigare Renhållnings-förordningen. Av förordningen framgick de i vilka kategorier miljöfarligt avfall skulle delas in i och hur avfall skulle hanteras ur miljösynpunkt.
Alla de ovannämnda lagarna hade således en stor betydelse för avfallets materialindel-ning samt hantering. I nästkommande kapitel analyseras propositionerna för att förstå politiken bakom lagarna och varför de uppkom.
3 Politiska beslut 1975-2005
I detta kapitel presenteras de tre propositioner som ligger till grund för politiska beslut som påverkat hanteringen av avfall under perioden 1975-2005. Propositionerna, vilka är 1975:32, 1992/93:180 och 2002/03:117, kommer i kronologisk ordning där de analyserats utifrån de sex olika förutsättningar som Ylva Sjöstrand menar påverkar en avfallsregim.