Lagerlogistik

Företagen hanterar lager med olika artiklar, några har också i anslutning till det en serviceverkstad. Antalet artiklar på lager varierar mellan företagen från ca 350 stycken till 20 000 stycken artikelnummer. (Tabell 5).

Tabell 5: Antal lagerlagda artiklar på lager.

Företagen utnyttjar sina affärssystem för deras lagerlogistik, men beskriver inte någon annan digital teknik utöver transport- och frakthantering. Processen för materialhanteringen ser relativt lika ut hos företagen trots skillnad i antal lagerlagda artiklar och produkter.

Bilden som respondenterna beskriver utifrån lagerlogistiken är att det fortfarande handlar om manuella processer. Samtidigt visar de flesta respondenter tankar på olika typer av digitala insatser som de tror kan kunna hjälpa dem, men är osäkra på vilken teknik och hur det kan implementeras med den övriga verksamheten. Flera är medvetna om att med manuella processer uppstår problem som kanske med digital teknik kunnat reduceras. Företagen arbetar med fysiska följesedlar/plocklistor. Ingen digital teknik används för orderplock, via tex mobila skanners, handdatorer, streckkoder, pick by voice teknologi etc.

Respondent A1 ”Jag tror det skulle hjälpt oss på ett sätt, tror att vårt stora problem med lagret

idag är egentligen att lagret ibland inte stämmer, när man tittar och sitter och pratar med en kund och ser att vi har tre i lager, så går man ner och så är där två, då är det något som tagit den men inte fört ut den i systemet, manuellt”

Företag A har därför funderingar på streckkodshantering, och speciellt för vissa situationer, bland annat i verkstaden vid reparationsarbeten där många olika artiklar kan användas. Om en reparatör blir störd, kan det leda till att någonting glöms bort, typ registrera ett artikeluttag, vilket leder till felaktiga lagersaldon och beställningspunkter. Med streckkoder skulle det möjligen kunna förbättra och minimera den typen av risker.

Respondent A2 ”Jag tror det kan säkra upp det lite, att det blir mer pricksäkert, att man kan

lite bättre kontroll på hur det exakt rör sig och vad den har för status (…) som sagt det är lite handpåläggning, väldigt manuell (…) ”på mitt tidigare arbete hade vi streckkoder, men det misskötes ännu mer, så jag tror att det kan bli lite både ock (..)..är det något som inte behöver vara jättedigitalt, tror jag det är bättre att låta bli, (…) ibland skall man nog inte rikta in sig för mycket på det…, lita för mycket på det.

Många respondenter ser inte att digitaliseringen förändrat kundernas krav på ett sätt som förändrar hur företagen hanterar sin lagerlogistik.

Företag A har tex spårsändare på många av sina produkter, som genererar data om produkten, inköpsdatum, hur den använts, om den skulle bli stulen. Detta är en utveckling som kommer från leverantörs- och tillverkningsled och som varit bra i hanteringen främst vid garantiärenden. Respondent B menar att lagerhanteringen är eftersatt och att man på olika sätt försöker uppmuntra lagerpersonal att se möjligheter med ny digital teknik som skulle kunna hjälpa. Företaget använder precis som övriga företag, sitt affärssystem för lagerhanteringen. Alla produkter ligger strukturerat på lagerplatser, registrerade i affärssystemet. Det är en stor mix av storleken på produkter där en produkt kan ta tre pallplatser i anspråk, medan en annan är storleksmässigt som ett mjölkpaket. Samordning och koordinering mellan kontor och lager sker via affärssystemet, företaget är ISO certifierat med tydliga processer som hanterar flödet via affärssystemet och kommunikationen mellan olika avdelningar, tex vid reklamationshantering.

Respondent B ”jag tror att på lagersidan, skulle vi nog kunna bli betydligt mer effektiva med

olika processer typ inventering, med handdatorer osv, där har vi inte kommit speciellt långt, och min kunskap är begränsad, där har jag försökt uppmuntra lagerchefen att själv komma ut på mässor, för att förstå vad finns det för verktyg idag.”

Företagen beskriver att mycket av digital kompetensutveckling och utbildning generellt för lagerpersonal sker internt på ett ganska enkelt sätt. Man hjälper helt enkelt varandra med olika områden. Företagen inser att det finns möjligheter och saker som kan förbättras. Respondent B resonerar att den digitala utvecklingen delvis kan uppfattas som ett hot och att förändringsbenägenheten är ganska låg.

medfört en högre effektivitet och bättre kontroll över produkterna på lagret. Precis som övriga företag, funderar Respondent C på olika förbättringsåtgärder. En sådan fundering är att integrera lagerautomaterna med affärssystemet, vilket inte är fallet idag. Med en integration skulle lagerpersonal kvittera plock som automatiskt uppdateras i affärssystemet. En annan förbättringsåtgärd som diskuterats är att ta bort fysiska plocklistor och ersätta dem med digitala. Anledningen till att man inte gjort det än är enligt Respondent C en osäkerhet till hur det fungerar när inte alla artiklar finns hemma att plocka och en risk uppstår att plock vid senare tillfällen faller mellan stolarna.

Respondent C Vi har haft diskussionen att inte köra ut en plocklista, utan den skulle bara vara digital, (….) men vi har ett litet problem då för att ett antal gånger när kunderna beställer är det inte säkert vi har alla artiklar hemma, och då blir inte den ordern fullständigt plockad, och då kan man ha plockat ett antal grejor och kan lägga undan den plocklistan då digitalt, men vi känner idag att vi inte har den översikten av, vad saknas, vilken plocklista skall vi köra ut nu, där… fortfarande leder papperet över det (…) men det ser jag väl som nästa steg att plocklistan åker bort och att allt sköts digitalt”

Andra exempel i företag C är funderingar på att investera i en speciell hissautomat för längre gods. Företaget har också en del kunder som hämtar sin beställning på lagret och där har företaget nu en digital avisering när godset är klart för upphämtning.

Inleveranser och utleveranser sker på ett traditionellt och fortfarande i hög grad manuellt sätt. Det är människor och inte robotar som tar emot varor, lägger på plats, plockar och packar. Däremot sköter alla företagen sin frakt – och transport hantering digitalt via anpassad mjukvara eller direkt via den aktuella transportörens hemsida. Detta har medfört fördelar genom att inte behöva ringa och boka transport samt att pappershanteringen minskat.

Företag D har också registrerade lagerplatser för sina nästan 20 000 artiklar. Affärssystemet stödjer hantering av batchkoder men enligt Respondent D är det åtminstone i dagsläget inte aktuellt eftersom men bedömer det vara alltför tidskrävande samt att kunderna inte generellt ställer krav på det. När ett sådant kundkrav uppstår löser företaget det manuellt.

Företagets ärendesystem har hjälpt företaget att öka effektiviteten med förbättrad kontroll vid reklamationshantering. Man arbetar med olika checklistor i mjukvaran i syfte att säkerställa en korrekt ankomstkontroll baserat på leverantör och typ av artikel, vilket sker vid varje inleverans. Genom system flyter flödet på effektivt mellan de olika avdelningarna som blir inblandade vid reklamationer. Systemet innebär också att data från ankomstkontrollen beträffande leverantörernas prestationsförmåga också kommer inköpsavdelningen tillgodo.

6 Analys och diskussion av resultat

Under intervjuerna har samtliga respondenter visat stort engagemang. De uppfattas pålitliga, uppriktiga och seriösa. De besitter mångårig erfarenhet från sina respektive branscher i ledande befattning, och visar på trovärdighet och ödmjukhet när de självkritiskt beskriver sina brister inom olika områden som avser digital teknik och digitalisering. Resultaten från empiriska data visar på en liknande situation som förenar företagen.