5.3 Behovet av mer koherens
5.3.2 Lagstiftningsåtgärder i svensk rätt
gemensamma hushållet eller den andra sambons ekonomi. En ekonomisk insats kan exempelvis bestå i betydande byggnadsarbeten, reparationer eller placering av medel i en byggnad eller annan egendom som ägs av den andra sambon.201 Utöver ovan nämnda rekvisit föreskriver 8 § 3 st. finska sambolagen att rätt till gottgörelse inte föreligger om insatsen till det gemensamma hushållet medfört en obehörig vinst som är ringa med hänsyn till omständigheterna. Genom det sista kriteriet kan tvister av mindre ekonomisk betydelse undvikas i domstol och hos skiftesman.202
Ett beslut om gottgörelse innebär att ett skuldförhållande mellan samborna fastställs i samband med att sambornas egendom åtskiljs.203 Gottgörelsens storlek bestäms genom en helhetsbedömning med hänsyn till ägarförhållandena, insatserna i det gemensamma hushållet, insatsens bidrag till att egendomen bevarats eller ökats samt andra omständigheter som påverkat sambornas ekonomi.204 Gottgörelsen kan istället för att betalas med pengar betalas med egendom som är föremål för åtskiljande, förutsatt att den gottgörelseberättigade sambon samtycker till det.205
Att bestämmelsen om gottgörelse i finsk rätt bygger på principen om obehörig vinst framgår redan av bestämmelsens ordalydelse. En möjlighet för sambor att erhålla ersättning med grund i obehörig vinst fanns dock redan innan instiftandet av den finska sambolagen. Genom rättspraxis har det i finsk rätt utvecklats en möjlighet att erhålla ersättning med grund i obehörig vinst genom ett så kallat vederlag.206 Begäran om vederlag torde dock fortfarande vara aktuellt i förhållande till ogifta sammanlevande par, vilka inte kvalificeras som sambor enligt den finska sambolagen.207
5.3.2 Lagstiftningsåtgärder i svensk rätt
I Finland finns en särskild bestämmelse i den finska sambolagen, vilken föreskriver en rätt till gottgörelse med grund i obehörig vinst. Frågan i det nästföljande blir ifall det finns utrymme att införa en motsvarande bestämmelse i den svenska sambolagen. Inledningsvis bör noteras att införandet av gottgörelseregeln i finsk rätt närmast var en kodifiering av utvecklingen i rättspraxis.208 I svensk rätt har vi inte haft en sådan rättsutveckling. Ett införande av en särskild
201 RP 37/2010 rd s. 23.
202 RP 37/2010 rd s. 23.
203 Kangas, 2015, s. 448.
204 RP 37/2010 rd s. 23.
205 Kangas, 2015, s. 450.
206 En ersättningsmöjlighet för obehörig vinst i form av vederlag bygger på tre principiella avgöranden: HD 1988:27, HD 1988:28 och HD 1993:168.
207 Lund-Andersen, 2014, s. 141.
56 lagregel i sambolagen gällande ersättning med grund i obehörig vinst framstår möjligen, av den anledningen, inte som lika given som i Finland. Det torde dock inte utgöra något hinder för att undersöka hur väl en sådan regel harmoniserar med den svenska sambolagen. En ersättning med grund i obehörig vinst mellan sambor har möjligen inte heller aktualiserats lika ofta i svensk rätt. Genom bodelning enligt sambolagen utjämnas till viss del skillnader i sambornas tillgångar genom likadelningen. Den finska sambolagen bygger istället på principen om sambornas fullständigt separata egendomsmassor, och egendomsförhållandet löses genom ett åtskiljande av egendom. Sambolagen torde således omsluta flera av de fall som skulle kunnat bli föremål för ersättning med grund i obehörig vinst genom gottgörelseregeln i Finland.
Sambolagens huvudsakliga syfte är att bereda en ekonomiskt svagare sambo ett skydd. Den bereder således ett skydd för en sambo som bidragit ekonomiskt till det gemensamma hushållet, men som till följd av de förmögenhetsrättsliga reglerna inte skulle ges rätt till någon egendom vid en separation. Eftersom en ersättning med grund i obehörig vinst skulle ha en liknande funktion i förhållande till en investerande sambo, synes inte sambolagens huvudsakliga syfte utgöra något hinder för ett införande av en särskild bestämmelse om rätt till ersättning för obehörig vinst likt den finska gottgörelseregeln.
Sambolagen är vidare hänvisad till att vara begränsad till vad som kan anses praktiskt oundgängligt att reglera för att undvika ekonomiska förluster för en sambo. Ersättning för investeringar i den andra sambons egendom torde, med anledning av de stora ekonomiska förluster som det kan innebära, kunna vara en omständighet att rymma under vad som kan anses praktiskt oundgängligt att reglera. Vidare är sambolagen, i den mån särskilda regler för sambor införs, hänvisad till överensstämmelse med motsvarande bestämmelse för makar. Det finns visserligen inte någon motsvarande bestämmelse om ersättning för obehörig vinst i ÄktB, men förluster till följd av investeringar i den andra makens egendom torde inte heller aktualiseras i lika hög grad. Vid en bodelning delar makar nämligen, enligt 7 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB och till skillnad från sambor, lika på all egendom förutsatt att den inte är enskild enligt 7 kap. 2 § samma lag. Ett införande av en rätt till ersättning med grund i obehörig vinst innebär närmast ett värnande om enskildas civilrättsliga rättigheter, det vill säga rätt att inte förlora hundratusentals kronor till följd av en separation, vilka rimligtvis inte bör omintetgöras till följd av sambolagen.
Möjligen kan bestämmandet av vinstens storlek komma att bringa svårigheter vid rättstillämpningen, eftersom vinsten sällan torde motsvara värdet av investeringen. Det kan således vara svårt att, med en exakt summa, ange vinstens storlek. Här bör dock ledning kunna hämtas från finsk rätt där ersättningens storlek avgörs genom en helhetsbedömning och där
57 vinster av ringa värde utesluts. Eftersom obehörig vinst mellan sambor i svensk rätt synes vara beroende av den tid som förflutit mellan investeringen och separationen bör, i helhetsbedömningen, hänsyn även tas till den nytta som en investerande sambo själv haft av sin investering.
Hellner har anfört att erkännandet av ersättning med grund i obehörig vinst kan innebära en rättsosäkerhet för den vinnande parten. Han åsyftar då att ersättningsskyldigheten uppstår i en situation där den ersättningsskyldige har förhållit sig passiv, och således inte själv haft någon möjlighet att förutse eller undvika den.209 En särskild regel som föreskriver en rätt till ersättning med grund i obehörig vinst kan således medföra att en sambo blir ersättningsskyldig till följd av ett rättshandlande som denne inte själv har medverkat i. Den rättsosäkerhet som en obehörig vinst kan innebära för en vinnande part torde dock inte hindra införandet av en särskild regel i sambolagen. Även sambolagens bodelningsregler kan innebära oförutsedda rättsförluster för en ekonomiskt starkare sambo som förhållit sig passiv. Den sambo som innehar mest samboegendom kan nämligen till följd av en likadelning vid bodelningen tvingas att avstå sin egendom till förmån för den andra sambon.
Mot bakgrund av det anförda, menar jag, att det borde finnas goda utsikter för ett införande av en särskild bestämmelse i sambolagen, vilken ger en sambo rätt till ersättning för obehörig vinst under vissa föreskrivna omständigheter. Hur en sådan bestämmelse bör utformas för att på lämpligast vis harmonisera med sambolagens övriga bestämmelser är en fråga för lagstiftaren att avgöra.
6 Avslutande kommentar
Uppsatsens syfte var inledningsvis att studera och analysera konsekvenserna av gällande rätt ur ett äganderättsperspektiv, och i förhållande till tre olika institut för att lösa sambors egendomsförhållanden vid en separation. De tre instituten var bodelning enligt sambolagen, samäganderättsreglerna till följd av principen om dold samäganderätt och ersättning med grund i obehörig vinst. Respektive institut kan tillämpas på olika typ av egendom. Genom äganderättsperspektivet kunde de äganderättsinskränkningar som möjliggörs inom respektive institut, synliggöras och ifrågasättas. Även de motiv som legitimerar äganderättsinskränkningarna kunde synliggöras och ifrågasättas. Genom en bodelning enligt sambolagen och principen om dold samäganderätt tillåts inskränkningar i en sambos förmögenhetsrättsliga äganderätt upp till ett belopp som motsvarar hälften av egendomens
58 totala värde. I vilken omfattning äganderättsinskränkningar sker i det enskilda fallet beror dock på omständigheterna, varför utfallen kan bli relativt slumpmässiga. I båda fallen legitimeras en sådan inskränkning av den andra sambons hypotetiska äganderätt. När egendomen är av sådant slag att ett ersättningsanspråk med grund i obehörig vinst kan aktualiseras visar analysen, av gällande rätt, att det inte sker någon äganderättsinskränkning i en sambos förmögenhetsrättsliga äganderätt. Det resulterar i att en investerande sambos hypotetiska äganderätt går förlorad.
Uppsatsens syfte var även att problematisera de äganderättsliga konsekvenserna av gällande rätt genom teorin om koherens. I uppsatsen synliggörs bristen på koherens inom rätten på det begränsade område som denna uppsats avser. Bristen på koherens synes främst hänförlig det faktum att HD, i NJA 2019 s. 23, nekade en sambo ersättning med grund i obehörig vinst. Koherensen brister både i förhållande till äganderättsinskränkningen och motiven bakom inskränkningen. Om ersättning för obehörig vinst erkänts skulle rätten på området uppvisat mer koherens, eftersom institutet obehörig vinst i sig går i linje med instituten bodelning enligt sambolagen och principen om dold samäganderätt. Även om HD:s argument i NJA 2019 s. 23 i flera avseenden kan framstå som anmärkningsvärda, så innebär avgörandet att utsikten för en rättsutveckling i en mer koherent riktning genom rättspraxis är begränsad. Huruvida sambor, i Sverige, i framtiden kommer tillerkännas ersättning med grund i obehörig vinst får rättsutvecklingen utvisa. Möjligen är det på tiden att, inom svensk rätt, se till det finska exemplet och införa en särskild bestämmelse i sambolagen liknande den finska gottgörelseregeln. På så vis skulle en ekonomiskt svagare sambo kunna skyddas från betydande rättsförluster till följd av en separation. Det skulle även innebära ett steg i en riktning mot mer koherens inom rätten
59
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Regeringens propositioner (Prop.)
NJA II 1921 nr 1 Giftermålsbalk.
Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen. Prop. 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m.
Prop. 2002/03:80 Ny sambolag.
Statens offentliga utredningar (SOU)
SOU 1981:85 Äktenskapsbalk.
Finska regeringens propositioner (RP)
RP 37/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upplösning av sambors gemensamma hushåll och om ändring av vissa lagar som har samband med den.
Rättspraxis
Avgöranden från Högsta domstolen
NJA 1975 s. 298. NJA 1980 s. 705. NJA 1981 s. 693. NJA 1982 s. 589. NJA 1983 s. 550. NJA 1984 s. 45. NJA 1984 s. 256. NJA 1984 s. 562. NJA 1986 s. 513. NJA 1987 s. 137. NJA 1988 s. 112. NJA 1989 s. 114. NJA 1991 s. 234. NJA 1992 s. 163. NJA 1992 s. 607.
60 NJA 1993 s. 324. NJA 1993 s. 583. NJA 2002 s. 3. NJA 2002 s. 142. NJA 2003 s. 650. NJA 2004 s. 104. NJA 2004 s. 397. NJA 2004 s. 542. NJA 2008 s. 826. NJA 2008 s. 1053. NJA 2012 s. 377. NJA 2013 s. 242. NJA 2014 s. 35. NJA 2019 s. 23. Avgöranden från Hovrätten RH 1981:198. RH 1986:25. RH 1991:23. RH 1994:59. RH 2002:12.
Svea hovrätts dom 2011-12-08, mål nr T 432-11 (HovR T 432–11).
Hovrätten för Västra Sveriges dom 2012-10-02, mål nr 2751–11 (HovR T 2751–11). Hovrätten för Övre Norrlands dom 2013-04-09, mål nr T 347-12 (HovR T 347-12). Svea hovrätts dom 2016-02-22, mål nr T 7182-15 (HovR T 7182-15).
Svea hovrätts dom 2016-10-25, mål nr T 5217-16 (HovR T 5217-16).
Avgöranden från Högsta domstolen i Finland
HD 1988:27. HD 1988:28. HD 1993:168.
61
Litteratur
Agell, Anders & Brattström, Margareta, Äktenskap, samboende, partnerskap, Sjätte upplagan, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2018.
Alexy, Robert, Coherence and Argumentation or the Genuine Twin Criterialess Super Criterion, i Aarnio, Aulis, m.fl., On Coherence Theory of Law, Lund, Juristförlaget i Lund, 1998, s. 41–49.
Brattström, Margareta, Fastighetstillbehör och familjeförhållanden, i Brattström, Margareta & Möller, Mikael (red.), Fastighetstillbehör. En antologi, Uppsala, Institutet för fastighetsrättslig forskning och Iustus Förlag AB, 1999.
Brattström, Margareta, Dold samäganderätt – en sammanfattning av rättsläget, i Juridisk
Tidskrift, nr 2 2011/12, s. 313–329.
Dworkin, Ronald, Law´s Empire, London, Fontana, 1986.
Fuller, Lon L., The Morality of Law, omarbetad upplaga, New Haven och London, Yale University Press, 1969.
Gustafsson, Håkan, Rättens polyvalens. En rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och
rättssäkerhet, Lund, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, 2002.
Hellner, Jan, Om obehörig vinst särskilt utanför kontraktsförhållanden: Ett civilrättsligt
problem i komparativ belysning, Uppsala, Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, 1950.
Hjertstedt, Mattias, Tillgången till handlingar för brottsutredare. En rättsvetenskaplig studie
av beslag med husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2011.
Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, Sjätte upplagan, Stockholm, Norstedts Juridik AB, 2000.
62 Håstad, Torgny, Köprätt och annan kontraktsrätt, Sjätte upplagan, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2009.
Kangas, Urpo, Familje- och kvarlåtenskapsrättens grunder, Helsingfors, Talentum Media Oy, 2015.
Karlgren, Hjalmar, Obehörig vinst och värdesättning, av Fritjof Lejman översedd utgåva, Stockholm, P A Norstedt & Söners förlag, 1982.
Lind, Göran, Allmän civilrättslig metod i internationell familjerätt, i Lambertz, Göran m.fl. (red.), Festskrift till Torgny Håstad, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2010, s. 455–496.
Lind, Göran, Sambolagen m.m.: en kommentar, Stockholm, Norstedts juridik, 2013.
Lind, Göran, HD:s nej till obehörig vinst mellan sambor, i Juridisk Tidskrift, nr 1 2019/20, s. 189–200.
Lund-Andersen, Ingrid, Det økonomiske opgør ved samlivets ophør, i Asland, John m.fl.,
Nordisk Samboerrett, Oslo, Gyldendal Norsk Forlag AS, 2014, s. 121–174.
McCormick, Neil, Coherence in Legal Justification, i Peczenik, Aleksander m.fl. (red.), Theory
of Legal Sciences: Proceedings of the Conference on Legal Theory and Philosophy of Science, Lund, Sweeden, December 11-14, 1983, Dordrecht, Reidel Publishing Company, 1984, s. 235–
251.
Munukka, Jori, Är obehörig vinst en svensk rättsprincip?, i Ny Juridik, nr 3 2009, s. 26–34.
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik, och juridisk
argumentation, Stockholm, Fritzers Förlag AB, 1995.
Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, i Svensk Juristtidning, 2005, s. 249–272.
63 Raz, Joseph, The Relevance of Coherence, i Boston University Law Review, 72, nr 2 1992, s. 273–991.
Rescher, Nicholas, Coherence Theory of Truth, Oxford,Clarendon Press, 1973.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Ämne, material, metod och
argumentation, Fjärde upplagan, Stockholm, Norstedts Juridik AB, 2018.
Schultz, Mårten, Nya argumentationslinjer i förmögenhetsrätten. Obehörig vinst rediviva, i
Svensk Juristtidning, 2009, s. 946–959.
Sjödin, Eije, m.fl., Markåtkomst och ersättning : för bebyggelse och infrastruktur, Fjärde upplagan, Stockholm, Wolters Kluwer, 2016.
Tottie, Lars & Teleman, Örjan, Äktenskapsbalken: en kommentar, Tredje upplagan, Stockholm, Norstedts Juridik, 2018.
Tuori, Kaarlo, Om rättssäkerhet och sociala rättigheter (samt mycket annat), i Tidskrift for
Rettsvitenskap, nr 3 2003, s. 341–365.
Wahlgren, Peter, Lagstiftning: Problem, teknik, möjligheter, Stockholm, Norstedts Juridik, 2008.
Walin, Gösta, Samäganderätt. En studie rörande samäganderättsanspråk och samäganderättslagen m.m., Stockholm, Norstedts Juridik AB, 2000.
Walleng, Kajsa, Att leva som sambo: En civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor
och om det är i takt med sin tid, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2015.