Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen97 har från första början hållit i trådarna och ansvarat för utvecklingen av landsbygdssäkring i vårt land. Statsrådet98 har stött detta genom att fastställa landsbygdssäkring som en av den nationella landsbygdspolitikens tio uppgifter i Finland.
Samarbetsgruppen tillsattes för olika perioder under 1995–2015, och sedan 1 maj 2016 finns Landsbygdspolitiska rådet. Dessa landsbygdspolitiska organ har av statsrådet tilldelats uppgifter som det landsbygdspolitiska nätverket ska sköta under samarbets-gruppens eller rådets ledning. I dag gäller det tio uppgifter och de har varierat en del under åren, dels beroende på vad som upplevts som landsbygdspolitiskt aktuellt, dels beroende på vilka partier som suttit i regeringen. Det senaste beslutet om att tillsätta ett landsbygdspolitiskt råd kan läsas i Bilaga 1. Där finns även rådets mål, uppgifter och medlemmar beskrivna.
Man kan inte heller förringa beslutsfattarnas roll i processen. Tack vare dem finns ett starkt stöd för landsbygdssäkring i de olika programinstrumenten och i politiska linjedragningar på nationellt plan i Finland.
Från första början har man kunnat se en indelning i en nationell och en lokal (innefattar regional och lokal) nivå när det gäller användningen av landsbygdssäkring, men också utvecklandet av modellen. Den nationella nivån omfattar en mera strategisk och övergripande syn på landsbygdssäkring, medan den lokala nivån till större del omfattar mera konkret genomförande av själva processen.
Förankring inom landsbygdspolitiken
Den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen tillsatte senhösten 2007 en arbetsgrupp för att anpassa landsbygdssäkring till finska förhållanden. Arbetsgruppen fanns till slutet av år 2009 och dess ordförande var Susanna Tauriainen från utbildningsstyrelsen.99
96 Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (2014), sid: 12
97 Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen ansvarade för den finländska landsbygdspolitiken under åren 1995–
2015.
98 Statsrådet är Finlands regeringsorgan. Statsrådet utövar allmän regeringsmakt och består av statsministern och ministrarna.
99 Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä [Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen] (2009b)
Utifrån arbetsgruppens förslag skrevs två åtgärder gällande landsbygdssäkring in i det femte landsbygdspolitiska helhetsprogrammet100 2009–2013:101
135. Landsbygdssäkring ska utgöra en systematisk del av beredningen och genomförandet av alla politiskt beslutade åtgärder på olika nivåer på så sätt att landsbygdens särdrag och åtgärdernas effekter på landsbygden blir genuint
uppmärksammade i beredningen och genomförandet av dessa åtgärder. Utvärderingarna ska fästa särskild uppmärksamhet vid frågor som berör glesbygd, boende på landsbygden och näringsverksamhet (inklusive mikroföretag).
136. Landsbygdssäkring ska ingå i utredningar om kommunsammanslagning.
Det sjätte landsbygdspolitiska helhetsprogrammet gäller 2014–2020 och godkändes av den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen den 14 februari 2014.102 Det kallas för
”Möjligheternas landsbygd” och innehåller två åtgärder gällande landsbygdssäkring:
3. Konsekvenserna för landsbygden bedöms när utredningar om
kommunsammanslagningar, anslutningsavtal och samarbetsområden samt
församlingarnas gränsjusteringar görs. Bedömningen sker från byarnas utgångspunkter.
Byalag och församlingar är aktiva när bedömningsprocessen startas. (huvudansvar för förverkligande: Byalag, Byaverksamhet i Finland r.f., församlingar, kommuner, Finlands kommunförbund)
60. Landsbygdssäkring integreras systematiskt i beredningen och verkställandet av beslut på olika nivåer, så att landsbygdens särdrag och beslutens konsekvenser för landsbygden faktiskt tas i beaktande. Vid landsbygdssäkringen ägnas särskild uppmärksamhet åt glesbygden. (huvudansvar för förverkligande: ministerierna, regionförvaltningen, kommuner)
I dessa två åtgärder kan man se en uppdelning i förverkligandet av landsbygdssäkring:
den konkreta och lokalt utförda verksamheten (3) och det mera strategiska genomförandet på nationellt plan (60).
Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen sammanställde på uppdrag av dåvarande näringsminister Jyri Häkämies år 2012 det landsbygdspolitiska åtgärdsprogrammet för 2012–2015. Programmet var ett styrmedel i samklang med regeringens utvecklingsmål för regionerna, och genom det kunde regeringen precisera och konkretisera de nationella utvecklingsmålen för regionerna 2011–2015. I åtgärdsprogrammet finns två åtgärder omfattande landsbygdssäkring:103
37. Landsbygdssäkringen ansluts till utredningarna om kommunsammanslagningar och anslutningsavtal samt beredningen av samarbetsområden. Informationen om god praxis sprids och utbildning i anslutning till detta ordnas. Utvecklingen av metoden fortsätter.
(ansvar för förverkligande: finansministeriet, kommunerna, Kommunförbundet) 38. Landsbygdssäkringen införlivas systematiskt i beredningen av beslutsfattandet och verkställandet av besluten på olika nivåer så att landsbygdens särdrag och
konsekvenserna av besluten för landsbygden beaktas på ett äkta sätt. Vid bedömningen fästs särskild uppmärksamhet på glesbygden. (ansvar för förverkligande: ministerierna, regionförvaltningen, kommunerna)
Den 17 juli 2008 tillsatte statsrådet den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen för perioden 2008–2013, och en av uppgifterna var att utveckla landsbygdssäkring.
100 Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet är Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens och nuvarande rådets verksamhetsprogram och ett instrument för den nationella breda landsbygdspolitiken.
101 Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä [Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen] (2009a)
102 Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (2014)
103 Arbets- och näringsministeriet (2012) sid: 97
Den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR tillsattes för en förlängd mandatperiod 17 juli 2013–31 december 2015, och då ingick utvecklandet av landsbygdssäkring samt främjande och uppföljning av användningen som en av samarbetsgruppens tio uppgifter.
När det nya landsbygdspolitiska rådet MANE tillsattes av statsrådet i maj detta år, för perioden 1 maj 2016–31 december 2020, ingick landsbygdssäkring som en uppgift.
MANE ska i fortsättningen utveckla, främja användning av och följa upp landsbygdssäkring.104
Således har landsbygdssäkring varit en av den nationella landsbygdspolitikens uppgifter sedan år 2008. Användning av landsbygdssäkring rekommenderas alltid när beslutet kan anses ha återverkningar på landsbygden och dess invånare. Det är de berörda besluts-fattarna som ska bedöma huruvida beslutet kan anses påverka landsbygden.
De uppgifter som statsrådet gett landsbygdspolitiken kan sammanställas i tre punkter. Det handlar om att:
•
skapa ett verktyg för landsbygdssäkring som central- och regionförvaltningen kan använda•
göra landsbygdssäkringen känd och uppmuntra till användning av den på olika nivåer•
följa upp införandet av landsbygdssäkring och rapportera vad som gjorts i de årliga sammanställningarna samt i landsbygdsöversikterna.Av de organisationer som är medlemmar (bilaga 1) i det landsbygdspolitiska nätverket har Finlands Kommunförbund och Kyrkostyrelsen i sina egna organisationer lyft fram användningen av landsbygdssäkring när konsekvenser för landsbygden utreds. Därtill innehåller det nationella programmet för Byaverksamhet i Finland r.f. en åtgärd där man betonar att landsbygdssäkring ska göras utifrån byarnas perspektiv och att byarna bör ta initiativ till processen.
Programmet baserar sig på frivillighet och initiativet innebär således inte automatiskt att alla parter ställer upp för en landsbygdssäkring. I dagens läge betonas dock lokala initiativ och människors delaktiget i det finländska samhället. Detta stöder byaverksamhetens initiativ om landsbygdssäkring.105
Under de senaste åren har man inom landsbygdspolitiken lyft fram landsbygdssäkring som ett verktyg som främjar en platsbaserad utveckling. Landsbygdspolitiska rådet har medverkat i framställandet av en antologi om platsbaserad utveckling, Platsbaserat samhälle som perspektiv.106 Ett mål med antologin har varit att tolka begreppet i finländsk kontext. Med hjälp av landsbygdssäkring kan man tillämpa det platsbaserade tankesättet konkret. När utvärderingen görs på lokalt och regionalt plan är det lättare att se hur besluten påverkar det område som de riktar sig till.107
Landsbygdssäkring i den nationella politiska kontexten
Statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse överräcktes i maj 2009 till riksdagen.108 I redogörelsen uppmanades ministerierna att använda bedömningsverktyget tillsammans med de andra bedömningskriterierna för konsekvenserna i beredningen av beslut och politiska åtgärder som ger upphov till regionala effekter. Rekommendationen gäller myndighetsberedning på både landsomfattande och regional nivå. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens uppgift var att utforma bedömningsverktyget och följa upp
ministeriernas implementering av dem. Detta arbete beskrivs närmare i kapitel 6.
104 Jord- och skogsbruksministeriet (2016)
105 Byaverksamhet i Finland (2014)
106 Luoto m.fl. (2016)
107 Luoto m.fl. (2016)
108 SRR (2009)
Riksdagen förutsatte i sitt ställningstagande till redogörelsen i april 2010 att landsbygds-säkring görs till en föregripande åtgärd inom allt nationellt beslutsfattande som har regionala konsekvenser.109 Denna rekommendation innebär i klartext att landsbygds-säkring rekommenderas som en proaktiv åtgärd. Man ville dock fortfarande att användningen av metoden skulle vara frivillig.
I statsrådets principbeslut 2011 anges riktlinjerna, målen och åtgärderna för att utveckla landsbygden inom de olika förvaltningsområdena. I principbeslutet finns också följande åtgärder som berör landsbygdssäkring:
”Integrering av landsbygdsaspekten i allt beslutsfattande som inbegriper regionala verkningar ökas” (huvudansvar för förverkligande: Landsbygdspolitiska samarbets-gruppen, ministerierna, regionförvaltningen, kommuner, Kommunförbundet).
”En bedömning av konsekvenserna för landsbygden inkluderas som en förebyggande åtgärd i sådant beslutsfattande inom den centrala förvaltningen och på den regionala nivån, som har regionala verkningar. En bedömning av konsekvenserna för
landsbygden inkluderas i utredningarna om kommunsammanslagningar och i anslutningsavtalen”
(huvudansvar för förverkligande: Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, ministerierna, regionförvaltningen, kommuner, Kommunförbundet).110
Sedan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) lanserade landsbygdssäkring har verktyget haft en grundläggande politisk förankring på nationellt plan. I de
åter-kommande diskussionerna med representanter från de politiska partierna i riksdagen har utvecklandet och implementeringen av metoden upplevts som en viktig del av planering och beslutsfattande.
De senaste diskussionerna fördes under hösten 2014, och då konstaterades att landsbygds-säkring är välkänt bland de politiska partierna. En annan fråga är hur väl man känner till innehållet i processen. Många är positiva till och stöder användningen av landsbygds-säkring, men det har inte automatiskt lett till att själva verktyget används i riksdagens beslutsprocesser.