En landsbygdssäkring hjälper till att redogöra för konsekvenserna av de beslut som fattas inom olika förvaltningsområden och organisationer samt kan förstärka de positiva effekterna och förebygga de negativa. Med hjälp av landsbygdssäkringen kan man säkerställa att beslutsfattarna och -beredarna beaktar perspektiven och förhållandena både för dem som bor och arbetar på landsbygden och för dem som vistas på landsbygden på fritiden.
Det är viktigt att bedöma konsekvenserna för landsbygden på såväl riksomfattande som regional och kommunal nivå.Landsbygdssäkringen bidrar till en rättvis behandling av invånarna på landsbygden jämfört med invånarna i tätorterna. Den behövs för att man ska kunna förverkliga den regionala jämlikheten och påverka landsbygdens framtid.
Konsekvensernas betydelse framhävs, i synnerhet på glesbebyggd landsbygd.
När ska landsbygdssäkring användas?
Det är viktigt att beslutsfattarna och -beredarna förstår arten och styrkan av
konsekvenserna inom olika regioner innan politiska åtgärder genomförs. Om de politiska åtgärderna får andra konsekvenser på landsbygden än i städerna bör man bedöma hur landsbygden påverkas. Detta innebär inte automatiskt att man skulle låta bli att ta ett
109 Statsrådets kansli (2015) sid: 147
110 Arbets- och näringsministeriet (2011), sid: 20
beslut som får negativa konsekvenser för landsbygden. En viktig del i processen är dock att beslutsfattarna med hjälp av landsbygdssäkring medvetandegörs om eventuella negativa konsekvenser och då beaktar dessa i beslutsprocessen. Beslutet som fattas kan alltså ändå få negativa konsekvenser för landsbygden.
Landsbygdssäkringen ska integreras i beslutsprocessen, tillämpningen och uppföljningen och göras vid sidan av de andra konsekvensbedömningarna (Tabell 3). Störst betydelse har landsbygdssäkringen vid beredning av besluten, då besluten vid behov fortfarande kan ändras och åtgärderna anpassas efter förhållandena på landsbygden.
Landsbygdssäkringen ska göras i ett så tidigt skede som möjligt, så att den verkligen utgör en del av den framtidsinriktade beslutsprocessen. Det är nödvändigt att man känner till nuläget för att kunna bedöma konsekvenserna.
Tabell 3 Landsbygdssäkringen i de olika faserna i processen Förberedelser
inför beslut Beslut Verkställande Uppföljning
Konsekvensbedömningar
En landsbygdssäkring på nationellt plan ser ofta annorlunda ut jämfört med de som förverkligas på regionalt och lokalt plan. När landsbygdssäkring genomförs på ett ministerium, till exempel i samband med en beslutsprocess som påverkar landsbygds-områdena och dess invånare, är det ofta en eller några tjänstemän som utför processen.
Det optimala är att tjänstemännen genomför landsbygdssäkringen i samråd med de organisationer som berörs. Gäller besluten till exempel regionutveckling är landskaps-förbunden naturliga regionala parter. De landsbygdssäkringar som hittills har gjorts på ett nationellt plan har dock främst inneburit tjänstemannaarbete.
Den process som beskrivs nedan är tillämpbar på regionala och lokala landsbygds-säkringsprocesser. Delvis kan den också tillämpas i samband med nationella beslut.
När man påbörjar en landsbygdssäkring är det a och o att det finns en utnämnd ansvars-person som håller i trådarna och ser till att processen kommer igång. Lika viktigt är att ansvarspersonen sammankallar representanter från alla tre sektorer, den offentliga, den tredje och den privata sektorn. Säkerställer man dessa två utgångspunkter har man kommit en bra bit på vägen. En öppen process som alla intresserade kan ta del av utgör grunden för en lyckad landsbygdssäkring.
Vid landsbygdssäkring identifieras och beskrivs de betydande konsekvenser som ett beslut eller en politisk åtgärd får för landsbygden. Som hjälp för bedömningen kan man använda en checklista med en sammanställning av de landsbygdspolitiskt centrala helheter som ska beaktas. Checklistan gör det lättare att uppfatta vilka eventuella konsekvenser ett beslut har för landsbygden.
Checklistan inbegriper följande områden:
•
Näringarna, företagandet och sysselsättningen på landsbygden•
Kompetens och innovationer på landsbygden•
Boendet och servicen (volym, kvalitet, pris och tillgänglighet) på landsbygden•
Tillgängligheten, förbindelserna och fungerande infrastruktur•
Attraktionsfaktorer och starka sidor hos landsbygden•
Den sociala sammanhållningen, det sociala kapitalet, närdemokratin och beaktandet av lokala förhållandenSjälva landsbygdssäkringen kan göras på många olika sätt. Det finns inte en ”rätt metod”
eller ett rätt sätt att genomföra metoden, utan det beror mycket på deltagarna, ansvariga, motiveringen m.m. Viktigt är att den eller de som håller i trådarna för själva
genomförandet har en klar plan för vad de tänker göra och vad som är målet. Hur man sedan genomför processen kan variera. Det gäller dock att motivera deltagarna i processen och berätta varför man gör vad man gör.
Det är vanligt med en eller flera workshoppar där deltagarna arbetar i grupper utifrån checklistans olika temaområden. Man börjar ofta med en kort introduktion över vad man ska göra och varför. En nulägesanalys är ofta också bra att ha. I nedanstående bild (Figur 2) finns en beskrivning av hur processen kan se ut, med början vid initiativtagande och inledning av processen och vidare till uppföljning och fortsatt arbete.
Figur 2 Landsbygdssäkring som process
I ett idealläge påbörjas landsbygdssäkringen i en situation där man förbereder ett beslut.
Verkligheten ter sig dock annorlunda och de flesta processer påbörjas i det skedet då man redan tagit de förberedande besluten och kanske en del av följderna från dessa redan syns.
Även då är det dock lika viktigt att använda sig av landsbygdssäkring eftersom processen ger information som kan leda till justeringar som främjar landsbygden och dess invånare.
Det är också viktigt att inte underskatta betydelsen av den information och kunskap som själva processerna ger. Till detta återkommer jag i kapitel 6, som berör erfarenheter av landsbygdssäkring.
Det är upp till beslutsfattarna på nationellt, regionalt och lokalt plan att avgöra hur resultaten hanteras i fortsättningen. De förs så att säga in i den ”normala” besluts-processen, där man också måste beakta eventuella merkostnader som ett beslut kan leda till. Detsamma gäller ett beslut som får negativa följder för landsbygden och dess invånare.Landsbygdssäkringens uppgift är att identifiera och beskriva de betydande konsekvenser som ett beslut eller en politisk åtgärd får för landsbygden, inte att ta ställning till vilka beslut som görs baserat på de identifierade konsekvenserna.