Landsbygdssäkring är ännu tämligen nytt inom den finska landsbygdspolitiken och det finns fortfarande en hel del kvar att göra. Det framgår av de erfarenheter man hittills har fått inom landsbygdspolitiken av landsbygdssäkring, såväl via pilotprojekt som från utbildningar, uppföljningar, utvärderingar m.m. Det fortgående utvecklings- och uppföljningsarbetet görs i samarbete med olika aktörer i det landsbygdspolitiska nätverket.
Uppföljningen av landsbygdssäkring
En av Landsbygdspolitiska rådets uppgifter är att följa upp landsbygdssäkringen. Inom det landsbygdspolitiska nätverket har man således följt upp landsbygdssäkringen och hur den har tillämpats i de årliga årsberättelserna, i landsbygdsöversikterna från 2011119 och 2014120 samt i utvärderingen av den landsbygdspolitiska samarbetsgruppens verksamhet som gjordes åren 2011–2012.121
De ovan nämnda rapporterna bygger på information som samlats in i samband med de regelbundet genomförda diskussionsrundorna med representanter för de politiska
partierna. Därtill har diskussioner, intervjuer och frågeenkäter riktats till de organisationer som medverkar i det landsbygdspolitiska nätverket. Dessa ”resultat” har diskuterats inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och hjälpt gruppen att besluta var de knappa resurserna ska riktas med tanke på landsbygdssäkring.
Denna fortlöpande uppföljning av landsbygdssäkringen och hur den upplevs bland de olika aktörerna har stärkt uppfattningen om att metoden är viktig för att lyfta fram den finländska landsbygden och dess utmaningar och möjligheter samt för att säkerställa jämlikare beslut. Samtidigt har man insett att metoden i sig bör utvecklas vidare för att få en större genomslagskraft. Användandet av metoden i vårt land är ännu nytt och okänt för de flesta, och det är få som har genomfört en landsbygdssäkring.
Landsbygdssäkring nämns första gången i Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens årsberättelse från 2007, då samarbetsgruppen på sitt möte i oktober tillsatte temagruppen för landsbygdssäkring för att utveckla landsbygdssäkring inom förvaltningen.122 Sedan dess har det så gott som i varje årsberättelse ingått ett kapitel som kort beskriver vad som
118 Vård och landskapsreformen (2016)
119 Ponnikas m.fl. (2011)
120 Ponnikas m.fl. (2014)
121 Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä [Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen] (2012)
122 Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä [Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen] (2008)
gjorts inom ramen för landsbygdssäkring, hur metoden utvecklats och vilka resultat och effekter som uppnåtts.
Under år 2011 genomfördes en omfattande utvärdering av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och dess verksamhet. Utvärderingen framställdes i en rapport år 2012.123 I utvärderingen konstateras att landsbygdssäkring har utvecklats och att det finns många positiva exempel på dess användning, speciellt på kommunnivå. I utvärderingen rekommenderades en vidare utveckling och spridning av landsbygdssäkring. Speciellt rekommenderas att använda landsbygdssäkring i samband med
kommunsamman-slagningar, vilket är förståeligt med tanke på den då pågående kommunstrukturreformen.
Inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen beaktades rekommendationerna i utvärderingen, och pilotprojekten inom landsbygdssäkring riktades till områden där kommunsammanslagningar planerades.
Största utmaningen gällande användningen av landsbygdssäkring ser man inom central-förvaltningen, trots att metoden i princip ska utföras i hela centralförvaltningen och dess beslutsfattning samt alltid när besluten kan ha regionala återverkningar på landsbygden och dess invånare. Många tjänstemän anser att det redan finns så många obligatoriska utredningar att man ogärna tar landsbygdssäkring i bruk som ännu en ny lagstadgad utredning. Samtidigt har man uppgett att metoden har fört med sig att landsbygden mera medvetet beaktats i beslutsprocesserna.124
Tjänstemännens njugga inställning till landsbygdssäkring, och då särskilt att göra metoden obligatorisk, har diskuterats inom den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen samtidigt som man gått igenom utvärderingarna. Inom samarbetsgruppen har det funnits en förståelse argumentet att det redan finns så många andra utredningar som måste göras.
Dock finns det de som anser att problemet skulle lösa sig om landsbygdssäkring vore lagstadgad.
Huruvida landsbygdssäkring ska vara frivilligt eller inte finns delade åsikter om inom den nationella landsbygdspolitiken. Frågan har också diskuterats fler gånger under årens lopp.
Hittills har man inom såväl den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen som det nya landsbygdspolitiska rådet fastställt att metoden är frivillig. Frivilligheten har också stöd bland riksdagens politiska partier, vilket framkommer i de regelbundna diskussionerna som landsbygdspolitiken för med dem. Ett av den nuvarande regeringens mål är att förenkla lagstiftningen och minska på normer och föreskrifter, så i dagens Finland är det osannolikt att man på politiskt plan skulle kunna införa en obligatorisk
landsbygdssäkring.
Erfarenheter av MAUKA-projektet
Geografiska institutet vid Uleåborgs universitet har tillsammans med Kajanalands universitetscentrum genomfört ett YTR-finansierat projekt där man utvärderade metoden för landsbygdssäkring, genom att utföra pilotprojekt i två områden i norra Finland 2005–
2012. Dessa områden utgörs av nya Uleåborg efter kommunsammanslagningen och Kajanaland. I projektet granskade man kommunsammanslagningsprocessens och förvaltningsmodellens inverkan på boendet och dess påverkan i landsbygdsområdena.
Teman som behandlades var service, boende och markanvändning samt delaktighet och påverkningsmöjligheter.
Erfarenheterna från pilotprojekten användes för att sammanfatta rekommendationer för utvecklandet av landsbygdssäkringsmodellen, se tabellen nedan (Tabell 4). Inom det landsbygdspolitiska nätverket har man till dags dato tagit fasta på och lyft fram dessa
123 Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä [Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen] (2012)
124 Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä [Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen], (2012). sid. 105
rekommendationer i den samhällspolitiska debatten samt fört speciellt åtgärdsrekommendationerna 14 vidare.125
Tabell 4 Observationer av utvecklingsområden och åtgärder för landsbygdssäkring utgående från erfarenheterna i MAUKA-projektet.126127
Utvecklings
-område Upplevda
problem Åtgärdsrekommendationer Centrala aktörer
Utvecklande av interaktiva metoder med vars hjälp man skapar förbindelse mellan
Det behövs fler fallstudier av landsbygdssäkring.
annan planering Landsbygdssäkringen kan få en oklar tidigt skede i samband med kommunsammanslagnings- och övriga förvaltningsprocesser som berör landsbygden.
Landsbygdssäkringen genomförs som en integrerad del av processen, inte som en enskild metod.
Landsbygdssäkring integreras om möjligt med en del andra
utvärderingar, vilket gör att man kan undvika överlappningar och minska
förbindelse Trots att
landsbygdssäkring har giltighet, t.ex. genom att binda en del av kommunernas bidrag för kommunsammanslagning till kan ökas genom att göra processen så öppen, deltagande och interaktiv som möjligt. Resultaten presenteras på olika forum i olika skeden av processen.
Uppföljning av landsbygdssäkring utnyttjas för att öka effektiviteten.
Alla delaktiga i landsbygdssäkringspr ocessen.
Ökad kännedom Landsbygdssäkring är dåligt känt och
127 Ponnikas m.fl. (2014). sid. 172
ringa erfarenhet av
dess användning forum.
Kontaktpersoner för
En mera omfattande utvärdering av landsbygdssäkring planeras och kommer att ingå i den landsbygdsöversikt som beräknas bli färdig hösten 2017.
Resultat och effekter
De olika utvärderingarna och årsrapporterna visar tydligt att landsbygdssäkring ger en större insikt och förståelse för att beslut har olika återverkningar på landsbygden och i tätorter. De genomförda pilotprojekten med landsbygdssäkring som metod visar att deltagarna får ökade insikter i landsbygdsfrågor och större förståelse för vilka följder vissa beslut kan ha på landsbygdsområdena.
Här finns anledning att påminna om landsbygdssäkringens roll, d.v.s. att identifiera och beskriva de betydande konsekvenser som ett beslut eller en politisk åtgärd kan få för landsbygden. Beslutsfattarnas uppgift är att beakta landsbygdssäkringens resultat, bland andra resultat, och utifrån dessa fatta ett beslut i frågan. Beslutet kan alltså ändå ha en negativ inverkan på landsbygden.
En indirekt effekt eller följd av pilotprojekten inom landsbygdssäkring är också en ökad samverkan bland aktörerna i området. De erfarenheter man fått från landsbygdssäkrings-processen har visat sig utgöra en bra grund för fortsatt samarbete mellan de olika
sektorerna i regionen. Samtidigt har samarbetet över sektorsgränserna ökat inom de olika förvaltningsområdena.
En viktig del av arbetet med landsbygdssäkring är att sprida information om processen och verktyget till de berörda parterna. Detta har gjorts, som tidigare nämnts, i samband med de regelbundet återkommande diskussionerna med såväl politiska beslutsfattare som berörda parter i det landsbygdspolitiska nätverket. Utöver detta har man sammanställt olika broschyrer om landsbygdssäkring samt skrivit artiklar och bloggar på temat. Det skriftliga materialet har varit efterfrågat, vilket tyder på att landsbygdssäkring intresserar många.
Ännu är det svårt att se effekterna av att använda landsbygdssäkring. På lång sikt är målet att användningen av metoden bidrar till att Landsbygdspolitiska rådets vision uppnås (Figur 3).
Figur 3Visionen om landsbygden år 2020.128
128 Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, (2014), sid: 12.
Vision om landsbygden år 2020: Välmående landsbygd som utnyttjar sina egna resurser.
Landsbygden är en oskiljaktig del av den nationella framgången och av samhället.
Landsbygden utgör en god livsmiljö som uppmuntrar till företagsamhet och kreativitet.
Landsbygdens materiella, sociala, kulturella och ekologiska grund är viktig för hela Finland.