Det yngre militära indelningsverket, eller Karl XI:s indelnings verk, har av naturliga skäl tilldragit sig forskningens uppmärksam het under lång tid. Orsaken till detta förhållande behöver knap past utredas närmare. Blott det faktum att indelningsverket var den grundläggande organisationsformen för såväl armen som flot tan från 1680-talet till 1900-talets första år, gör det till ett natur ligt mål för forskarnas intresse. Att indelningsverket dessutom var en internationellt sett unik företeelse minskar inte intresset, även om det självfallet går att hitta internationella paralleller, i alla fall i enskildheter. 1
I det följande kommer jag att granska litteraturen kring indel ningsverket närmare i avsikt att försöka få en uppfattning om vilka vägar denna forskning har tagit. En mera specifik målsätt ning är att försöka fastställa vilka områden och aspekter på indel ningsverket som främst tilldragit sig forskningens intresse och därigenom peka ut de "vita fälten" när det gäller vår kunskap om denna militära organisationsform. Med denna kunskap som grund är avsikten att formulera några hypoteser om den framtida forsk ningsinriktningen och kanske framför allt diskutera väsentliga infallsvinklar och forskningsobjekt för kommande forskare. Det senare gäller inte minst med beaktande av möjligheterna till anknytning till angränsande forskning inom historisk demografi, ekonomisk och social historia samt antropologiskt och etnologiskt inspirerad historisk forskning.
För att kunna uppnå detta syfte kommer studien att läggas upp som en historiografisk analys utifrån vissa specifika frågeställning ar, inte minst för att undvika att man hamnar i en i och för sig intressant, men kanske mindre givande ostrukturerad uppräkning av forskare och deras enskilda studier.2
Allra först bör dock definieras vad som avses med det yngre militära indelningsverket. Termen antyder att det fanns såväl ett äldre militärt indelningsverk, som ett civilt sådant. Det äldre militära indelningsverket med rötter i Gustav Vasas armeorga nisation och vidareutvecklat under 1620-, 30- och 40-talen - erbjuder ett intressant forskningsobjekt och har också nyligen utsatts för intensifierad forskning. 3 Men i detta sammanhang får det ställas åt sidan. Detsamma gäller det indelningsverk som skapades för civila befattningshavare inom statsförvaltningen.4
Med det yngre militära indelningsverket avses den organisa tionsform för armen och flottan som infördes efter beslut av 1682 års riksdag och var gällande fram till riksdagen beslöt om dess upphörande och avlösning av värnpliktssystemet fr o m 1901. Redan tidigare under 1500- och 1600-talen hade militär personal kunnat avlönas med förläning av en gård eller med uppbörden av' räntan från ett eller flera hemman ( det äldre indelningsverket). Genom Karl XI:s indelningsverk byggdes detta system ut och gjordes mera enhetligt så att varje officers- och underofficersbe fattning vid huvuddelen av armens förband (främst de s k land skapsregementena inom infanteriet och kavalleriet) var knuten till en viss indelning. Denna indelning bestod av ett boställe och dettas avkastning samt en viss mängd hemmansräntor och krono tionde (från skatterespektive kronojord). På detta sätt knöts befå let till jorden och försörjde sig på densamma. Storleken på bostäl let och räntorna varierade beroende på innehavarens grad. Detta var det egentliga indelningsverket, dvs att vissa gårdar och räntor "indelades" till olika befattningshavare inom försvaret. Men i detta begrepp brukar man också räkna in systemet för rekrytering och avlöning av meniga soldater.
Inom infanteriet och för flottans båtsmän bildades särskilda rotar vars storlek varierade med hänsyn till mantalet, men i allmänhet rörde det sig om 2-5 gårdar. Dessa bildade en rote som skulle sätta upp en soldat. Denne skulle av roten erhålla ett soldattorp och en markbit att bruka. Vidare skulle roten se till att soldaten försågs med nödig utrustning (något som senare övertogs av regementenas egen förvaltning) och i mån av behov extra kontantlön och tillskott av utsäde, hölass och ved (s k hemkall). På detta sätt knöts även de meniga soldaterna till jorden, i många fall kanske än fastare än befälet.
Resultatet blev att det under 1680- och 90-talen växte fram en jordbrukande arme och flotta som fick sin utkomst på vad det egna arbetet på jorden gav och därmed slapp kronan undan de dyra kontantutgifter som militärens löner resulterat i tidigare under 1600-talet. För bönderna innebar systemet i gengäld att man slapp de förhatliga utskrivningarna av soldater när man väl bildat sin rote och satt upp en soldat.
Inom kavalleriet organiserades rekrytering och försörjning nå got annorlunda, men även detta truppslag brukar inräknas i indel ningsverkets system. Ett rusthåll, ofta bestående av en mera välbärgad bonde, satte upp en man med häst och erhöll i gengäld skattelindring eller total skattebefrielse. Han kunde också påräk na ryttarens hjälp som dräng på gården vid vissa tider. Ryttaren själv erhöll ett ryttartorp av samma typ som infanteristernas och båtsmännens soldat- och båtsmanstorp. Även ryttaren skulle för sörja sig och sin familj på det som arbetet på torpet gav.5
Efter denna introduktion kan det vara dags att titta närmare på vad forskningen sagt om indelningsverket. För att genomföra den översikten ska den göras utifrån några styrande frågeställningar: 1. Hur skedde det formella genomförandet av indelningsverket?
Vilka var förutsättningarna och hur tillkom riksdagsbeslutet? 2. Hur skedde det praktiska genomförandet av riksdagsbeslutet i
olika landsändar?
3. Vilka bedömningar om indelningsverkets funktionalitet och flexibilitet inför nya krav under 1 700- och 1800-talen har olika forskare gjort?
4. Hur uppkom och utvecklades diskussionen under 1800-talet om indelningsverkets avlösande och ersättande med ett annat system, främst byggt på värnplikten?
5. Vilket var soldaternas och befälens sociala ursprung, rekryte ring och avancemang? Vilka demografiska förhållanden, fa miljebildningsmönster, livslängd och giftermålsfrekvenser fö relåg hos den militära personalen vid skilda tidpunkter? 6. Hur gestaltade sig livet på roten: uppodlingen av torpmarken,
försörjningsmöjligheter, extraarbeten, bostadsförhållanden, relationer till det omgivande bondesamhället i allmänhet och till rotebönderna i synnerhet?
Som synes har ingen punkt formulerats som täcker in det som soldaterna till syvende og sidst var anställda för, nämligen kriget och fälttågen. Detta får anses höra till den mera renodlade krigs historien och har som sådan behandlats i såväl olika militärhisto riska översiktsarbeten, som i specialstudier över enskilda fälttåg och särskilda kapitel i en lång rad regementshistoriker.
Man kan visserligen med fog hävda att det här oftast är den rena krigshistorien som behandlas, medan andra aspekter på fält tågen kommer lite i skymundan. En sådan aspekt som är värd att lyftas fram är frågan om soldaternas och officerarnas förhållanden i fält sedd ur den enskildes perspektiv. Hur fungerade underhåll med proviant, uniformer, beväpning och ammunition? Hur sköt tes fältsjukvården? Hur löste man problemet med transporter av såväl förbandets som armens gemensamma utrustning? Vilka för hållanden rådde för den som hamnade i krigsfångenskap och vilka var möjligheterna att friges ur en sådan? I vilken utsträckning fungerade förbindelserna med hemlandet och det egna bostället/ torpet under flera års bortovaro i samband med fälttågen? I vilken utsträckning kunde man få permission eller avlösning vid fron ten?
Dessa och andra därmed sammanhörande frågor är naturligtvis av stort intresse för den militärhistoriska forskningen. Till en del har de också behandlats av olika forskare även om det finns åtskilligt kvar att göra på området. 6 Det torde dock med fog kunna hävdas att dessa problem, ehuru synnerligen intressanta och väsentliga, inte nödvändigtvis hör hemma i en översikt över forskningen kring indelningsverket. Här handlar det snarast om problem som är generella för militära enheter i alla tider och inte något som specifikt hör samman med indelningsverkets organisa tion. Indelningsverket som system avsatte närmast resultat i form av soldatrekrytering, organisering av förbanden och specifika for mer för försörjningen av trupperna hemma i fredstid. Det är också i denna funktion som indelningsverket kommer att granskas i det följande.