Linnéskolan

Anna Sofia Perotti är arkeolog och museolog i grunden.98 Hon har arbetat på både museum och som grävande arkeolog men när arbetsmarknaden tog slut fick hon anställning som kursadministratör på Uppsala Universitet. Våren 2002 började hon utbilda sig till bibliotekarie på Bibliotekshögskolan i Borås på distans och halvfart medan hon arbetade som kursadministratör. Anna Sofia Perotti hade turen att få arbete på bibliotek redan innan hon fick ut sin examen. Under studierna ar-betade hon i Gimo och fick sedan ett vikariat på stadsbiblioteket i Uppsala under sin sista termin. Där blev hon kvar tills hon sommaren 2007 fick tjänsten som gymnasiebibliotekarie på Linnéskolan. Anna Sofia Perotti tycker att skolan är en spännande miljö där man som bibliotekarie är nära undervisningen och har ett samarbete med lärare och elever. Skillnad är stor från hennes erfarenheter vid folkbibliotek där det förvisso finns återkommande brukare men ambitionen är att nå en bred allmänhet. Inom skolbibliotek är allmänheten så att säga begränsad och eleverna hänvisade till skolans bibliotek. Det var skolans miljö i ett pedagogiskt avseende som lockade, tillsammans med möjligheten att få ta eget ansvar för hela verksamheten.

På Linnéskolan finns som nämnts både teoretiska utbildningar och yrkesut-bildningar – samhällsvetenskapliga programmet inriktat på företagsamhet där eleverna startar egna företag under sitt sista läsår, handelsprogrammet och hant-verksprogrammet som rymmer frisörer och stylister. Idag har skolan ungefär 600 elever. Anna Sofia Perotti upplever Linnéskolans bibliotek som en inarbetad verk-samhet vilket underlättar hennes arbete och kontakt med lärarna. När hon började arbeta på skolan blev hon förvånad över vilken stor del biblioteket hade i organi-sationen, framförallt för förstaårseleverna med introduktioner och information om biblioteket. Även andra- och tredjeårseleverna använder biblioteket flitigt i skol-arbetet och för eget intresse.

98

Såvida inte annat anges bygger framställningen på intervju med bibliotekarie Anna Sofia Perotti, 2008-02-26.

Antalet utlån upplevs av bibliotekarien och biblioteksassistenten ha ökat un-der höstterminen trots ett inköpsstopp i oktober månad och nedläggningshot mot skolan. Intresset för skönlitteratur tycker Anna Sofia Perotti är ganska stort, fram-förallt bland tjejerna. Flickorna är i majoritet bland eleverna, men hon märker en tydlig skillnad mellan könen. Här påminns vi om tidigare forskning som mycket riktigt pekar på att intresset för skönlitteratur under tonåren är avtagande bland främst pojkar.99

Killarna är inte lika lättflirtade när det gäller litteratur. Det märks ju också när de kommer med klassen och ska låna, killarna står och velar väldigt mycket, vissa hänger kvar och vet inte alls vad de ska ta medan andra bara tar första bästa. Många tjejer har kommit ganska långt i sitt läsande, de läser vuxenböcker mycket hellre än ungdomsböcker, medan man också märker att ungdomsböcker är det som går bäst.

Bland personalen är det många som kommer och lånar för privat bruk, de flesta kvinnor även i det här fallet. Anna Sofia Perotti skyltar med böcker i personal-rummet och det är ännu ingen manlig kollega som har lånat av det utbudet. Hon tror att det kan bero på de titlar som hon valt, något som försvårats av att det var inköpsstopp under en stor del av hösten och få nya böcker förvärvades. Att ställa fram gamla böcker kändes inte fruktbart, men Anna Sofia Perotti misstänker att det finns författare som skulle gå hem även hos den manliga publiken i personal-rummet. Samarbetet med lärarna är bra rörande biblioteksundervisning och läs-främjande. Svenska och samhällskunskap är ämnen som är mer framträdande än andra i samarbetet. Att diskutera rutinerna kring inköp är svårt med tanke på in-köpsstoppet, men Anna Sofia Perotti ansvarar för inköpen och vill att det ska vara ny litteratur i stor omfattning. Hon befinner sig i en fas med många nya förvärv för att kompensera höstens bortfall. Det kommer inte in många inköpsförslag från eleverna men de förslag hon får försöker hon alltid svara upp till. Ju större erfa-renhet bibliotekarien har från arbetsplatsen, desto mer har hon att luta sig mot i övervägandet av inköp resonerar Anna Sofia Perotti och tror att det kommer blir lättare med tiden att avgöra vilka titlar som kan bli populära just på Linnéskolan. ”Gossip Girl” är en serie böcker som går bra för tillfället. De är efterfrågade och tjejerna köar för att få låna dem. Efter att serien skrevs om för TV och började sändas har hon märkt ett tydligt ökat intresse, precis som Tony Melander på bibli-oteket på Grafiskt Utbildningscenter har noterat. Jag tror att böckernas framgång också kan bero på att de vänder sig till en definierad målgrupp vilket gör att effek-ten av TV-programmet blir så pass stor. Även de Vries och Ohlsen är av uppfatt-ning att en tydligt definierad målgrupp i TV-medierat läsfrämjande ger större ef-fekt än när målgruppen breddas.100 Dock är inköp av serien ”Gossip Girl” en svår avvägning att göra för bibliotekarien – går kvalitet eller elevernas önskemål först?

99

Skolbiblioteken – En underutnyttjad och underprioriterad resurs, 2007, s. 6 ff. 100

Den senaste boken i serien fick dåliga recensioner i Bibliotekstjänst sambind-ningslista. Anna Sofia Perotti valde trots detta att köpa in boken och menar att det inte är någon idé att komma med pekpinnar när eleverna visar ett läsintresse även om det tar emot att köpa böcker som anses vara av lägre kvalitet. Hon tycker att det är viktigt att främja deras läsintresse här och nu och hoppas på att det leder till att de förblir läsare även i framtiden. Syftet med läsfrämjande har enligt Sara Bengtssons konklusioner i hennes kandidatuppsats gått från att vara rent bildande till att betona nöjet med den personliga läsupplevelsen, vilket jag anser att serien ”Gossip Girls” framgångar bekräftar.101

Anna Sofia Perotti tycker att webben är spännande privat och tycker att det är roligt att läsa boktips och recensioner. Efter att ha arbetat på stadsbiblioteket och känt av de snäva ramar och restriktioner som rådde för webbplatsen där tyckte hon att det var befriande att kunna arbeta mer fritt. Den förra bibliotekarien hade boktips och när Anna Sofia Perotti började gjordes webbplatsen om och det var dags att fylla den med nytt innehåll med hjälp av skolans IT-pedagog som står för layout. Hennes ambition är att i framtiden arbeta ännu mer med boktipsen och hon tycker att det är en bra metod att presentera böcker för eleverna.

Jag tycker att webben är jättebra, därför att eleverna nyttjar hemsidan och varje gång när de ska upp hit och jobba med lärarna så måste de gå in via biblioteket och söka på webben – och där ligger alla databaserna och samtidigt i högermarginalen där ligger mina nyheter, där lig-ger mina boktips […] så att de åtminstone ögnar och ser dem. Sedan har jag märkt respons, att de kommer och frågar.

Det var ett medvetet val av att lägga boktipsen på webbplatsens försida där ele-verna inte kan undgå att se dem. Det är framförallt tips om nyinkomna böcker som publiceras. Anna Sofia Perotti har nyligen börjat med ”Månadens tidskrift” då hon upplevde att tidskriftsamlingen användes i för liten utsträckning. Hon lyf-ter fram en tidskrift per månad, skriver om den under tipsen på webben och i pap-persform samt e-postar till lärarna. På webben finns även en bild på tidskriften. Hon har märkt att det bläddras mycket i månadens tidskrift som placeras jämte dagstidningarna på en framträdande plats i biblioteket.

Hittills har tipsen gällt skönlitteratur men bibliotekarien ser att hon i framti-den kan skriva även om facklitteratur som oftast bara läses i samband med skolar-bete. Att valet fallit på skönlitteratur handlar om att Anna Sofia Perotti vill främja läslusten och presentera titlar som kan tilltala direkt. Många tycker att facklittera-tur är tungt att läsa och associerar den med läroböcker. Anna Sofia Perotti skriver alla boktips själv, och har ingen möjlighet att kommunicera med eleverna via webbplatsen. Hon önskar sig en utökad kontakt i allmänhet och fler samtal om böcker i synnerhet.

101

Möjligheterna att vidareutveckla tipsen är kopplade till inspiration och idéer som kommer upp i utbyte med kollegor på gymnasiebibliotekariemöten eller ge-nom att titta på bloggar och andra boktipsforum på webben. Anna Sofia Perotti tror på det direkta på webben, att brukarna genast ska mötas av att det finns böck-er att tillgå på biblioteket oavsett tipsens utformning.

Aktiviteten på webbplatsen och dess potential att fungera som ett redskap i arbetet som gymnasiebibliotekarie menar hon bara kan komma att växa och ut-vecklas. Eftersom det är på webbplatsen som eleverna hittar skolans abonnerade databaser använder de den åtminstone under lektionstid och kan samtidigt upp-märksammas på bibliotekets övriga innehåll.

Att främja läslust anser hon är en komplex arbetsuppgift. Antingen kan bib-liotekarien försöka nå dem som inte läser eller stimulera dem som redan läser. Anna Sofia Perotti väljer framför allt det senare och upplever att det är svårare att få ointresserade elever att ta upp en bok. Läsarnas smak kan bibliotekarien lära sig, vilket föreklar rekommendationer. Jag kommer att tänka på de Vries och Ohl-sens studie där de konstaterar att TV-programmet som skulle fungera läsfrämjan-de främst nådläsfrämjan-de läsfrämjan-dem som redan haläsfrämjan-de regelbundna konsumtionsvanor ifråga om böcker snarare än dem som sällan eller aldrig besökte bibliotek och bokhandlar.102

Gällande Jofrid Karner Smidts artikel om bibliotekariernas läsfrämjande rol-ler ser Anna Sofia Perotti rollen som kritiker och litteraturkännare som en naturlig del av verksamheten som bedrivs på webben. Hon menar att det alltid sker ett urval, att hon väljer att lyfta fram vissa böcker. Sedan frågar hon sig i vilken ut-sträckning man som bibliotekarie behöver vara kritisk och värderande men det handlar alltid om ett subjektivt val. Gällande bibliotekarien som socialantropolog tycker inte Anna Sofia Perotti att Internet är den optimala arenan att arbeta på det viset eftersom hon inte kan befinna sig där eleverna är och möta dem, mer än när de arbetar med webbplatsen på lektionstid och behöver hennes hjälp. Hon ser att gratistjänster som exempelvis Facebook kan vara en plats att möta ungdomar på, eller bloggar, något som även diskuterats mycket på Bolandgymnasiet. Bibliote-kets webbplats är inte lämpad för den typen av interaktion, anser hon. Till viss del kan arbetet som socialantropolog även speglas i de böcker som väljs ut, vilket Anna Sofia Perotti håller med om – de kan vara på ett särskilt tema som eleverna arbetar med för tillfället eller bara vara titlar som passar skolans elevunderlag.

Pedagog är en naturlig roll för bibliotekarien men Anna Sofia Perotti ser främst att det gäller i arbetet med informationssökning. Därför kan bibliotekarien arbeta med att utveckla webbsidorna som rör informationshantering, till exempel sidan över databaser. Dock ser hon att det finns en pedagogisk ingång även i det läsfrämjande arbetet på webben. Den pedagogiska rollen har flera olika ingångar. Webbplatsens utformning i sig kan vara pedagogisk. Marknadsföring menar Anna

102

Sofia Perotti är en stor del av bibliotekariens yrke. Bibliotekarien bör inte bara göra reklam för bibliotekets innehåll, utan även för kompetensen som känneteck-nar bibliotekarierna och bibliotekspersonalen som yrkesgrupp. Webben anser hon vara ett av de bästa verktygen för marknadsföring för att den används i skolarbetet och den ska även locka eleverna att besöka webbplatsen hemifrån. På så vis blir webbplatsen såväl pedagogiskt läsfrämjande som marknadsförande i sin funktion.

Anna Sofia Perotti upplever att samtliga roller faller in under rollen som van-lig människa eftersom den handlar om bibliotekarien som person, och biblioteka-rien förblir sig själv som person oavsett vilken annan yrkesroll hon iklär sig. Rol-len som den vanliga människan på webben kan genomföras genom att anslå en personlig ton och genom att lägga ut bilder på bibliotekspersonalen, vilket man gjort på Linnéskolan. Anna Sofia Perotti säger också att det personliga mötet är något av det viktigaste i yrket som bibliotekarie, oavsett om det är på webben el-ler i biblioteket. Hon ser att webben är ett sätt att locka till personliga möten, att få eleverna att besöka biblioteket. Rollerna går ihop enligt henne men är mer eller mindre direkta. Pedagogen, socialantropologen och den vanliga människan är indirekta medan marknadsföraren och kritikern är direkta och således enklast att uppfylla i arbetet på webbplatsen. För att uppfylla samtliga roller krävs framför-allt tid och erfarenhet av jobbet med webbplatsen och input från kollegor, elever och lärare tror Anna Sofia Perotti.

3.3.1 Observation av boktips på Linnéskolans bibliotekswebbplats

Webbplatsens utformning

Bibliotekswebbplatsen på Linnéskolan är utformad i linje med skolans övriga webbsidor.103 Överst i fönstret finns en bård som följer med till samtliga sidor, och innehåller allmänt hållna rubriker, däribland ”Bibliotek” som tar användaren till bibliotekets webbplats. Förövrigt finns ett antal genvägar och en bild på en grupp elever.

Bibliotekets webbplats är uppbyggd av tre sektioner. Till vänster finns en spalt med allmänt hållna rubriker, i mitten en bred kolumn med bilder från biblio-teket och på bibliotekspersonalen samt anslag om öppettider och längst ut till hö-ger lighö-ger boktipsen. För exempel på utformning, se Bild 3. En av rubrikerna till vänster är ”Boktips”. Den leder vid observationstillfället dock inte till något annat än felmeddelandet ”Du har inte behörighet att visa den här sidan. Du måste logga in.” När muspekaren förs över rubrikerna blir de understrukna i de fall de fungerar som klickbara hyperlänkar som tar användaren vidare till andra sidor på bibliote-kets webbplats.

103

Högerspalten

Bibliotekets boktips är förlagda till förstasidan, i högerspalten, i linje med biblio-tekariens tanke om att de ska vara väl synliga. Det är uteslutande nyinkomna böcker till biblioteket som omnämns, även om böckerna inte alltid är nyutgivna. Spaltens överrubrik är ”Boktips” men där publiceras även annat utöver aktuella boktips som kan verka läsfrämjande. Samtliga inslag i högerspalten har funktio-nen där användaren ges möjlighet att läsa mer genom att klicka på hyperlänken med uppmaningen ”Läs mer” eller genom att klicka direkt på rubriken som har en inbyggd länkfunktion. Alla rubriker i spalten har även datumet för publiceringen på webbplatsen direkt under rubriken.

Bild 3. Exempel på utformning av Boktips på Linnéskolans bibliotekswebbplats104

Överst på bilden ligger skolans index, undertill är bibliotekets separata webbplats uppdelad i tre spalter. Längst till vänster generell innehållsförteckning, i mitten presenteras boktipsen i sin hel-het och till höger är innehållsförteckningen för boktips placerad.

Boktips

Boktipsen är utformade så att några bokomslag visas direkt i högerspalten med möjlighet att klicka på ”Läs mer…” eller rubrik för att komma vidare till de kom-pletta boktipsen, som visas upp i mittspalten. Det är endast bibliotekarien som författar boktipsen. Vid observationstillfället ligger två typer av boktips uppe, dels ”Nya ljudböcker” och dels ”Nya böcker mars-april 2008”.

Observationen visar att de båda medietyperna har olika upplägg i mittspalten. Ljudböckerna har information om titel med exempelvis ”FLYGA DRAKE”, se-dan följer författare på ny rad ”av Khaled Hosseini” och slutligen en bild på

104

omslaget underst. Fyra ljudböcker presenteras vertikalt efter varandra, därefter får användaren information om att ”Samtliga ljudböcker finns även att låna som van-liga böcker!”

Böckerna som det tipsas om presenteras precis som ljudböckerna i mittspalten med uppgifter om titel och författare överst, sedan följer brödtexten med en bild på bokens omslag infälld i vänstermarginalen. I följande exempel tipsar bibliote-karien om ”I SKUGGAN AV SAN SIRO – från proffsdröm till mardröm av Mar-tin Bengtsson”.

Martin Bengtsson har gjort vad många drömmer om – han blev proffs på fotboll. Men hans bok handlar om baksidan, att det blir för stor press på barn alldeles för tidigt och allt han fick offra för att nå sitt mål. En gripande bok om ett liv som proffs, men när önskan om att hitta sig själv blir större. Boken börjar med Martins självmordsförsök och är sen en mycket bra bok, skriven av en kille som själv upplevt omgivningens stora press.

Vid observationstillfället finns sex aktuella boktips publicerade, samtliga av samma ungefärliga omfattning som ovanstående exempel. Bibliotekarien hänvisar i ett par av tipsen till böcker liknande den omskrivna titeln eller till andra böcker skrivna av samma författare.