Slutanalys och diskussion

Analysstycket inleds med en korsanalys av webbplatsobservationerna och inter-vjuerna, därefter redovisas mina slutsatser och resultatet diskuteras.

113

Korsanalys

I en korsanalys av undersökningens intervjuer och observationer av skolbibliote-kens webbplatser framgår inledningsvis att incitamenten till att starta upp webba-serade boktips eller recensioner varierar. Malin Svensson och Dorothee Grelle inspirerades av ett annat biblioteks blogg och var nyfikna på tekniken, Tony Me-lander ville fylla bibliotekets webbplats med relevant innehåll, Anna Sofia Perotti spann vidare på sin företrädares idé att publicera boktips när hela skolans webb-plats genomgick en omkonstruktion och Lisa Roos har utformat boktornslistan i samarbete med lärare samt skolans IT-pedagog och lärarna står huvudsakligen för driften. Som konstateras i studiens redovisning av tidigare forskning har skolbib-liotekarier varit snabba att ta till sig och tillämpa den nya informations- och kom-munikationstekniken i deras arbete.114 De olika typerna av boktips som initiativen har utmynnat i anser jag leder till att informanterna i olika hög utsträckning kan uppfylla Smidts fem roller som en bibliotekarie kan ta i syfte att arbeta läsfrämja-de. Tyngdpunkten i denna studies teoretiska ramverk ligger i synliggörandet av beståndet och bibliotekarien som förmedlare av litteratur. Vid observation blir detta extra tydligt hos Linnéskolan, då en hel spalt på webbplatsens försida vigts uteslutande åt boktips och andra typer av lästips, exempelvis månadens tidskrift. Även övriga skolor har tydliga rubriker som indikerar boktips och som enkelt leder användaren till tipsen eller recensionerna. Samtliga webbplatser arbetar med det visuella i anslutning till det skriftliga, det kan handla om skriftlösa visualise-ringar som abstrakta symboler i form av pilar eller skriftlösa element som bilder på böckernas omslag i anslutning till boktipstexten. Den främsta komponenten i de webbaserade boktipsen är fortfarande skriftelement, men de frekvent före-kommande bilderna och symbolerna tyder på att tipsen frångår den tidigare forsk-ningens beskrivning av boktips som nästan uteslutande textbaserade företeelser.115

Således har samtliga skolbibliotekarier haft användarvänlighet i åtanke när de lättat upp texten med skriftlösa element, vilket är en del av rollerna som pedagog och marknadsförare.

Att ta fasta på aktualitet är karakteristiskt för såväl marknadsföraren som pe-dagogen och på två av skolorna finns boktips för enbart nyinkomna böcker på biblioteket. Att belysa aktuell litteratur innebär kanske inte alltid att föra fram enbart nya titlar, jag anser att det också kan handla om böcker som exempelvis passar in på åldersgruppen eller elevernas olika utbildningsinriktningar – majori-teten av skolornas boktips är därmed aktuella på ett eller annat vis. På Rosendals-gymnasiet författar eleverna själva samtliga boktips och på BolandRosendals-gymnasiet är tanken att såväl elever som bibliotekarier och övrig skolpersonal ska bidra med inlägg till bloggen. Bloggen gå därför i linje med rollen som marknadsförare där

114

Limberg, 2002, s.37 ff.

115

böcker ska säljas in till användare som i hög grad inspireras av vänner. Linnésko-lans och Grafiskt Utbildningscenters bibliotekarier skriver själva sina tips, vilket ger dem ett större inflytande över vilka böcker som ges uppmärksamhet och lyfts fram, ett typiskt drag hos rollen som kritiker och litteraturkännare.

Observationen av utformningen och praktiken på bibliotekens webbplatser vi-sar att rollerna som kritiker och litteraturkännare, som pedagog och som mark-nadsförare kan uppfyllas genom de webbaserade läsfrämjande verksamheterna i olika hög grad, medan rollerna som socialantropolog och vanlig människa tende-rar att hamna i skymundan. Möjligen kan rollen som socialantropolog skymtas i ett medvetet urval och rollen som vanlig människa anas i en personlig reflektion i anslutning till boktipsen, men är knappast lika tydlig som de tre förstnämnda.

Vid korsanalys av intervjutillfällena framkommer att rollen som kritiker och litteraturkännare är en av de funktioner som bibliotekarierna upplever som natur-lig och enkel att ta via webben, eftersom samtnatur-liga på ett eller annat sätt väljer ut och värderar den litteratur som de tipsar om eller recenserar. Flera av informan-terna uttrycker att de låter den egna smaken styra och de skriver inte om böcker som de inte tycker om. Tony Melander anser att rollen främst ligger i urvalet och att det är där som den litteraturkritiska bedömningen sker. Anna Sofia Perotti ifrå-gasätter i vilken utsträckning bibliotekarien måste vara kritisk och värderande, men menar att valet av litteratur alltid är subjektivt.

Rollen som socialantropolog har samtliga gymnasiebibliotekarier svårt att se som genomförbar via webbaserat läsfrämjande arbete. Lisa Roos tror att det är lättare att plocka upp tendenser på plats i biblioteket, även om målgruppen är ganska snäv och väldefinierad. Det går att lära sig somliga låntagares läspreferen-ser, men knappast samtligas. Malin Svensson menar att det stora elevantalet på Bolandgymnasiet gör det svårt att ta hänsyn till exempelvis enskilda grupperingar, eftersom det är så många olika intressen som måste tillvaratas. Hon vill hellre bredda utbudet på boktipsen. Dorothee Grelle hävdar att bristen på läskultur bland eleverna på Bolandgymnasiet gör det svårt att se mönster i läsningen och utlånen som förekommer. I en artikel som redovisas i uppsatsens kapitel för tidigare forskning påpekas att elevernas olika erfarenheter och sociokulturella bakgrunder leder till att de intresserar sig för bibliotekets resurser i varierande grad.116 Elever-na på BolandgymElever-nasiet upplevs av bibliotekarierElever-na komma från läsovaElever-na hem, vilket kan vara en orsak till deras bristande intresse för rekreationsläsning. Tony Melander upplever att han arbetar socialantropologiskt genom att rekommendera litteratur som han vet intresserar eleven, han tänker på identifikationen i läsupple-velsen. För att kunna fylla rollen som socialantropolog på webben krävs troligtvis interaktivitet, exempelvis i form av en chatt, eller en högre grad av medvetenhet i

116

urvalet av de böcker som väljs ut till boktipsen och recensionerna – bibliotekari-erna måste då vara medvetna om elevbibliotekari-ernas läsvanor.

Rollen som pedagog upplevs generellt som mycket viktig och som en naturlig del av bibliotekariernas yrkesidentitet. Lisa Roos tycker att begreppet handledare är mer passande när hon hjälper elever att välja ut böcker från boktornslistan. För flera av informanterna handlar pedagogrollen om att anpassa svårighetsgraden på litteraturen, och ett par tar även in undervisning i webbaserad informationssök-ning i rollen. Pedagogiskt kan också vara att peka på titlar som liknar de böcker som det tipsas om för att motivera till vidare läsning. Tony Melander anser sig kunna tänka mer i pedagogiska termer när han skriver för webben, nu tar han främst den rollen när eleverna uttryckligen ber om det. Att informanterna i hög utsträckning ser pedagogrollen som naturlig och viktig anser jag kan sättas i sam-band med skolbibliotekariernas självbild. Självbilden konstrueras i förhållande till omvärldsreferenser som kan bestå av exempelvis lärare, elever eller folkbibliote-karier. Gymnasiebibliotekarierna samarbetar i samtliga fall med lärarna för att främja läsande och vägleder eleverna i en läsfrämjande riktning när dessa besöker biblioteket eller bibliotekets webbplats.117 Skolbibliotekariernas pedagogiska roll stöps efter den omgivande kontexten, skolan.118 Därför menar jag att rollen som pedagog är synnerligen lätt att förhålla sig till och se som väsentlig i ett webb-sammanhang för gymnasiebibliotekarierna – det är helt enkelt en naturlig del av informanternas yrkesmässiga självbild.

Rollen som marknadsförare tycks vid intervjuerna vara tämligen naturlig för bibliotekarierna att ta via webben. Titlarna som recenseras ska i enlighet med Smidts definition kännas aktuella, men måste inte alltid vara nyutgivna. Att låta eleverna tipsa varandra är också att ta intryck av professionell marknadsföring. På Bolandgymnasiet ser vi en blandning av recensioner av bibliotekarier, lärare och elever med bibliotekarierna som de främsta skribenterna. Rosendalsgymnasiets boktorn bygger uteslutande på elevrecensioner. På Bolandgymnasiet försöker man även att arbeta mycket med att göra marknadsföringen användarvänlig genom att införa fler bilder och symboler för att på så vis locka till webben. Här blir återigen den egna smaken viktig, då en av informanterna menar att det som är omtyckt av bibliotekspersonalen marknadsförs hårdare. Anna Sofia Perotti fastslår att biblio-tekarien bör marknadsföra bibliotekets bestånd och bibliotekspersonalens kompe-tens i samma utsträckning, och tycker att webben är ett av de bästa verktygen för detta. Lisa Roos tycker att den enkla uppdateringen på webben gör att den funge-rar bra för marknadsföring – det går snabbt att lägga upp nya boktips.

Rollen som vanlig människa ser jag att bibliotekarien kan ta genom att vara trogen sin egen smak och sitt eget tycke och lyfta fram böcker som berört honom

117

Schreiber & Alsted, 2006, s. 181 ff.

118

eller henne. Ett exempel på detta är att Tony Melander till absolut största delen tipsar om böcker i genren fantasy eller äventyr, en typ av böcker som han upp-skattar och har en personlig anknytning till. Även Malin Svensson ser att hon kan agera som vanlig människa genom att komma med personliga åsikter i texterna som hon publicerar, dock utan att förlora sin professionalitet. Somliga informanter hävdar att webben inte är arenan att vara vanlig människa på och att mötet i bibli-oteket inte kan ersättas, medan Anna Sofia Perotti säger att samtliga roller faller in under rollen som vanlig människa eftersom det handlar om bibliotekarien som person. Dorothee Grelle tror däremot att eleverna utan svårighet kan vara vanliga människor och utöva sitt privatliv via webben. Möjligen beror detta på att de till-hör en generation som är infödd på webben. Problemet blir att eleverna fokuserar för mycket på privata ärenden och utesluter målinriktade aktiviteter som läsning av boktips och recensioner kan sägas vara. Det webbaserade privata är uppslu-kande och blir ett fritidsintresse i sig, det lämnas inte utrymme eller tid till rekrea-tionsläsning. Samtliga bibliotekarier betonar vikten av direktkontakt med elever-na, att finnas till hands i biblioteket och kunna rekommendera litteratur på plats, i stunden. Anna Sofia Perotti tar upp att webben kan vara ett sätt att locka till det personliga mötet. Lisa Roos menar att en chatt skulle kunna vara ett sätt att ta rollen som vanlig människa på webben, men tror att det är mer konstruktivt att fokusera den rollen till biblioteket. Bokprat, som kräver direktkontakt med ele-verna, nämner majoriteten av informanterna och de tycks vara av uppfattningen att det är en synnerligen effektiv läsfrämjande metod. Kontakten mellan läsare och förmedlare av läsning betonas som redovisats i studien även i tidigare forsk-ning.119 Webben möjliggör ännu inte kontakt mellan låntagare och bibliotekarie i tillräckligt hög utsträckning för att tillfredsställa behovet av och effekten av den direkta kommunikationen. Datortekniken och de möjligheter som den öppnar för bör i nuläget ses i linje med tidigare forskning, som ett komplement till läsfräm-jande metoder som implicerar den direkta kontakten med användarna såsom refe-renssamtal.120

Slutsats och diskussion

Observationen av webbplatserna anser jag till stor del bekräftar informanternas upplevelse av hur väl de fem olika rollerna kan utageras via webben, då kriterier-na för att uppfylla rollerkriterier-na som socialantropolog och vanlig människa är proble-matiska att infria datormedierat. Jag drar slutsatsen att det webbaserade läsfräm-jande arbetet med rollerna som kritiker och litteraturkännare, som pedagog samt marknadsförare fungerar bra och är betydligt lättare att genomföra praktiskt än de två återstående rollerna. Utformningen och praktikerna på webbplatserna leder till

119

Ehrin, 2003, s. 73.

120

att de tre förstnämnda rollerna är mer direkta medan rollerna som socialantropo-log och vanlig människa är indirekta. Det finns dock ambitioner bland informan-terna att ytterligare utveckla möjligheinforman-terna att ta de tre direkta rollerna och även de två indirekta. Malin Svensson önskar en tydligare, lockande hyperlänk till bokbloggen, vilket förbättrar möjligheten att arbeta såväl marknadsförande som pedagogiskt. Dorothee Grelle vill prova nya pedagogiska grepp för att nå fram till eleverna med de läsfrämjande initiativen via webbplatsen. Tony Melander önskar att boktipsen utvecklas mot att fler skriver utöver honom och biblioteksassisten-ten, både elever och skolpersonal. Han vill även uppdatera boktipsen oftare. Dessa förändringar ser jag skulle leda till att han kan uppfylla rollen som framförallt marknadsförare och pedagog i högre utsträckning, eftersom rollerna betonar att användarna i hög grad inspireras av vänner och identifierar sig med det aktuella och kända. Anna Sofia Perotti menar att det krävs tid och erfarenhet av jobbet med webbplatsen för att kunna uppfylla samtliga roller.

Lisa Roos önskar uttryckligen mer interaktion till skolans webbaserade läs-främjande verksamhet. En reflektion från min och somliga informanters sida är att rollerna som socialantropolog och vanlig människa kräver upprepad och aktiv interaktivitet av något slag, exempelvis en chattfunktion. Ett par av informanterna framför tanken att verksamheten på webben ska leda till att eleverna vill besöka biblioteket där rollen som vanlig människa faller sig mer naturlig att ta. Jag ser att det idealt ska vara direkt läsfrämjande att uppsöka bibliotekets webbplats och att en positiv läsupplevelse ska leda till fler besök på webbplatsen, som i sin tur ska leda till ytterligare besök i biblioteket, lån och läsning. En växelverkan vore alltså enligt mig det mest effektiva och önskvärda.

Sammanfattningsvis ser informanterna att tid och erfarenhet, fler skribenter och bättre uppdatering, nya elevanpassade typer av boktips och recensioner, mer interaktivitet samt lockande hänvisningar till boktipsen på webbplatserna skulle hjälpa till att vidareutveckla den webbaserade läsfrämjande verksamheten och i förlängningen de läsfrämjande funktioner bibliotekarierna kan ta via webben.

Under intervjuerna framkommer att det finns planer på att samordna skolor-nas boktips genom att göra om Bolandgymskolor-nasiets blogg så att den kommer samt-liga kommunala gymnasieskolor till del. Det skulle innebära att såväl biblioteka-rier som övrig personal och elever från skolorna skulle kunna bidra med inlägg. Den 18 april får jag e-post från Dorothee Grelle som meddelar att bloggen numera är omstöpt till en gemensam bokblogg för alla kommunala gymnasieskolor. Detta kan leda till utbyte av litterära upplevelser skolorna emellan, gynna bredden på de publicerade boktipsen samt öka antalet. Mångfald ses i tidigare forskning som avgörande för att stimulera till läsning.121 Dessutom avlastar en gemensam blogg bibliotekarierna, då flera informanter upplevde att de på grund av tidsbrist och

121

den lilla personalstyrkan på biblioteken inte kunde prioritera webbaserade läs-främjande åtgärder. Om lärarna dessutom engagerade eleverna att skriva som en del av skoluppgifterna, skulle det ytterligare bidra till mångfalden. Detta går för-visso emot ett av nyckelbegreppen som jag identifierat i undersökningen, frivil-lighet, men att inkorporera bloggen i undervisningen skulle kunna göra obligato-risk läsning mer lustfylld och därför i förlängningen underlätta och därmed locka till att utveckla rekreationsläsningen bland gymnasieeleverna.

Ett sätt att förbättra närvaron av bibliotekarien som socialantropolog på web-ben ser jag skulle kunna genomföras genom att urvalet böcker som tipsas om på skolornas respektive webbplatser görs snävare och mer genomtänkt för de enskil-da skolornas elever. Detta motsäger argumenten för att samordna boktipsen i en gemensam blogg, men de två skilda infallsvinklarna på webbaserat läsfrämjande arbete kan samexistera och drivas parallellt. Jag ser inte varför det ena måste ute-sluta det andra, att ha en gemensam blogg för samarbetets skull – gymnasiebiblio-tekens primära målgrupp är trots allt unga vuxna, även om elevunderlaget skiljer sig skolorna emellan – och enskilda boktips på skolornas respektive webbplatser som riktar sig specifikt till deras elever.

Att främja läslust är en komplex arbetsuppgift. Antingen kan bibliotekarien försöka nå dem som inte läser eller stimulera dem som redan läser. Bibliotekarier-na på BolandgymBibliotekarier-nasiet exempelvis verkar vara tvungBibliotekarier-na att jobba med att försöka nå ickeläsare medan andra bibliotek kan satsa i högre utsträckning på att utveckla läslusten hos de elever som redan har ett levande läsintresse. Här anser jag att det är spännande att återkoppla till läsfrämjande som i den holländska betydelsen kan ha flera betydelser enligt de Vries och Ohlsen – läskompetens, attityd till läsning samt beteende i samband med läsning, lån av böcker och bokinköp, beroende på sammanhang.122 Läskompetens är en fråga som främst tas upp i fallen Boland-gymnasiet och RosendalsBoland-gymnasiet och dessa skolor tycks skilja sig åt som två ytterligheter på en skala. Medan majoriteten av eleverna på Rosendalsgymnasiet upplevs ha en god läskompetens och nära till att plocka upp böcker för nöjes skull, kräver den tämligen utbredda lässvagheten på Bolandgymnasiet biblioteka-rierna att motivera till läsning överhuvudtaget med till buds stående medel. Även attityd till läsning kan belysas med hjälp av dessa två skolor, då attityden mot läs-ning på Rosendalsgymnasiet är god och litteratur har hög status och på Bolands-gymnasiet är attityden generellt sett fientligare och det anses lite töntigt att läsa böcker. Läsattityden verkar på Linnéskolan vara mer positiv bland flickor som står för de flesta lånen medan pojkarnas läsintresse är svalare. En reflektion som jag gjort under intervjuerna är att den läsfrämjande verksamheten inte kan bli mer än underlaget, det vill säga brukarna, tillåter. Här återkommer vi till att elevernas mångfacetterade erfarenheter och sociokulturella bakgrunder leder till att de

122

tresserar sig olika mycket för de resurser som finns i biblioteket.123 Verksamheter på webben tycks bättre kunna främja ytterligare läsning där ett läsintresse redan finns. När eleverna är mindre benägna att ägna sig åt rekreationsläsning blir det naturligtvis svårare. Att Dorothee Grelle upplever bloggens genomslag på Bo-landgymnasiet som marginell kan tyda på detta.

Dock kan även andra medier leda till att ungdomar inspireras till rekreations-läsning, inte minst TV. I studiens redovisning av tidigare forskning tar jag upp ett antal undersökningar som tydligt visar att det finns positiva samband mellan TV-tittande och läsning.124 Serien ”Gossip Girl” tycks ha fått en markant större efter-frågan i bokformat på åtminstone två av skolbiblioteken sedan den började sändas som TV-serie. Kanske kan det ha att göra med att ungdomar har blivit mer visuel-la som Dorothee Grelle på Bovisuel-landgymnasiet har noterat och att stimuvisuel-lans av flera sinnen krävs för att åtgärder ska verka läsfrämjande. Dorothee Grelle har planer på att lägga upp boktips som är inspelade på film för att på så vis försöka rätta boktipsen efter eleverna snarare än eleverna efter boktipsen. Det är även i linje med Smidts artikel, då hon talar för att bibliotekarier bör hitta nya, oväntade och experimentella sätt att framföra beståndet på. Intressant är att ingen elev efterfrå-gat böckerna i serien ”Gossip Girl” på Bolandgymnasiet, trots att de upplevs som mer roade av visuella intryck av bibliotekarien. Bibliotekarierna har dessutom avstått från att köpa in böckerna till skolans bibliotek då de fått dåliga recensio-ner.

Endast bibliotekarien på Linnéskolan märker konkret resultat och får respons från eleverna på boktipsen. Möjligen kan detta bero på att de är direkt placerade och väl synliggjorda på webbplatsens försida och är därmed svåra att missa. Även på Rosendalsgymnasiet efterfrågar eleverna böcker från den så kallade boktorns-listan, men det bygger alltså inte på frivillighet utan ingår i skoluppgifterna. Att boktipsen och recensionerna bygger på frivillighet tycks vara viktigt för att moti-vera till författandet av dem samt till läsning generellt. Frivillighet är ett nyckel-begrepp som även betonas i den tidigare forskningen.125 Att läsningen är fritt vald går också hand i hand med att läsfrämjande arbete numera handlar mer om per-sonligt nöje än om rent bildande nytta.126 Användandet av webbplatsen i stort ver-kar vara avgörande för boktipsens framgång - om eleverna går in på bibliotekets webbplats leder det ofta till att de stöter på och läser boktipsen eller recensioner-na. Bibliotekarierna passar ofta på att marknadsföra webbplatsen i olika samman-hang. Webbplatsen tycks syfta till att locka eleverna till biblioteket snarare än att biblioteket ska få eleverna att ta del av boktipsen och recensionerna på webben, även om samtliga har som målsättning att det ska bli en växelverkan.