Literacy – ett demokratiskt verktyg

Att literacy, fördjupad läsförståelse, kan ses som ett demokratiskt verktyg är tydligt, då vi lever i en skriftbaserad värld. Förmågan att läsa och förstå skriven text är nödvändig för att man ska kunna ta del av den demokratiska processen. I denna process ligger inte bara att förstå information, utan även att kunna reflektera över och förhålla sig kritisk till budskapet. Critical literacy kan ses som en förmåga att förändra världen och sin egen situation genom språket. Det är alltså en demokratisk rättighet att ha en så god språklig förmåga att man känner sig trygg nog att handskas med alla de situationer som man som medborgare förväntas hantera.

Det är lätt att dra slutsatsen att det är de elever med annat modersmål än svenska som har de största svårigheterna, men min erfarenhet säger att det är en förhastad slutsats och en

förenkling av verkligheten. Istället har jag tyckt mig se att elevens socioekonomiska bakgrund spelar lika stor roll som modersmålet när det gäller förmågan att uppnå god läsförståelse. Jag vill drista mig till att påstå att läsning alltid varit och fortfarande är en klassfråga, och i

förlängningen blir även de kompetenser som är kopplade till läsning en klassfråga.

För att inte de sociala och ekonomiska skillnaderna ska öka i samhället, är det avgörande att skolan fångar upp de elever som har en socioekonomisk bakgrund som inte främjat deras

literacy. Skolan får inte falla i fällan att ge vissa elever endast en basal färdighetsträning,

utifrån antagandet att de inte klarar av ett mer abstrakt tänkande. Tvärtom måste de elever som inte har läsvana ges ännu fler möjligheter att öva de kompetenser som leder till literacy.

Det är därför av allra största vikt att skolan lever upp till sin uppgift, och i största möjliga mån lyckas kompensera och stärka de barn, som har ett sämre utgångsläge när de kommer till skolan. Om skolan misslyckas med att utveckla denna läsförmåga som krävs för att

vidareutbilda sig och delta i ett demokratiskt samhälle, hos alla barn och ungdomar, är risken stor att klasskillnaderna cementeras och ökar istället för att minska.

47

7.3 Validitet och reliabilitet

Literacy är ett vitt begrepp, och det skulle krävas betydligt fler och djupare studier för att

täcka in svaret på frågan om läroböckerna ger eleverna möjlighet att utveckla denna

kompetens. Mitt syfte var att ta reda på i vilken mån dessa tre, relativt nyutkomna läroböcker ger förutsättningar för eleverna att träna de olika färdigheter som krävs för att en person ska utveckla literacy. Jag menar att jag visar en ganska tydlig bild av frågornas innehåll och spridning. Valet att använda tre olika texttyper från varje antologi gav den bredd jag tyckte jag behövde för att kunna dra slutsatser. Det skapade även möjligheter att jämföra inbördes skillnader mellan de frågor som ställdes till varje texttyp. Även om jämförelsemomentet inte var en del av mitt syfte, gav det mig en bild av de tendenser som framträder i frågorna, och visar på att mångfalden texter behövs för att literacy ska tränas på olika plan.

Som jag nämnt tidigare valdes det empiriska materialet utifrån de texter som frågorna och uppgifterna hörde till. Överensstämmelse gällande texttyp var styrande, inte vilka frågor eller uppgifter som presenterades i anslutning till dessa. För att säkerställa detta urvalskriterium läste jag endast texterna innan jag valde. Frågorna och uppgifterna tittade jag på först då urvalet var bestämt. Detta menar jag bör innebära att de är representativa.

Det kodschema jag utformat är ett försök att konkretisera och explicit uttrycka olika kvalitéer i frågeställningar. Jag menar att jag lyckats formulera så pass tydliga kriterier för varje fas, att undersökningen går att replikera och att undersökningen kan betraktas som förhållandevis objektiv.

De svagheter som innehållsanalysen behäftas med gäller delvis tendensen att endast det manifesta i texter kodas och analyseras. I denna studie tror jag mig ha kringgått detta problem genom att utforma ett kodschema som baseras inte på manifesta ord och uttryck utan på vilken inneboende mening varje fråga har. Tvivlen angående validitet menar jag inte är relevanta i denna undersökning, då jag inte räknat enstaka ord eller företeelser. Jag har tittat på frågorna som helhet och går därför inte miste om helheten.

48

7.4 Utbildningsvetenskaplig relevans

Läromedel för de senare årskurserna i grundskolan, deras innehåll och arbetsuppgifter,

pedagogiska utgångspunkter eller roll i undervisningen, verkar inte ha studerats i någon större omfattning. Detta trots att skolor lägger mycket pengar på inköp av olika läromedel. Jag hoppas att jag med denna undersökning kan bidra till en ökad medvetenhet om vikten av att kritiskt granska de läromedel som finns, både de som används och vid inköp av nya. I förlängningen skulle resultaten även kunna användas då läroböcker revideras eller nya produceras. I detta sammanhang skulle de kriterier jag ställt upp för att kategorisera frågor utifrån vilken kompetens de tränar, kunna användas.

En annan aspekt av mina resultat är att det inte är så enkelt som att det finns bra eller dåliga läromedel. Det handlar lika mycket om hur pedagogen använder materialet, matchningen av text och läsare, samt skapande av alla de förutsättningar som krävs för att eleven ska ha möjlighet och tid att arbeta med alla typer av texter och frågor. Min förhoppning är vidare att läromedelsförfattare liksom pedagoger utgår från att alla elever kan uppnå critical literacy, och att man utgår från det då man producerar läroböcker och planerar undervisning. Fokus måste flyttas från enkla innehållsfrågor till de mer övergripande frågorna.

Sist men inte minst kan det vara av vikt att påpeka att undersökningens resultat visar att det finns läroböcker som ger eleverna varierade frågor och uppgifter som erbjuder tillfälle att utveckla literacy. Min studie visar att man som lärare kan ha stor hjälp av antologier och deras frågor och arbetsuppgifter, under vissa förutsättningar. Som pedagog måste man välja sina läroböcker med omsorg, samt arbeta mycket medvetet med dem.