Östra Sverige Luftvårdsförbund. (2010). År 2010, dygnsmedelhalter av kvävedioxid och partiklar (PM10). Hökarängen, Stockholm, Sverige.
AB Svensk Byggtjänst. (2010). Aff-definitioner 10. Termer och definitioner för entreprenader inom fastighetsförvaltning och verksamhetsanknutna tjänster . Stockholm: AV Svensk Byggtjänst.
Armstrong, J. W. (2010). Health, Comfort & Productivity. i R. S. Means, Green Building (ss. 171-205). Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc.
Axelsson, G., Andersson, E. M., & Barregard, L. (den 15 Februari 2015). Lung cancer risk from radon exposure in dwellings in Sweden: how many cases can be prevented if radon levels are lowered? Cancer Causes & Control , ss. 541-547.
Bauer, M., Mösle, P., & Schwarz, M. (2010). Green Building: Guidebook for Sustainable Architecture. Stuttgart, Tyskland: Springer-Verlag Berlin Heidelberg.
Berggren, B., Engström, C., & Karlsson, E. (2013). Inomhustemperatur och solvärmelast - hänger det ihop? Bygg och Teknik (8), 40-43.
BFS. (2011). Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd. Karlskrona: Boverket.
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer (1:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Blomqvist, M., & Unnbom, S. (2014). Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad. Sammhällsbyggnad, Byggteknik och Design. Stockholm: KTH.
Boverket. (den 21 september 2015). Boverket. Hämtat från Dokumentationsystem för byggprodukter vid nybyggnation: http://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/loggboken/ den 30 oktober 2015 b
Boverket. (2008). Bullerskydd i bostäder och lokaler. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2009). Byggherrefunktion som förändringsagent. Karlstad: Boverket.
Boverket. (den 09 Juli 2014 b). Läsanvisningar till regler om byggande. Hämtat från Boverket: http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-om-byggande/ den 31 Juli 2015
Boverket. (2014 a). Skärpta energihushållningskrav. Karlskrona: Boverket.
Boverket. (2015). Utvärdering av lågenergibyggnader - en fallstudie. Karlskrona: Boverket och Energimyndigheten.
Byggteknik. (den 07 Augusti 2014). Beteendevanor, sekundärenergi och byggnadsens produktionsfas påverkar energi och utsläpp av växthusgaser. Hämtat från
http://byggteknikforlaget.se/beteendevanor-sekundarenergi-och-byggnadsens-produktionsfas-paverkar-energi-och-utslapp-av-vaxthusgaser/ den 14 April 2015
Dahlberg, M. (2013). Solvärmelastens, dagsljusfaktorns och det termiska klimatets inverkan med olika fönster för Miljöbyggnad . Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik. Högskolan i Gävle.
Dalaryd, E. (den 08 maj 2013). TEM-funderingar. Hämtat från Veckans Begrepp:
primärenergi/primärenergifaktorn: https://temfunderingar.wordpress.com/2013/05/08/veckans-begrepp-primarenergiprimarenergifaktor/ den 23 oktober 2015
Denk, T. (2012). Komparativa analysmetoder (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Energimyndigheten. (den 02 Mars 2011 a). Energieffektiva flerbostadshus. (Energimyndigheten) Hämtat från
http://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivt-byggande/Lokaler-och-flerbostadshus/Bygga-och-renovera/Energieffektiva-flerbostadshus/ den 27 Mars 2015
Erlandsson, M., & Carlson, P.-O. (2003). Miljöanpassade byggnader: Användarhandbok för funktionskrav och klassificering. IVL Svenska Miljöinstitutet. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
EUR-lex. (den 06 Februari 2014). Byggnaders energiprestanda. Hämtat från EUR-lex: Ingången till EU-rätten: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=URISERV:en0021 den 10 Augusti 2015
Fadeyi, M., Jallow, A., Anumba, C., & Dulaimi, M. (2013). Process Management Approach for Achieving Total Building Performance: Essential Requirements for Sustainable Construction. i C. Anumba, & A. Memari, AEI 2013: Building Solutions for Architectural Engineering (ss. 174-183). American Society of Civil Engineers.
Folkhälsomyndigheten. (den 14 Mars 2015 b). Legionella. Hämtat från Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/objektburen-smitta/legionella/ den 06 Augusti 2015
Folkhälsomyndigheten. (den 10 Juni 2015 a). Radon. Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/inomhusmiljo/radon/ den 03 Augusti 2015
Folkhäslomyndigheten. (den 30 April 2014). Buller. Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/inomhusmiljo/buller/ den 17 Augusti 2015
Hartkopf, V., & Loftness, V. (1999). Global relevance of total building performance. Automation in Constructions , 377-393.
Havtun, H., & Bohdanowicz, P. (2013). Sustainable Energy Utilization (4:e uppl.). Stockholm: KTH Energy Technology .
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys . Lund: Studentlitteratur.
Hens, H. (2012). Performance metrics and arrays. i H. Hens, Applied Building Physics: Boundary Conditions, Building Performance and Material Properties (ss. 51-58). Berlin, KG, Tyskland: Ernst & Sohn Verlag für Architektur und technische Wissenschaften GmbH & Co.
IVA. (2012). Energieffektiviserning av Sveriges bebyggelse. Stockholm: IVA.
Johansson, B., & Hammerskog, P. (2009). God inomhusmiljö - en handbok för fastighetsägare. Stockholm: Fastighetsägarna Stockholm.
Jonsson, A. Z. (den 24 Juni 2015). Köldbryggor i passiva hus. Stockholm, Sverige: KTH - Bygg- och Fastighetsekonomi.
Josephson, P.-E. (2013). Långsiktig framgång - reducera fel och slöseri i byggandet. Malmö: AB Svenska Byggtjänst.
Josephsson, P.-E. (2013). Långsiktig framgång - reducera fel och slöseri i byggandet. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.
Käll, G. (2001). Basutbildning för installationskonsulter. Stockholm: Gunnar Käll Konsult AB & Leif Zetterström Ingenjörsbyrå AB.
Keller, J. (2013). Boverket - är det inte dags att tänka om? . Bygg & Teknik , 5, 41-43. KEMI. (den 26 april 2012). KEMI. Hämtat från Byggprodukter:
https://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Byggprodukter/ den 30 oktober 2015 Kubba, S. (2012). Handbook of Green Building Design and Construction. Waltham, MA, USA: Elsevier Inc.
Ljug-Duarte, P., & Lundberg, T. (2013). Projektering av kontorsbyggnader i tidigt skede. Byggteknik och Design. Stockholm: KTH.
Martinsson, J. A. (2013). Miljöklassningssystem för fjärrvämeuppvärmda byggnader. IVL Svenska Miljöinstitution . Svensk Fjärrvärme AB.
Mirjolet, C. (2014). Miljöstyrning i Riksbyggens ombyggnadsprocess med hjälp av Miljöbyggnad. Stockholm: KTH.
Nationalencyklopedin. (2015 c). Bostad. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bostad den 10 Augusti 2015 Naturvårdsverket. (den 10 augusti 2015 b). Naturvårdsverket. Hämtat från Hållbar utveckling med miljöbalken: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/ den 28 oktober 2015
Naturvårdsverket. (den 24 mars 2015 c). Naturvårdsverket. Hämtat från Vägledning för bygg- och rivningsavfall: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och-rivningsavfall/ den 30 oktober 2015
Naturvårdverket. (den 13 Februari 2015 a). Sveriges klimatpolitik. Hämtat från Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Klimatpolitik/ den 10 Augusti 2015
Neville, C. (2007). Introduction to Research and Research Method. Bradford: Bradford University School of Management.
Nordström, J. (2015). Energiuppföljning Blå Jungfrun. Stockholm: Skanska.
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen (Fjärde upplagan uppl.). Stockhol: Liber AB.
Ottosson, H. (2009). VAD NÄR HUR och av VEM, praktiskt projektledning inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Värnamo: AB Svensk Byggtjänst.
Passivhuscentrum. (den 18 Augusti 2015). PassivhusExpo. Hämtat från Passivhus: http://www.passivhuscentrum.se/utstallningen
Peterson, E., Aker, A., Kim, J., Li, Y., Brand, K., & Copes, R. (2013). Lung cancer risk from radon in Ontario, Canada: how many lung cancers can we prevent? Cancer Causes Control (24), 2013–2020. SCB. (den 21 Maj 2015). Beviljade bygglov, bruttoarea. Alla byggnader . Hämtat från Statistiska
Centralbyrån : http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-
bebyggelse/Bygglovsstatistik-for-bostader-och-lokaler/Bygglovsstatistik-for-bostader-och-lokaler/7483/7490/30311/ den 8 Augusti 2015
Schmid, K., Kuwert, T., & Drexler, H. (den 19 Mars 2010). Radon in Indoor Spaces: An Underestimated Risk Factor for Lung Cancer in Environmental Medicine. Deutsches Ärzteblatt International , ss. 181-186.
SGBC. (den 13 Maj 2013 b). Avgifter i Miljöbyggnad. Hämtat från http://www.sgbc.se/avgifter-i-miljobyggnad den 01 Juli 2015
SGBC. (den 03 September 2014 a). Certifieringssystem. Hämtat från https://www.sgbc.se/certifieringssystem-292 den 01 Juli 2015
SGBC. (2014 c). Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. Swedish Green Building Council.
SGBC. (2014 b). Miljöbyggnad - Metodik (Manual 2,2 141001 uppl.). Stockholm: Swedish Green Building Council.
SGBC. (den 10 Juni 2011 c). Om Miljöbyggnad. Hämtat från Ett faktablad från SGBC:
http://www.sgbc.se/docman/certifieringssystem/581-miljobyggnad-informationsblad-v2/file den 23 Juli 2015
Skanska. (2010). Kortfattad Bygg och installationsbeskrivning Blå Jungfrun. Stockholm: Skanska hus. SP. (u.d.). Fukt och mögelskador i hus. Hämtat från Science Partner, SP:
http://www.sp.se/sv/index/services/moist/Sidor/default.aspx 2015
Ståhl, K. (2008). Miljöprogram: Kv Blå Jungfrun, Hökarängen. Stockholm: AB Svenska Bostäder. Sui , P., Jun , Y., & Kok , H. (2008). Influence of total building performance, spatial and acoustic concepts on buildability scores of facilities. Facilities , 26 (1/2), ss. 85-104.
Sveby. (2012). Brukarindata bostäder (Version 1.0 uppl.). Stockholm: Sveby.
Sveriges Riksdag. (den 25 02 2015). EU-upplysningen. Hämtat från Klimatmål för att stoppa global uppvärmning: http://www.eu-upplysningen.se
Walker, A. (2010). Solar Energy Systems. i R. Means, Green Building (ss. 121-156). Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc.
WGBC. (den 11 April 2013). The Business Case for Green Building. s. 22.
WHO. (2010). WHO Guidelines For Indoor Air Quality: Selected Pollutants. (B. O. WHO European Centre for Environment and Health, Red.) Geneva: WHO.
WHO. (2009). WHO Handbook On Indoor Radon. Geneva: World Health Organization.
WWF. (den 05 Augusti 2014). Mänsklig påverkan. (WWF) Hämtat från http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/mnsklig-pverkan/1124268-mnsklig-pverkan-klimat den 18 Mars 2015
Appendix 1 – Passivhusteknik
Byggnader byggt med passivhusteknik är energieffektiva och resurssnåla med huvudsaklig fokus på låg energianvändning. Passiva hus är välisolerade som vanligtvis har en väggtjocklek på ca 30 till 50 centimeter. De har inget konventionellt värmesystem utan använder en värmeväxlare i ventilationssystemet för att återvinna överskottsvärmen; spillvärmen från hushållsapparater och kroppsvärmen från människor. Ventilationssystemet fungerar så att överskottsvärmen värmer luften i byggnaden. Sedan i värmeväxlaren värms den kalla tilluften med hjälp av den varma frånluften från byggnaden och därmed kan den vara utan uppvärmningssystem och självförsörjande utav värmebehovet. Ett sådant ventilationssystem kallas för system. Fördelen med FTX-system är att energibesparingen kan uppgå till mellan 50 till 80 procent. Dock vid kalla vintertemperaturer krävs det ibland att extra tillskott av värme tillförs och då brukar fjärrvärme eller elvärme användas (Energimyndigheten, 2011 a).
Passivhusen är även byggda med solavskärmning, i form av balkong eller skärmtak över fönstren för att undvika alltför mycket solvärmelast på sommaren. I och med passivhusen är välisolerade byggnader innebär att en hög solvärmelast leder till olägenheter med övertemperaturer. (Energimyndigheten, 2011 a). I Figur 1 illustreras konceptet med passivhustekniken.
Figur 1. Enkel beskrivning på hur passivhus konceptet fungerar (Passivhuscentrum, 2015)