Termiskt klimat sommar

För sommarfallet utvärderas det termiska klimatet med hjälp av solvärmefaktor (SVF), som är den förenklade metoden. Valet kring metoden beror på dels att ingen fungerande simuleringsfil av Blå Jungfrun för att utvärdera PPD-index och dels det är tillåtet att bedöma termiskt klimat för bostäder med hjälp av solvärmefaktor. Därför bestämdes att använda den förenklade metoden, då det tillåter att användas för GULD-nivå.

Uträkningen av solvärmefaktor sker enligt Ekvation (4) och parametervärdena är densamma som i indikator 3 – Solvärmelast. Resultatet av solvärmefaktorn presenteras i nedanstående Tabell 26.

Tabell 26. Bedömning av termiskt klimat med solvärmefaktor.

Lgh Rum gsyst [-] Aglas [m2] Agolv [m2] SVF Betyg Kommentar 0441 Vardagsrum 0,109 & _0,203 4,683 14,641 0,043 BRONS _{persiennfönster} ^{Balkong- och}

0442 Kök 0,109 2,162 10,803 0,022 GULD Persiennfönster

0442 Vardagsrum 0,203 3,183 14,451 0,045 BRONS Balkongfönster 0443 Vardagsrum 0,203 3,183 14,79 0,044 BRONS Balkongfönster 0342 Vardagsrum 0,203 3,183 14,451 0,045 BRONS Balkongfönster

0342 Kök 0,109 2,162 10,803 0,022 GULD Persiennfönster

0341 Vardagsrum 0,203 3,183 14,79 0,044 BRONS Balkongfönster

Resultatet visar att alla vardagsrummen åstadkommer BRONS medan köken GULD. Sammanvägningen av rumsbetygen resulterar i BRONS och indikatorn klassas även därför till BRONS.

För diskussionsdelen av termiskt klimat sommar, se avsnitt 7.1.12.

7.1.12 Dagsljus

Med tanke på att indikatorn solvärmelast har klassat till BRONS innebär det att vistelserummen nämligen har relativt stora fönster i förhållandet till golvytan och hög andel solljus släpps in. Av den anledningen är det troligt att GULD kan uppnås. Med fönsterglasandelmetoden finns inte möjligheten att uppnå GULD utan endast SILVER. Därför anses dagsljusfaktorn som den lämpliga metoden vid bedömning av indikatorbetyget. Dagsljusfaktorn har beräknats med hjälp av simuleringsprogrammet Velux Daylight Visualizer. För kompletterade uppgifter om utförande se Appendix 2. Resultatet av dagsljusfaktorn illustreras i Figur 6.

Figur 6. Dagsljusfaktorn uttryckt i procent för våningsplanet med rummen riktad mot söderläge. Slutresultatet av indikatorn dagsljus visar att vistelserummen har en dagljusfaktor som ligger på åtminstone 3 procent och är betydligt högre än 1,2 procent. En enkätundersökning har genomförts av Svenska Bostäder och enkätresultatet visar att 97 procent av svarande är nöjda med ljusmiljön/tillgången på dagsljus. Alla kriteriet är uppfyllda och indikatorn dagsljus klassas till GULD.

Indikatorerna solvärmelast, termiskt klimat sommar och dagsljus står alla i inbördes förhållandet till varandra. En artikel publicerat i Bygg och Teknik undersökte sambandet mellan höga inomhustemperaturer och solvärmelasttalet. De menar att solvärmelasttalet är svår att uppfylla eftersom det inte motsvarar något BBR-krav, med tydliga gränsvärden. Den har en abstrakt beskrivning och förespråkas att ta hänsyn till projekteringsprocessen. Därför är det inte sällan vid en solvärmelastutredning att små fönsterstorlekar projekteras för att minska övertemperaturer. Solvärmelast står i direkt motsatsförhållande till kravet på dagsljus och till följd av detta görs åtgärder för att förbättra bostadsbyggnadens förutsättningar för ena indikatorn, blir effekten ofta en försämring för den andra. Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan solvärmelasttalet och andel tid med hög övertemperaturer inomhus. De kommer fram till att fler parametrar förbättras med minskad fönsteryta, där energianvändning för både värme och kyla och, värmeeffektbehovet minskas samt termiskt komfort blir bättre. Enda förbättringen med ökad fönsteryta är att det tillåter mer dagsljus in i byggnaden (Berggren, Engström, & Karlsson, 2013). En annan fallstudie undersökte inverkan på indikatorerna solvärmelast, dagsljus och termiskt klimat sommar med olika fönsteregenskaper. Resultatet visade att för dagsljusfaktorn är utformningen och placeringen av fönster den betydelsefulla faktorn. För solvärmelasten har g-värdet den största påverkan, om g-värdet är lågt leder det till stor fördel för betyget solvärmelasten. Däremot innebär

ett lägre g-värde att glaset har en mörkare beläggning och släpper in mindre ljus, vilket hämmar dagsljusfaktorn och försämrar dess indikatorbetyg. En annan parameter som påverkar utfallet av solvärmelasten och dagsljusfaktorn är rummets golvyta. Med förstorad golvarea i förhållande till fönsterarean är fördelen att lägre solvärmelast tränger sig in i rummet, men nackdelen är lägre dagsljuset. Studien undersökte även hur det i sin tur påverkar det termiska klimatet. PPD-index förändras med hjälp av andra parametrar som till exempel klädsel, ventilation och så vidare i datorsimuleringen, där fönsteregenskaperna inte är den största påverkande faktorn (Dahlberg, 2013). Sammanfattningsvis är det till synes svårt att uppnå en god balans mellan ansenligt dagsljus, låg solvärmelast samt en tillfredställande termiskt klimat sommartid.

För denna fallstudie illustrerar Blå Jungfrun ett tydligt exempel på svårigheten att balansera de tre indikatorerna. Dagsljustillgången visar sig vara väldigt hög och god men fått motsatt effekt på solvärmelasttalet, som i sin tur förorsakar till en försämrad termiskt klimat på sommaren. Om Blå Jungfrun byggs enligt Miljöbyggnad GULD medför det att byggnaden måste balansera tillgången till solljus till byggnaden, där det tillåter med låg solvärmelast, god termiskt komfort på sommaren och hög dagsljusinsläpp.

7.1.13 Legionella

Svenska Bostäder har regelbundna rutinkontroller av vv- och vvc-temperaturer som genomförs för varje fastighet som de äger. Utförande följer ett protokoll som delvis tar hänsyn till förebyggning av legionella. Utförs rutinkontrollen i enlighet med protokollen kommer de att uppfylla Miljöbyggnads GULD krav. Här antas att Svenska Bostäder utför rutinkontrollen enligt protokollet och uppnår GULD-kriterierna.

BBR har upprättat olika temperaturer som ska förhindra legionellaspridning och Miljöbyggnad ställer anspråk på att kontrollåtgärder ska utföras för att upprätthålla de avsatta temperaturerna av BBR. Anledningen till att BBR inte förordat några kontrollåtgärdeer utav legionella är på grund av att utförande av kontrollåtgärder ingår i miljöbalkens bestämmelser.

Miljöbalken trädde i kraft år 1999 och syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Miljöbalken berör alla typer av åtgärder, oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet (Naturvårdsverket, 2015 b). Tillsyn enligt miljöbalken ligger hos fastighetsägarens ansvar och fastighetsägaren ska bedriva och utföra egenkontroller för att förebygga tillväxt av legionella. Branschorganisationen Fastighetsägarna nämner i sin handbok några punkter som bör finnas med i egenkontrollprogram för legionella (Johansson & Hammerskog, 2009):

• Rutiner för att temperaturen i tappvattensystemet kontrolleras regelbundet • Säkerställ att det inte finns några blindledningar.

• Rutiner för att regelbundet kontrollera att returtemperaturen i värmecentralen är minst 50°C i vvc-systemet.

Dessa punkter motsvarar i stor utsträckning Miljöbyggnads GULD-krav. Följaktligen innebär detta att Miljöbyggnads GULD-nivå kan åstadkommas om byggnader byggs enligt BBR och följer Fastighetsägarnas råd. Här föreligger det inga skillnader där det påverkar byggnadsprestandan, vilket fallstudien tyder på samma resultat.

7.1.14 Dokumentation av byggvaror

Blå Jungfrun har loggboken registrerad digitalt hos Byggvarubedömningen (BVD) och i den finns det information om byggvarornas ungefärliga placering och mängd. Detta resulterar i att indikatorbetyget GULD har uppnåtts.

För diskussion av dokumentation av byggvaror, se avsnitt 7.1.15.

7.1.15 Utfasning av farliga ämnen

En granskning utifrån KEMI:s kriterier har gjorts bland produkterna i produktdatabasen Byggvarubedömningen. Bland de 111 produkterna registrerade i loggboken är det två styckena som inte är godkända, där ett av oljetäcklasur innehåller cancerframkallande ämnen. Tyvärr kan inte alla produkter bedömas på grund av vissa har inte sammanfattad en fullständig innehållsförteckning i Byggvarubedömningen. Dessa byggvaror förblir uteslutna vid bedömningen. Antalet utfasningsämnen förekommer i mindre omfattning hos loggbokens byggvaror och därför uppnås indikatorbetyget SILVER.

Indikatorn dokumentation av byggvaror och utfasning av farliga ämnen går i hand i hand. Byggprodukter innehåller kemikalier och det innebär att farliga ämnen avges under byggvarans livscykel, från framställning av råvaran till rivning och återvinning. Eftersom byggprodukter kan ge upphov till emissioner av farliga ämnen och dessa kan med sannolikhet exponeras via inomhusmiljön. Efter att ha förbrukat sina år som byggprodukter blir dessa till avfall. Under den senaste tioårsperioden genererades årligen cirka 10 miljoner ton avfall från bygg och anläggningssektorn. Cirka tio procent av detta bestod av farligt avfall (Naturvårdsverket, 2015 c). För att återanvändningen ska vara möjligt är det viktigt att ta hänsyn till innehåll av farliga ämnen (KEMI, 2012).

För att nå etappmålet om ökad resurshållning i byggsektorn har KEMI och Naturvårdsverket under senare år uttrycket behovet av att ha bättre kännedom om ämnen i byggprodukter och i byggnader (Boverket, 2015). Med hjälp av loggboken som Miljöbyggnad GULD kräver underlättar det för framtida sanering av avfall samt underlättar att veta vilka byggprodukter som har farliga ämnen i sig. Blå Jungfrun har skapat en loggbok utan att BBR ställer anspråk på och kan mycket väl bero på byggherrens ambitionsnivå. Samtidigt har Blå Jungfrun i en mycket liten omfattning farliga ämnen bland byggvarorna. Om Blå Jungfrun byggs enligt Miljöbyggnad GULD innebär det att byggnaden innehålla inga farliga ämnen överhuvudtaget och leder till en bättre byggnadsintegritet.