Miljöstyrning i nybyggnationsprocessen

Tills vidare har studien beskrivit hur Miljöbyggnad är uppbyggd och hur BBR och Miljöbyggnad förhåller sig till varandra. För att förstå hur Miljöbyggnads certifieringsprocess integreras i ett byggnadsverk beskriver detta kapitel byggprocessen för nybyggnation. Det är viktigt att miljöcertifiering av nybyggnation beaktas tidigt i byggprocessen eftersom omstruktureringar av byggprojekt kan leda till höga kostnader. Enligt Kubba (2012) leder god planering och tidig tillämpning av miljöcertifiering i byggprocessen till att den totala byggkostnaden behöver inte med nödvändighet kosta mer än konventionella byggnader. Detta kapitel syftar därför till att beskriva hur miljöstyrning i byggprocessen bör utformas vid nybyggnation. Den aktör som har störst påverkan på byggprocessen är byggherren och därför beskrivs vilka möjligheter det finns för byggherren att styra byggnadens utformning från idé- till genomförande.

5.1 Byggprocess för nybyggnation med miljöcertifiering

Byggprocess är kedjan av alla aktiviteter som äger rum vid utformning, uppförande och användning av ett byggnadsverk. Den omfattar det hela händelseförloppet från och med första idéutkastet till färdig byggnad (Käll, 2001). Under processens gång är många aktörer inblandade och omfattande informationsmängder skapas och utbyts. Det är inte ovanligt att aktörer som arbetar i byggnadsprojekt stöter på oväntade problem och därför måste stanna upp eller börja om. Därför sträcker sig byggnadsprocessen över en längre tidsperiod, vanligen flera år, och det är nödvändigt att dela in processen i flera faser för att erhålla en överblick av förloppet. Samtidigt kan in alla faserna skarpt avgränsas utan ofta överlappar de varandra (Josephson, 2013). I Figur 4 illustreras förloppet för byggprocessen i form av flödesschema.

Förstudie: Förstudien påbörjar genom att upprätta en uppdragsspecifikation/idéprogram med beskrivning av byggnadens verksamhet, krav på byggnadsverket och underlag för projekteringen. Från början utser byggherren en projektledare som har rollen att planera och leda genomförandet av projektet. Under denna period ska projektledarens ansvar, befogenhet samt beställarorganisation klarläggas. Sedan tar projektledaren tillsammans med projektgruppen, som består av bland annat byggherre och arkitekter, fram översiktlig beskrivning av tider, kostnader samt identifierar risker och klarlägger de grundläggande funktionella kraven för det aktuella byggprojektet. Om miljörelaterade funktionskrav (miljökrav) ska tas hänsyn i byggnadsverket är det lämpligt att redan i förstudien ta upp frågan. Miljökrav kan vara exempelvis om byggnaden ska miljöklassas enligt certifieringssystem, som exempelvis Miljöbyggnad, och då vilken ambitionsnivå byggnadsverket ska uppnå (BRONS, SILVER eller GULD) (Ottosson, 2009; Erlandsson & Carlson, 2003).

Programskedet: Under programskedet formuleras projektplanen som innehåller utförligare beskrivning på funktionskrav, miljökrav, nya risk-, kostnads- och tidsbedömning i förhållande till förstudien. Om bestämmelse att byggnaden ska miljöklassas har förelagts har byggherren till uppgift att precisera ambitionsnivån för byggnadens olika byggnadsaspekter så att den bedömda budgeten håller inom ramarna. Vid detta skede bör även en miljökonsult involveras i mån av att precisera ambitionsnivån för miljökraven. Samtidigt bestäms även i detta skede entreprenadform (totalentreprenad eller generalentreprenad), samarbetsform och ersättningsform för byggprojektet (Käll, 2001; Nordstrand, 2008).

Projektering: I projekteringsskedet tas handlingar och underlag för själva byggandet fram: systemhandlingar och bygghandlingar (Käll, 2001). Systemhandlingarna överför funktionella krav till tekniskt specificerade handlingar, som tillhandahåller ramar med avseende på tid, kostnader, riskstrategi, miljö- och arbetsmiljö som fastslagits i projektplanen. Nästa steg i processen är att använda dessa dokument för produktionen, i vilken bygghandlingarna träder i kraft. Bygghandlingarna omfattar alla aspekter som är nödvändiga för upphandling, tillverkning och produktion av byggnadsverket. Bygghandlingarna ska innefatta miljökraven samt hur de ska beaktas framöver i processen (upphandling, tillverkning och produktion). I projekteringsskedet görs en preliminär bedömning av det betyg/miljöprestanda i vald aspekt om de kommer att uppfyllas därför att bygghandlingarna kommer senare att agera som underlag för preliminär certifiering av miljöcertifieringssystem. Denna bedömning omfattar även planerat drift och underhåll, rivning med mera (Ottosson, 2009; Erlandsson & Carlson, 2003)

Upphandling: Upphandlingen innebär att beställaren köper eller anskaffar sig en tjänst, entreprenad eller varor och utrustning. Under hela processens gång sker det upphandlingar. Byggherren upphandlar bygg- och installationsentreprenader av en eller flera entreprenörer, i sin tur upphandlar en entreprenör byggvaror och underentreprenader och förvaltare gör upphandlingar av ombyggnader och underhållsarbeten etcetera. Vid upphandling mellan entreprenörer har de till uppgift att bereda bygget och se över inköp, produkternas miljöprestanda, byggmetoder etcetera ska uppfylla miljökraven (Nordstrand, 2008; Erlandsson & Carlson, 2003).

Produktion: Efter upphandling och kontraktsskrivning med entreprenören kan produktionen påbörjas. Byggnaden ska produceras enligt de handlingar och dokument som framtagits för produktsframställningen. Kontroll och uppföljning att miljöcertifieringskraven sker enligt upprättad projektplan. Dessa ska dokumenteras av entreprenörerna som har utfört för att senare kunna använda till verifiering av slutgiltiga certifikatet (Käll, 2001; Mirjolet, 2014).

Förvaltning: Förvaltningsskedet inleds då den egentliga byggprocessen är slut. Byggnaden överlämnas till byggherren och byggnaden kan tas i bruk för vad den är avsedd för. Efter att byggnaden är färdigställt och börjat förvaltas ska byggnaden verifieras för att erhålla det slutgiltiga certifikatet i Miljöbyggnad. Som tidigare nämnt i avsnitt 3.2 ska det ske tidigast ett år och senast två år efter idrifttagande (Nordstrand, 2008; Mirjolet, 2014)

5.2 Byggherrens förutsättningar att målstyra

Den som vill uppföra eller renovera och tänker låta bygga, kallas för byggherre. Byggherren är den person, företag eller myndighet för vars ett byggnadsarbete utförs och ska leda utvecklingen av ett byggnadsverk från idéutkast till genomförande. Därför har byggherren en betydande och central roll i byggprocessen. När ett byggnadsarbete utförs är det någon som har beställt byggnadsverket, denne brukar kallas för beställare. I de flesta fallen är byggherren lika med beställaren, men alla beställare behöver inte vara byggherren. Det som skiljer sig mellan begreppen är att beställaren är uppdragsgivaren medan byggherren är ytterst ansvarig för byggprojektet och har till uppgift byggprojektet utför enligt bestämmelserna som finns i PBL. När byggherren har bestämt sig för att bygga något har ett byggprojekt skapats och därmed börjas byggprocessen (Käll, 2001; Nordstrand, 2008).

De faktorer som påverkar byggnadsprojektets utformning är i praktiken inte bara den fysiska byggkonstruktionen och dess egenskaper, byggherren och aktörerna som är inblandade i byggprojektet är också påverkande faktorer och vilkas inverkan är inte alltid enkelt att särskilja. Vad som egentligen beror på de övergripande samhällskraven eller byggherrens ambitionsnivå kan inte alltid strikt avgöras. Oavsett problemen är det konstaterat att byggherren är spindeln i nätet och ansvarar för helheten av byggnaden, från början till slutet av byggprocessen. Byggherren ska förverkliga den bakomliggande idén och de tilltänkta brukarnas förväntade behov, och styr över hur byggprocessen skall gå till. Byggherrens kompetens, det vill säga kunskap och förmåga att agera, avgör om en byggnad blir lönsam i ett långsiktigt perspektiv. Han väljer lokalisering, utformning och tekniska egenskaper tillsammans med projektledaren och de inblandade aktörerna. Alla val som han gör är avgörande för kostnader för investering, drift och underhåll, men också intäkter, samhällsnytta och fastighetsvärdet. Med hänsyn till den långsiktiga lönsamheten måste byggherren likaså tänka på flexibiliteten hos byggnaden, så att det går att tillgodose nya behov som kan uppstå under den långa livslängden hos byggnaden. Alltså innebär det att byggherrens kompetens till framsynthet är betydelsefull för byggnadens utformning och han har störst förutsättningar för att styra byggprojektets riktlinje (Erlandsson & Carlson, 2003; Boverket, 2009).