Baggens, C (2006). Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola och föräldraskap. J, Lind (Red.), Hur normalitet skapas och förändras under det dagliga arbetet i grundskolan (pp. 197-230). Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
ISBN 91-7139-773-6
Bell, J. (2006). Introduktion till Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-04645-6
Connell, R W. (2003). Om genus. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
ISBN 91-7173-186-5
Einarsson, C. (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Betydelse av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktion. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet. ISBN 91-7373-667-8
Einarsson, J & Hultman, God morgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan. Stockholm: Liber förlag: Stockholm. ISBN 91-38-61327-1.
Elvin-Nowak, E Y & Thomsson, H. (2003). Att göra kön- om vårt våldsamma behov om att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonnier förlag. ISBN 91-0-057852-5.
Forsberg, U. (2002). Är det någon ”könsordning” i skolan? Analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6. Umeå: Pedagogiska institutionen Umeå universitet. ISBN 91-7305-339-2.
Graf, J. Helmadotter, A-M. och Ruben, S. (1991). Visst är det skillnad! Om att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Stockholm: Almquist och Wiksell förlag AB. ISBN 91-21-59341.
Gulbradsen, J (1994). Är skolan till för Karin eller Erik?. Lund:
Studentlitteratur. ISBN 91-44-46121-6.
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö:
Yvonne Hirdman och LIBER AB. ISBN 47-07294-6.
Josefsson, H. (2005). Genus: Hur påverkar det dig?. Stockholm: Natur och kultur.ISBN 91-27-64161-9.
Kryger, N. (1993). Visst är vi olika. Grabbarna i prydlighetens skola (pp. 15-17). Stockholm: Utbildningsdepartementet. ISBN 91-38-302-32-2.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-00185-1.
Kärbby, G. (1987). Könsskillnader och pedagogisk miljö i förskolan. Göteborg:
Göteborgs universitet. ISSN 0282-2164.
Larsson, B-A. (1989). Psykologi – en grundbok. K, Permer och L G. Permer (Red.), Socialpsykologi (pp. 30-78). Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-24941-1.
Lind, J. Hydén, L-C och Sandin, B. (2006). Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola och föräldraskap. J, Lind (Red.), Inledning. (pp. 7-18). Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. ISBN 91-7139-773-6
Molloy, G. (1992). God morgon fröken – ett samtal om makt, kön och lärarprofessionalism. Stockholm: Almquist & Wiksell förlag AB.
ISBN 91-21-13538-X.
Odelfors, B. (1996). Att görs sig hörd och sedd – om villkoren för flickors och pojkars kommunikation på daghem. Stockholm: Stockholms universitet. ISBN 91-7153-517-9.
Patel, R. och Davidson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-30951-1.
Skollagen (1985:1100). Kap. 1 Allmänna föreskrifter. Skollagen kap.1§ 2.
URL: http://www.skolverket.se/sb/d/777 [2007-05-30]
Svaleryd, K. (2005). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB.
ISBN 91-47-05148-5.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Källkritik på Internet. Eslöv: Lorentz Förlag.
ISBN: 91-974891-0-7
Tallberg Broman, I. (2002). Pedagogiskt arbete och kön – Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01805-3.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-03802-X.
Utbildningsdepartementet. (2001). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Västerås: Skolverket och CE Fritzes AB. ISBN 91-38-31413-4.
Wahlström, K. (2003). Flickor, pojkar och pedagoger. Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB. ISBN 91-25-02004-8.
Wernersson, I. (1977). Könsdifferentiering i grundskolan. Göteborg: Göteborgs universitet. ISBN 91-7346-042-7.
Wernersson. I (1988). Olika kön samma skola? En kunskapsöversikt om hur elevernas könstillhörighet påverkar deras skolsituation. Stockholm:
Skolöverstyrelsen. ISBN 91-7662-527-3.
Wernersson, I. (1995). Undervisning för flickor – Undervisning för pojkar … eller… undervisning för flickor och pojkar?. Stockholm: Skolverket.
ISBN 99-2116903-3.
Öhrn, E. (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktion. En observations- och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter. Göteborg:
Göteborgs universitet. ISBN 91-7346-230-6.
Öhrn, E. (1993). Visst är vi olika. Flickor – finns dom?, (pp. 11-14). Stockholm:
utbildningsdepartementet. ISBN 91-38-302-32-2.
Öhrn, E. (1997). Elevers inflytande i klassrummet. En explorativ studie av könsmönster i årskurs nio. Institutionen för pedagogik. Göteborg:
Göteborgs universitet. ISBN 99-2458197-1.
Observationsschema
Bilaga 1:1
Intervjuunderlag (lärare) Bilaga 1:2
Yrkeserfarenhet:Hur länge har du arbetat som lärare? Hur länge på denna skola? Hur länge har du arbetet med denna elevgrupp?
Lärarperspektiv: Vilket kön tilldelar du ordet oftast? Beskriv en typisk situation! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Vilket kön blir oftare tillrättavisat verbalt/gester?Varför är det så? Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Vilket av könen uppsöker du oftast i klassrummet? Vad beror det på? Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Vilket av könen får mer positiv feedback av dig?Finns skillnader/likheter?
Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Eleverna: Vilket av könen stör mest din interaktion i helklass? Beskriv hur du anser att det ter sig i ditt klassrum. Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Finns skillnader mellan könen beträffande elev påkallar uppmärksamhet på ett positivt sätt (handuppräckning, låg samtalston mm.) som lärare besvarar?Beskriv hur du tycker det ser ut. Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Finns skillnader mellan könen beträffande elev påkallar uppmärksamhet på ett negativt sätt (ropa, slamra) som läraren besvarar
?
Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?Finns skillnader mellan könen i frågan om elev påkallar uppmärksamhet positivt (handuppräckning, låg samtalston) som läraren inte besvarar
?
Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Finns skillnader mellan könen i frågan om elev påkallar uppmärksamhet negativt (ropa, slamra) som läraren inte besvarar
?
Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?Intervjuunderlag (elev) Bilaga 1:3
Insikt: Hur länge har du gått i klassen? Känner du dina klasskamrater bra?
Elevperspektiv: Vem av pojkar eller flickor stör mest då läraren pratar i helklass?Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer.
Hur kan detta förklaras?
Finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller att få uppmärksamhet av läraren genom till exempel handuppräckning?
Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller att få uppmärksamhet av läraren genom att ropa och slamra?
Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller att inte få uppmärksamhet av läraren genom att räcka upp handen? Beskriv!
Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller att inte få uppmärksamhet av läraren genom att ropa och slamra? Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Läraren: Vem av pojkar eller flickor får oftast ordet av läraren?
Beskriv! Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Vem av pojkar eller flickor blir oftare tillrättavisat verbalt/gester av läraren? Varför är det så? Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Vem av pojkar eller flicka går läraren oftast fram till i klassrummet, utan att den eleven räcker upp handen? Vad beror det på? Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras
Vilket av könen får mer beröm av läraren? Detta mönster har framkommit vid våra observationer. Hur kan detta förklaras?
Diagram över observationsresultat i år 3 Bilaga 1:4
Fig. 3. Läraren tillrättavisar elev med gester negativt (rynkar på ögonbryn, skaka på huvudet).
Fig. 4. Läraren uppsöker elev i klassrummet (sporadisk kontakt med elev i klassrummet).
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
Diagram över observationsresultat i år 3 Bilaga 1:5
Fig. 5. Läraren ger positiv feedback (berömmer t.ex. Vad duktig du är! Bra!)
Fig. 6. Elev stör lärarens interaktion i helklass (avbryter genom prat, stoj, slå i bänken, spola i kran).
0 10 20 30 40 50 60
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke 0
5 10 15 20 25 30 35
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
Diagram över observationsresultat i år 3 Bilaga 1:6
Fig. 7. Elev påkallar uppmärksamhet positivt – besvaras av läraren (handuppräckning, låg samtalston, gå fram till läraren).
Fig. 9. Elev påkallar uppmärksamhet positivt – besvaras inte av läraren (handuppräckning, låg samtalston, gå fram till läraren).
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
0 5 10 15 20 25 30
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
Diagram över observationsresultat i år 4 Bilaga 1:7
Fig. 13. Läraren tillrättavisar elev med gester negativt (rynkar på ögonbryn, skaka på huvudet).
Fig. 14. Läraren uppsöker elev i klassrummet (sporadisk kontakt med elev i klassrummet).
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
0 5 10 15 20 25 30 35
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
Diagram över observationsresultat i år 4 Bilaga 1:8
Fig. 15. Läraren ger positiv feedback (berömmer t.ex. Vad duktig du är! Bra!)
Fig. 16. Elev stör lärarens interaktion i helklass (avbryter genom prat, stoj, slå i bänken, spola i kran).
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke 0
2 4 6 8 10 12 14 16 18
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
Diagram över observationsresultat i år 4 Bilaga 1:9
Fig. 17. Elev påkallar uppmärksamhet positivt – besvaras av läraren (handuppräckning, låg samtalston, gå fram till läraren).
Fig. 19. Elev påkallar uppmärksamhet positivt – besvaras inte av läraren (handuppräckning, låg samtalston, gå fram till läraren)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke
0 2 4 6 8 10 12
Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt
Antal tillfällen
Flicka Pojke