Observations- och intervjuresultat i år 4

Undersökningsgrupp för observationerna Undersökningsgrupp för intervju

Observation 1

Fig. 11. Läraren tilldelar ordet (handuppräckning, ge elev ordet).

Vid samtliga utförda observationer i åk 4 visar det sig att flickorna mer frekvent blir tilldelade ordet. Skillnaderna är i sig inte stora men totalt sett blir glappet mellan könen betydande. Vid observation 3 kom eleverna fem minuter sent från en annan lektion, vilket kan förklara det något lägre frekvensen.

Båda pojkarna och Flicka 3 menar att det inte föreligger några könsskillnader beträffande hur läraren tilldelar ordet. Flicka 4 bekräftar resultatet när hon anser att flickorna får ordet oftast: ”Tjejerna får mer för att tjejerna räcker upp handen Totalt antal elever: 18

Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt

Antal tillfällen

Flicka Pojke

och förklarar mer än pojkar.” Lärare 2 menar att pojkarna mer frekvent får ordet i klassrumssituationen. Citatet nedan ger en förklaring.

Killarna, jag tänker att killarna tar mer plats helt enkelt jag känner att de räcker upp handen oftare. Enligt min erfarenhet så har man en eller två pojkar som agerar utåt.

.

Fig. 12. Läraren tillrättavisar elev verbalt negativt (sitt ner! Var tyst! Sluta!) Ur ovanstående figur kan uttydas att det råder skillnader mellan pojkar och flickor beträffande verbala negativa tillrättavisningar. I observation 1 samt 2 kan stora skillnader påvisas könen emellan medan det i tredje tillfället var jämlikt.

Under observationstillfälle 2 var lektionen friare, eleverna och läraren satt i ring och hade en sorts kompissamtal, vilket kan ha ett samband med den högre frekvensen i observation 2. Vi kunde vid detta tillfälle också se att pojkarna var stökigare jämfört med de övriga observationerna. Under tillfälle 3 kom eleverna sent till lektionen samt att de avgick från lektionen och gick på promenad femton minuter före avslutat lektion.

Samtliga intervjuade elever bekräftar resultatet ovan och menar att pojkarna vid fler tillfällen blir tillrättavisade av läraren. Lärare 2 är till en början osäker men menar till slut att de är oftare pojkar.

Jag tror det är ganska lika men kanske lite mer pojkar.

Observationsresultatet för läraren tillrättavisar elev med gester negativt visar att den typen av tillrättavisningar sällan förekommer. Dock ska understrykas att det finns avsevärda skillnader mellan könen då det inträffar (se fig. 13 i bilaga 1:7). Tillrättavisningar såväl med gester som verbalt inträffade vid fler antal tillfällen i observation 2.

0 5 10 15 20 25 30

Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt

Antal tillfällen

Flicka Pojke

Bägge utav pojkarna samt Flicka 3 anser att pojkarna blir oftare tillrättavisade via gester. Flicka 4 däremot menar att de är flickorna som blir utsatta för tillrättavisningar av lärare. Lärare 2 spekulerar att det kan vara relativt lika könen emellan men att det väger mot att pojkarna oftare blir tillrättavisade på detta sätt. I efterföljande citat förklarar Läraren 2 sitt svar på frågan. ”Det är den uppfattningen man har att pojkarna har ett större rörelsebehov.”

Sett till observationen gällande lärare uppsöker elev i klassrummet kan könsskillnader framförallt ses i observation 1 (se fig. 14 i bilaga 1:7). Läraren uppsöker flickgruppen nästan dubbelt mer än gruppen pojkar. Observation 1 utgör nästan hela det totala resultatet då det i de övriga två observationerna sällan eller aldrig inträffade att läraren uppsökte eleverna.

Pojke 3 och Flicka 3 bestyrker resultatet för läraren uppsöker elev i klassrummet sporadiskt då de menar att flickorna blir oftare sporadiskt besökta än pojkarna. Pojke 4 samt Flicka 4 anser att det inte råder någon könsskillnad i denna fråga. När Flicka 4 tillkännages resultatet av undersökningen säger hon följande:

Ja, jag tänkte att flickorna fick lite mer än killarna… Tjejerna jobbar på bra eller nått.

Lärare 2 uppvisar svårigheter att se huruvida de finns någon könsskillnad.

Vet inte tänker inte så. Det är ganska svårt att veta. Ibland så blir det att man besöker flickorna mer, ibland så blir det att man hjälper pojkarna mer.

Beträffande läraren ger positiv feedback kan små skillnader utläsas med viss fördel till pojkarna (se fig. 15 i bilaga 1:8). I observation 1 är det jämlikt mellan könen medan de övriga tillfällena uppvisar skillnader mellan pojkar och flickor.

De något annorlunda resultatet (inga könsskillnader) från tillfälle 1 kan enligt forskardagboken förklaras av att eleverna indelades i par om pojke och flicka för att skriva dikter. I de efterföljande elevredovisningarna av dikterna gav således läraren beröm till paret bestående av en flicka och en pojke.

Pojke 3 och Flicka 4 menar att de inte föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor gällande läraren ger positiv feedback. Flicka 3 anser att flickorna i överlag får mer beröm än pojkar medan Pojke 4 är osäker i frågan. Lärare 2 är likt den sistnämnda pojken osäker och svarar på frågan så här:

Jag kan inte svara på det jag tänker inte så, det är jättesvårt att svara på, går inte runt och tänker på detta. Man kanske borde tänka mer på det, men nej börjar man tänka på det blir det ju skillnader. Det beror på vad man håller på med, i stunden, de kan också bero på ämnet som erbjuds.

I observationsresultatet för elev stör lärarens interaktion i helklass framkommer att totalt sett råder ingen större skillnad mellan pojkar och flickor (se fig. 16 i bilaga 1:8). Vid det första observationstillfället blev resultatet jämnt fördelat mellan könen. Däremot i de övriga observationerna var könsskillnaderna olika åt bägge hållen. Vid det andra tillfället registrerades i forskardagboken att flera flickor under lärarens interaktion störde genom att dricka vatten, gå på toaletten samt prata med andra flickor.

Pojke 3 samt flickorna anser att pojkar mer frekvent stör läraren då denne interagerar. Pojke 4 tycker att det kan vara olika vem som stör från gång till gång. Lärare 2 kan i viss mån bekräfta ovan nämnda resultat då det under intervjun framkommer följande:

Nja vet inte, när jag tänker tillbaka på min erfarenhet så är de pojkarna. Men i den här gruppen stör flickorna också, fast de gör det på ett lugnare och tystare sätt.

Observationsresultatet med avseende på elev påkallar positivt uppmärksamhet som läraren besvarar påvisas en stor skillnad mellan flickor och pojkar (se fig.

17 bilaga 1:9). Framförallt ses skillnader i observation 1 och 2. Det som framkommit i forskningsdagboken är att ämnena som behandlades under dessa två observationer var diktskrivning och gruppsamtal.

De båda pojkarna vet inte hur det förhåller sig i klassrummet beträffande elev påkallar positiv uppmärksamhet som läraren besvarar. Flicka 4 ser ingen skillnad mellan könen när det gäller att påkalla positiv uppmärksamhet. Flicka 3 styrker undersökningens resultat genom att mena att det är flickorna som oftare påkallar positiv uppmärksamhet. Vidare framkommer av Flicka 2 hur denna uppmärksamhet yttrar sig hos flickorna.

Flickorna springer efter fröken, vissa räcker upp handen.

Tjejer går ofta efter fröken för att få hjälp.

Lärare 2 anser att pojkarna allmänt brukar vara de som påkallar denna typ av uppmärksamhet. Nedan följer läraren förklaring.

Min erfarenhet är att det är oftare pojkar. Jag har en tendens att ha bättre kontakt med pojkar, jag får anstränga mig mer för det här gulli-gullandet med flickorna. Många har sagt att jag har bättre kontakt med pojkarna, men det är inget jag tänker på.

Fig. 18. Elev påkallar uppmärksamhet negativt – besvaras av läraren (ropa, slamra).

Beträffande elev påkallar uppmärksamhet negativt som läraren besvarar kan i ovanstående figur ses skillnader mellan könen förutom i observation 3, där inga skillnader kan påvisas. Resultatet från observation 1 och 2 kan kopplas samman med mer lärarkritik mot gruppen pojkar (se fig. 12).

Samtliga pojkar och Flicka 4 menar att pojkarna i överlag står för den negativa uppmärksamheten i klassrummet. Flicka 3 utvecklar svaret och syftar på att bägge könen kan påkalla en sådan typ av uppmärksamhet.

Tjejerna viskas mest men killarna kan kasta bollar och skratta.

De kan störa lite…

Lärare 2 är inne på samma linje som flickan ovan men menar ändå att pojkar mer frekvent använder den negativa strategin för att få uppmärksamhet.

Där tycker jag att pojkarna är mer att låta och slamra, flickorna gör det på ett mer sofistikerat sätt som är svårare att uppfatta. Man skickar lappar och viskar och ett ljud hörs ju mera, det beror mycket på med vad man jobbar.

Observationsresultatet för elev påkallar uppmärksamhet positivt som inte besvaras av lärare visar totalt sett inga könsskillnader (se fig. 19 i bilaga 1:9).

Betraktas de tre observationstillfällena separat kan i observation 1 och 3 urskiljas en lätt övervikt av pojkar som inte får sin positiva uppmärksamhet besvarad av läraren. I observation 2 är de flickorna som mer frekvent icke blir besvarade då de påkallar uppmärksamhet.

0 1 2 3 4 5

Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt

Antal tillfällen

Flicka Pojke

Bägge flickorna samt Pojke 4 ser inga skillnader mellan könen gällande frågan elev påkallar uppmärksamhet som inte besvaras av läraren. Pojke 3 kan inte uttala sig om hur det förhåller sig eftersom han inte brukar se sig om i klassrummet. I intervjun av Lärare 2 framkommer att denne inte har en aning om hur skillnaderna mellan könen yttrar sig i denna fråga.

Fig. 20. Elev påkallar uppmärksamhet negativt – besvaras inte av läraren (ropa, slamra).

Figuren ovan visar att pojkarna mer frekvent än flickorna under varje observationstillfälle påkallar negativ uppmärksamhet som läraren inte besvarar.

Det framkom under observationen att den negativa uppmärksamheten från pojkarna bestod av prat, slå i bänkarna och springa runt i klassrummet.

De två flickorna svarar att pojkarna står för denna typ av beteende. Pojke 4 uppvisar svårigheter att svara på frågan och till slut säger han vet inte. Pojke 3 förklarar hur läraren reagerar när han påkallar en viss typ av uppmärksamhet.

Man får ingen hjälp när man ropar och slamrar

Lärare 2 kan inte heller ge något entydigt svar men förklarar utfallet på detta sätt:

Ja, det tror jag att ibland ser jag att killarna stör, så ibland så tittar jag bara på dem och då vet de att de ska sluta. Jag gör det medvetet för att få dem att sluta.

0 5 10 15 20 25 30

Observation 1 Observation 2 Observation 3 Totalt

Antal tillfällen

Flicka Pojke