Litteraturlista

Alvehus, Johan. 2019. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 2a. uppl. Stockholm: Liber.

Ammert, Niklas. 2004. Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetnade i läroböcker för grundskolan. I Karlsson, Klas-Göran. & Zander, Ulf (red.) Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 273–286.

Angvik, M. & Borries, B. von. 1997. Youth and history: a comparative European survey on historical consciousness and political attitudes among adolescents. Vol. A, Description. Hamburg: Hamburg:

Körber-Stiftung: Heinrich-Heine-Buchh.

Arkivpärla: Seskaröupproret 1917 – människor fängslades för att de ville ha mat. 1962. Sveriges Radio, P4. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6656362 (Hämtad 2020-04-14).

Aronsson, Peter. 2017. Lokalhistoria. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lokalhistoria (Hämtad 2019-12-19).

Aronsson, Peter. 1992. Bönder gör politik. Det lokala självstyret som social arena i tre smålandssocknar, 1680 – 1850. Diss. Lunds universitet.

Berntsson, Kerstin. 2012. Spelar släkten någon roll? "Den lilla historien" och elevers

historiemedvetande. Forskarskolan i historia och historiedidaktik. Lic.-avh., Lunds universitet.

Bredberg, Carl. & Sävar hembygdsförening. 2006. Sävar: Sveriges sista slagfält: anno 19:de augusti 1809; Sävarån: fiskeådran. Sävar: Sävar hembygdsförening.

Bøe, Jan Bjarne. 2002. Bildene av fortiden: historiedidaktikk og historiebevissthet. Høyskoleforl.

Kristiansand.

De Groot, Jerome. 2016. Consuming History – Historians and heritage in contemporary popular culture.

2a. uppl. London & New York: Routledge.

de Laval, Maria. 2011. Det känns inte längre som det var länge sedan: en undersökning av

gymnasieelevers historiska tänkande. Forskarskolan i historia och historiedidaktik. Lic.-avh., Lunds universitet.

Duyker, Edward. 1998. Nature’s argonaut: Daniel Solander 1733-1782: naturalist and voyager with Cook and Banks. Melbourne: Miegunyah Press.

Edlund Lars-Erik. & Frängsmyr Tore. (red.). 1993. Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 1. Höganäs: Bra böcker.

Eriksson, Karin. 1975. Studier i Umeå stads byggnadshistoria: från 1621 till omkring 1895. PhD dissertation. Umeå universitet.

Fejes, A. & Thornberg, R. 2019. Handbok i kvalitativ analys. 3e. uppl. Stockholm: Liber.

Florén, Anders. Ågren, Henrik. 2006. Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, Margaretha. 2007. Lokalhistoria i skolan: En historiedidaktisk studie i lärande skolåren 2 till 6. Forskande Lärare i Praktiken: Vol. 1. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.

219–297.

Gustafson, Anders. 2006. Svenska sovjetemigranter: om de svenska kommunisterna och emigrationen till Sovjetunionen på 1920- och 1930-talen. Linköping: Nixon.

Hansson, Johan. 2010. Historieintresse och historieundervisning. Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet. Umeå: Diss. Umeå universitet.

Hansson, Lars. & Thor, Malin (red). 2006. Muntlig historia. Lund: Studentlitteratur.

Hartsmar, Nanny. 2001. Historiemedvetande – Elevers tidsförståelse i en skolkontext. Malmö: Diss.

Lunds Universitet.

Hermansson Adler, Magnus. 2004. Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber.

Holmgren, Karin. 2018. Nanna Maria (Maja) Kristina Beskow. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

https://skbl.se/sv/artikel/MajaBeskow (Hämtad 2020-04-15).

Hultman, Axel. 2012. Lokalhistoria i norsk och svensk skola: historiekulturella perspektiv. Forskarskolan i historia och historiedidaktik. Lic.-avh., Lunds universitet.

Jeismann, Karl-Ernst. 1979. Geschichtsbewusstsein. I Klaus Bergmann et al (Hrsg.). Handbuch der Geschichtsdidaktik. Bd 1, Düsseldorf: Pädagogischer Verlag Schwann. 42.

Jensen, Bernard Eric. 1997. Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik. I Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran (red.). Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur. 49–81.

Jensen, Bernard Eric. 1994. Historiedidaktiske sonderinger. Köpenhamn: Danmarks Laererhøjskole. 115–

116.

Jernström, Elisabet. & Johansson, Henning. 1997. Kulturen som språngbräda: lärande i ett flerkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Jonsson, Inger. 1998. Lokala identiteter i en föränderlig värld. I Emilsson A & Lilja, S.(red), Lokala identiteter – historia, nutid, framtid. Högskolan i Gävle-Sandviken.

Karlsson, Klas-Göran. 2004. Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I Karlsson, Klas-Göran, Zander, Ulf. (red.). Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

21–66.

Hedberg, Lennart. & Klingnéus, Sören. 1990. Clio i lokalsamhället: högskolekursen som mötesplats för den lokalhistoriska forskningen. Örebro högskola.

Kolsgård, Svante. 1994. ”100x300 meter historia” – en ytas historia. Nilsson, Hans (red.). Lokalhistoria i skolan – Exempelsamling. Linköpings universitet: Centrum för lokalhistoria.

Lindström, Gunnar. & Pennlert, Lars-Åke. 2016. Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 6. uppl. Umeå: Fundo Förlag.

Lindström, Gunnar. & Pennlert, Lars-Åke. 2016. Klassisk didaktisk triangel. Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 6. uppl. Umeå: Fundo Förlag.

Lundkvist, Tyko. & Nilsson, Tore. 1984. Vännäs kommuns historia. Härnösand: Angermannia.

Länsstyrelsen Västerbotten. 2020. Naturkartan. Ratan. https://naturkartan.se/sv/vasterbotten/ratan-sevart (Hämtad 2020-04-13).

Nilsson, Hans (red.). 1998. Elever forskar i lokalhistoria: konferensrapport, oktober 1997. Linköpings Universitet: Centrum för lokalhistoria.

Nilsson, Hans (red.). 1994. Lokalhistoria i skolan – Exempelsamling. Linköpings universitet: Centrum för lokalhistoria.

Nordgren, Kenneth. 2006. Vems är historien. Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Karlstad: Karlstads universitet.

Oldberg, Ulf. 1972. Attentatet mot Norrskensflamman. Stockholm: Bonniers.

Piteå Museum. 2020. Furunäsets sjukhus. https://piteamuseum.nu/kulturmiljoer/besok-en-kulturmiljo/furunasets-sjukhus-2/ (Hämtad 2020-04-14).

Sara Lidman-sällskapet. 2018. Om Sara Lidman. https://saralidman.se (Hämtad 2020-04-15).

Skolverket. 2011. Ämne – Historia. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-

program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.ht m%3FsubjectCode%3DHIS%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 (Hämtad 2019-12-19).

Stone, Peter G. & Molyneaux, Brian L. (red.). 1994. The Presented Past – Heritage, Museums and Education. London: Routledge.

Sundman, Anita. 1988. Den befriade himlen: ett porträtt av Knut Lundmark. Stockholm: Carlsson.

Thorp, Robert. 2013. Vad är ett historiemedvetande egentligen och varför är det viktigt? I Ludvigsson, David (red.). Kritiska perspektiv på historiedidaktiken. Aktuellt om historia 2013:2, Historielärarnas Förening.

Ume Älvdal. 2018. Flottningen och dess lämningar.

https://umealvdal.se/besoksomraden/klabbole/flottningen/ (Hämtad 2020-04-14).

Visit Norrbyskär. 2011. Om Norrbyskär. http://visitnorrbyskar.se/om-norrbyskar/ (Hämtad 2020-04-13).

Västerbottens museum. 2019. Vårt uppdrag. https://www.vbm.se/om-museet/ (Hämtad 2020-01-12).

Österberg, Eva. 1975. Rikshistoria och lokalhistoria. En fråga om centrum och periferi, centralt och perifert i historieforskningen? Periferi og sentrum i historien. OsloBergen-Tromsø:

Universitetsforlaget.

Bilagor

Bilaga 1

Intervjumall

Presentation

- Vem är jag?

- Varför just denna uppsats?

- Kul att du kan ställa upp och bidra med din erfarenhet!

Intervju info

Syfte: Undersöka hur lokalhistoria kan inkluderas i historieundervisning och i formandet av ett historiemedvetande kring kulturarvet. Konkreta exempel avgränsade till Västerbotten och Norrbotten.

Hur: Intervju med olika museipedagoger och gymnasielärare

Tid: ca 45 min

Spela in: Transkribering för att underlätta analys och sammanställning, delas inte i andra sammanhang. Helt okej att avbryta tidigare.

Frågor till Museipedagoger

 Om hen

o Vill du berätta lite kort om museet och din arbetsroll?

 Hur hamnade du här?

 Vad har du för typ av arbetsuppgifter?

o Vad anser du om lokalhistoria generellt? Hur kan det motiveras?

 Arbetet inom museet

o Vilka projekt är igång för tillfället?

 Vilka teman/tidsperioder omfattar utställningarna?

 Fasta eller tillfälliga?

o Hur görs urvalet kring vad som ska ges utrymme?

 Samarbetet med skolor

o Har ni samarbete med skolorna? Hur fungerar sådana projekt?

 Vilka årskurser riktas de åt?

o Finns det några hinder i ett samarbete? Hur vill ni utveckla det?

 Avsluta

o Vill du rekommendera något på temat lokalhistoria? Att se/lyssna på/uppleva?

o Tack så mycket för ditt deltagande!

Frågor till Gymnasielärare

 Om hen

o Vill du berätta lite kort om din arbetsroll? Hur länge har du arbetat som lärare och vilka typer av klasser undervisar du i?

o Hur skulle du beskriva ditt historieintresse? Vad intresserar dig mest/minst och hur påverkar detta din undervisning?

 Elevernas intresse

o Vad upplever du att eleverna är mest intresserade utav för områden?

o Hur arbetar du för att aktualisera historien för eleverna? För koppla historien till dem?

 Lokalhistoria

o Vad anser du om lokalhistoria generellt? Hur kan det motiveras?

o Hur arbetar ni på skolan med undervisning om kulturarv och lokalhistoria?

 Vilka arbetssätt och vilket lärostoff brukar ingå i din historieundervisning och varför prioriteras dessa?

 Har du regelbundna inslag av lokalhistoria i din undervisning?

 Använder du dig av något lokalt källmaterial i din undervisning? I så fall vad?

 Nyttja yttre kompetens – Museum

o Bedriver du någon undervisning utanför klassrummet – exempelvis museibesök eller exkursioner?

 Vad är din upplevelse kring detta?

 Avsluta

o Vill du rekommendera något på temat lokalhistoria? Att se/lyssna på/uppleva?

o Tack så mycket för ditt deltagande!