Möjliga arbetssätt

Historisk bild

Att arbeta med bilder som källmaterial är inte ett ovanligt grepp inom historieundervisningen. Lärare 2 berättar om en ny arbetsuppgift som hen planerar att dra igång och som handlar om historisk bild. Där får eleverna i uppgift att leta fram och ta med sig ett fotografi från släkten, vilken sedan ska analyseras utifrån källkritiska resonemang.

Vem har tagit bilden? I vilket syfte? Vad visar den egentligen om det här samhället? (Lärare 2).

Denna uppgift knyter till viss del an till det genealogiska identitetssökande och lokalhistoria genom en förståelse för samhället. Om någon utav eleverna får svårigheter med att hitta ett eget fotografi måste läraren improvisera och använda andra bilder.

Uppgiften är fortfarande genomförbar men den personliga koppling till eleverna som ett privat fotografi skulle innebära går förlorad. Saknas den historiska kopplingen finns också en risk för att eleven dessutom känner en exkludering.

Är det viktig att jag ska känna tillhörighet till den här platsen? Nja. Är det intresseväckande att jag hittar historiska kopplingar? Ja, det är det ju. Men om jag inte har några kopplingar alls eller något fotografi härifrån på min morfar på en åker i Tavelsjö då känner jag mig ju exkluderad istället (Lärare 2).

Frågan om lokalhistoria kan legitimeras i undervisningen grundar sig framförallt i vad den skulle tillföra och Lärare 2 anser att detta faktum måste styra både urvalet och utformningen av undervisningen.

Exkursioner och Stadsvandringar

Lärare 2 har vid återkommande tillfällen genomfört besök på länsmuseets friluftsområde – Gammlia. Vid dessa besök har fokus framförallt legat på historiebruk och lokalhistoria genom frågeställningar kring hur vi framställer oss själva. Genom att problematisera och ställa frågor som Varför gör vi det här? Varför är det just dessa saker som lyfts fram? Vilka bilder representerar detta? kan en diskussion föras kring vems eller vilken historia som presenteras. Lärare 2 nämner även Regementet liksom ett flertal andra platser som kan vara värda ett besök men betonar att man hela tiden bör ställa sig frågan om vad en exkursion förväntas bidra med i det stora hela. Är det intresseväckande eller bidrar det till något ytterligare innehåll?

En metod för att få eleverna aktiva under en exkursion, som presenteras av Lärare 1, är att rundturen planers utifrån att det är eleverna och inte läraren som står för berättandet vid de olika destinationerna. Stadens lokalhistoria undersöks genom att eleverna inför exkursionen får studera historiska byggnader och deras betydelse och hur stadsstrukturen har förändrats. När gruppen sedan besöker de olika platserna är det främst eleverna som styr, men med inflikningar av läraren om det anses finnas behov.

En exkursion likt denna kan med fördel genomföras under en vårdag där prognosen lovar sol och det dessutom finns tid för en trevlig fikarast. Helt enkelt gynnsamma förhållanden för att skapa ett intresse för hur saker och ting förändrats.

Utifrån begrepp

Att arbeta utifrån ett begrepp snarare än utifrån kronologi och viktiga händelser är ett sätt att variera undervisningen, menar Lärare 2. Genom att fokusera på begrepp som rasism och nationalism och försöka förklara vad de innebär istället för att säga: I Kongo var de rasistiska och sedan göra en studie av Kongo. Med ett syfte att skapa en förståelse som kan fungera som ett slags analysredskap att applicera i nya sammanhang ges ett annat perspektiv och därmed även en ny möjlighet att utveckla en

historiemedvetenhet. Genom att exempelvis utgå ifrån begreppet lokalhistoria snarare än händelser, personer eller platser kan undervisningen ges nya infallsvinklar.

Historiska brev

Att arbeta med skriftliga källor i form av brev är en metod som kan anses spännande och intresseväckande, framhåller Lärare 3. Eleverna tilldelas två texter som båda behandlar samma ämne eller händelse, men ur olika perspektiv. Texterna analyseras därefter utifrån källkritiska kriterier och eleverna diskuterar kring vem som ligger bakom orden och varför de formuleras så som de gör. Vilket är det bakomliggande syftet och hur kan det kopplas till historien? Lärare 3 menar att en fördel med att arbeta med denna typ av källor är att de, genom att ofta vara personliga i sin form, gör att det kan upplevas närmre och därmed även mer verkligt för eleverna.

Projekt med museum

Att förlägga delar av undervisningen utanför skolan är ett sätt att bryta av från ett standardupplägg av föreläsningar och övningar. Lärare 1 presenterar följande metod: Ett museibesök där eleverna får titta på en utställning introducerar en uppgift de sedan arbetar med under lektionstid i skolan. Detta följs upp med ett återbesök på museet där eleverna redovisar sitt arbete på plats. Eventuella affischer eller modeller kan därefter få en plats att stå för allmän beskådan, antingen på skolan eller på museet. Ett projekt likt detta kan även göras i samarbete med ett lokalt företag eller kommunen, beroende på vilket område och vilka frågeställningar som ska behandlas.

Lokalhistoriska arenor

Ett samarbete mellan lärare och museum i Västerbotten och Nordland, Norge, har resulterat i ett studiematerial de kallat Kulturlandskapet som undervisningsarena.

Materialet är främst riktat till grundskolan, men det finns utdrag som även kan anpassas för de högre stadierna. Varje övning innehåller en uppgiftsbeskrivning, beräknad tidsåtgång, vilka ämnen som kan tänkas beröras samt syfte och mål med genomförd övning. De olika praktiska övningarna kan fungera som komplement till ett tema eller som inspirationskälla för lärarens egna idéer.

Storyline

Ett sätt att angripa ett ämne från flera olika vinklar presenteras av Museipedagog 4 som storyline-metoden. Arbetet koncentrerats kring en berättelse där det sker en gradvis utveckling. Det hela inleds ofta med att elevgruppen introduceras för ämnet genom att de tilldelas ett uppdrag, vilket man sedan steg för steg bygger vidare på.

Eran kommun är utvald till att arbeta med dom här frågorna. Ni behöver bilda arbetsgrupper och det kan va så att ni är olika familjer. /…/ Sen får dom under arbetets gång uppdrag. Läraren kommer in då och då: Nu har det hänt en sak och ni måste ta itu med det (Museipedagog 4).

Allt eftersom växer det fram en story och komplexiteten för det ämne som studeras ökar. Genom att utgå ifrån olika karaktärer kan analyser av temat göras utifrån olika perspektiv. Att arbeta efter en storyline innebär att tematiskt bygga en story utifrån ett bestämt ämne är något som främst nyttjats i de lägre årskurserna, men att anpassa material så att det lämpar sig för högstadiet och gymnasiet är fullt möjligt.

Rollspel

Att åskådliggöra historia genom att i formatet av ett rollspel göra en tidsresa är en metod som omnämns av både Museipedagog 1 och Museipedagog 2. Med tidsenligt inredda miljöer och historiska kläder konstrueras ett sammanhang med syfte att konkretisera historia. Museipedagog 2 beskriver hur de ofta utgår ifrån en verklig händelse och att detta kan resultera i diskussioner om dagens situation och vad man kan vänta sig av framtiden. Hen menar att förutsättningarna för att det hela ska kunna fördjupas och inte bara bli ett lite annorlunda och roligt inslag bygger på att ett förarbete och ett efterarbete också genomförs. Att flytta lektionstillfället till en miljö utanför det ordinarie klassrummet kan ha stor inverkan, åtminstone i stunden, på elever som annars har vissa koncentrationssvårigheter, vittnar Museipedagog 1 om. Detta är något som kan bemötas genom att exempelvis arbeta med en så praktisk metod som rollspel.

Museipedagogen föreläser

Att anlita en museipedagog till att besöka klassrummet alternativt låta elevgruppen besöka museet är ett arbetssätt som omnämns på flera håll. Museipedagog 3 berättar att ett vanligt tillvägagångssätt är att lärarna kontaktar museet med en förfrågan gällande ett

särskilt ämne, museipedagogen undersöker vad de har för material på ämnet och förbereder därefter ett kortare föredrag. Föredraget hålls därefter antingen i klassrummet eller i museets lokaler, beroende på vad som anses smidigast logistiskt. Efteråt ges tillfälle för eleverna att ställa frågor och det förs en diskussion kring ämnet.