Min bild av LKAB:s arbetsmiljö stämmer väl överens med vad teorin säger om risker i gruvmiljö. Den specifika risken för gruvmiljö är fallande sten och denna risk ökar med stora djup. De största förbättringarna av arbetsmiljön i gruvorna kommer troligen inte från säkerhetsinsatser utan från teknikutveckling och automation. I LKAB:s fall kan den stora minskningen av olycksfall som startade kring 1980, se figur 18, härledas till arbetets automation och fjärrstyrning eftersom det var vid den tiden som eldrivna lastmaskiner och truckar introducerades. Antalet olycksfall minskar sedan kontinuerligt med utvecklingen av processtyrningen. Teknikutvecklingen har varit avgörande för företagets framgång och konkurrenskraft och har samtidigt förbättrat arbetsmiljön bland annat genom att många tunga manuella arbeten försvunnit. Att minskningen av olycksfall har avstannat tyder på att teknikutvecklingen gjort sitt för en förbättrad arbetsmiljö och att det nu krävs andra åtgärder för att minska olycksfallen. LKAB:s nya strategi för att minska olycksfallen är Säkerheten
först. Olycksfall 0 20 40 60 80 100 120 1960 1970 1980 1990 2000 År A n tal o ly cksf a ll me d f rån var o / 1 m iljon a rbe ts tim m a r
LKAB hela koncernen LKAB under jord
Figur 18. Olycksfallstatistik (Internt material från LKAB).
Jag tror att Säkerheten först kan, genom tålmodigt arbete, leda till färre olycksfall, men för att lyckas krävs det att säkerhet får samma prioritet som produktion. För att säkerhet ska kunna få samma prioritet som produktion måste säkerhetsfrågor behandlas med samma kraft som produktionsfrågor. Det gäller även att ständigt vara öppen för att diskutera förhållandet mellan produktion och säkerhet och ifrågasätta om det upplevs som att säkerheten åsidosätts. För att det ska vara möjligt att diskutera förhållandet gäller det att skapa ett klimat där öppen dialog accepteras och att bygga upp gemensamma begrepp genom att prata om förhållandet mellan produktion och säkerhet. Jag vill poängtera att det inte handlar om att förlora fokus på produktionen utan att hitta en balans mellan produktion och säkerhet. För att säkerhet ska
kunna få samma fokus som produktion bör säkerhet följas upp systematiskt och det bör finnas styrdokument som tydligt anger målen för vad arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet ska uppnå. Att LKAB inte har ett ledningssystem för arbetsmiljö är förundrande eftersom arbetssättet påminner mycket om kvalitet och kvalitet är ett område som företaget arbetar mycket med. Det finns dock möjlighet att hantera Säkerheten först på ett sätt så att satsningen kan leda till ett styrsystem för arbetsmiljö. Mitt förslag är att se över arbetsmiljöpolicyn eftersom den är styrdokumentet för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. Enligt föreskrifterna om SAM ska policyn utgå från riskerna i verksamheten och den bör innehålla konkreta och mätbara mål. Ytterligare en faktor för att minska olycksfallen är linjechefens inställning. Linjechefen har en nyckelroll i säkerhetsarbetet och det är viktigt att han/hon är medveten om sin roll som förebild och normsättare. Genom att snabbt åtgärda risker och tillbud skickas signaler om att det är viktigt med säkerhet och att det faktiskt händer något med det som arbetstagarna rapporterar in. Detta i sin tur ökar motivationen att rapportera tillbud. Samma signaler sänds ut om chefer genomför säkerhetsrundor, vilket gör detta till en avgörande faktor för om
Säkerheten först ska ge ett lyckat utfall. Linjechefspositionen är en position med dubbelt
representantskap och krav från både ledning och personal. Det som påverkar linjechefens agerande i stor utsträckning är kulturen på arbetsplatsen. Därför är det av stor vikt att linjechefer får utbildning i både ledarskap och arbetsmiljö. Det är ofta på linjechefsnivå som motsättningar mellan till exempel mål och verklighet märks och ett exempel på detta är hur tiden ska användas. För att minska produktionschefernas administrativa belastning förslår jag att möjligheten för alla produktionschefer, som vill, att få avlastning av beredare eller produktionssamordnare ses över. Jag anser även att LKAB bör ta hjälp av extern kompetens för att optimera SAM-databasen. Detta skulle kunna leda till minskad arbetsbörda för både linjechefer och arbetsmiljöutvecklare. Ett lyckat exempel på att ta hjälp av extern kompetens är den interaktiva säkerhetsutbildningen.
I och med att satsningen Säkerheten först är inriktad på attityder och beteenden gäller det att vara medveten om att fokusering på individers beteende innebär att lägga över ansvaret på individen. Därför är det av stor vikt att vara tydlig med att arbetsgivaren inte säger ifrån sig ansvaret. Enligt Harms-Ringdahl (2001) kan villkoren för en individ att arbeta säkert uttryckas med orden; Kunskap, Kan och Vill. Medvetenhet om risker är en förutsättning för att uppfatta behov av att vidta säkerhetsåtgärder och genom Säkerheten först ges individer kunskap om vad som är säkra och osäkra förhållanden och arbetssätt. Skyddsutrustning, rutiner och regler ger individer möjlighet att arbeta säkert, det vill säga kan arbeta säkert. Men detta rår inte på de inbyggda riskfaktorerna i systemen och därför är det ytterst viktigt att säkerhetstänkande och ett systematiskt arbetssätt finns i planeringsfasen samt vid val av metoder och utrustning. Att individer vill utföra arbetet säkert är det villkor som är svårast att uppfylla, särskilt i ett långsiktigt perspektiv. Motivation till att arbeta säkert skapas bland annat genom utbildningen i Säkerheten först samt genom ledningens och linjechefens engagemang. Ett annat sätt att motivera säkert arbete är att ha sanktioner mot osäkra arbetssätt och för att få individer att arbeta säkert krävs både motivation genom engagemang och sanktionssystem/bestraffning. För de individer som är säkerhetsmedvetna räcker det troligtvis med chefernas engagemang för att arbeta säkert, men det finns antagligen en stor skara som det inte räcker för. Därför gäller från ledningens sida att markera att arbeta osäkert inte accepteras och för detta krävs det tydliga rutiner för hur individer som medvetet utför osäkra handlingar ska hanteras och att chefer tillämpar detta system.
En ökad medvetenhet om risker kan leda till ändrade beteenden men också emotionella reaktioner och det är vikigt att vara beredd på detta och ta känslor som oro och otrygghet på
allvar. Utbildningen i Säkerheten först kan leda till en ökad medvetenhet om risker och därmed också emotionella reaktioner. De olyckor som inträffat under 2006 och i synnerhet dödsolyckan ökar också medvetenheten om riskerna i verksamheten. Den tragiska olyckan skedde den 2 maj 2006 när den 27-årige gruvarbetaren befann sig i lyftkorgen för att utföra laddning och flera ton berg föll över bommen som håller upp lyftkorgen. Korgen blev till en katapult som slungade 27-åringen uppåt mot korgens tak och han avled av skadorna. Ett exempel på oron som kan komma med ökad medvetenhet är att tre personer valde att sluta sina arbeten under jord efter dödsolyckan.
Att minska olycksfallen genom förändrade attityder och beteenden är ett långsiktigt arbete och det gäller att arbeta uthålligt. Jag får känslan av att LKAB vill börja med att få säkerhetstänkandet som en integrerad och naturlig del av verksamheten, medan detta egentligen är målet med satsningen. Innan målet nås är det viktigt med uppföljning av säkerhetsarbetet och för att kunna följa upp detta arbete krävs det beslut om vilka parametrar som ska följas upp. Idag finns det många dokument som rör Säkerheten först, men inget samlat som kan stå för sig själv med vad satsningen innebär och vad målet är.