För att LKAB ska lyckas med satsningen Säkerheten först måste de teman som identifierats som centrala i säkerhetsarbetet (individens ansvar, linjechefens roll samt förhållandet mellan produktion och säkerhet) beaktas och finnas med i diskussioner om säkerhet. Det gäller att öppet diskutera förhållandet mellan produktion och säkerhet, vara medveten om att fokusering på beteenden innebär att lägga över ansvaret på individen samt att linjecheferna förstår sin roll som förebild och normsättare i säkerhetsarbetet. Utöver detta bör styrdokumenten för säkerhetsarbetet ses över. I arbetsmiljöpolicyn bör verksamhetens risker finnas med och det bör finnas ett dokument som beskriver Säkerheten först och vad satsningen ska leda till. Jag anser även att SAM-databasen bör förbättras med hjälp av extern kompetens för att den ska bli mer användarvänlig och därmed ett effektivare verktyg i säkerhetsarbetet.
Avslutningsvis ges här en reflektion kring projektets syfte och förslag på framtida forskning. Syftet med projektet var att ge en bild av hur LKAB arbetar med säkerhet idag och hur olika ledningsnivåer ser på säkerhet och säkerhetsarbete. Sammantaget känner jag att syftet är uppfyllt och att arbetet är omfattande, aktuellt och har bidragit med information till forskningsprojektet. Under projektet dök det upp intressanta teman som det inte fanns tid att undersöka närmare. Därför föreslår jag att vidare forskning inriktas mot entreprenörs- och utbildningsperspektivet på säkerhet. Anledningen till att jag finner entreprenörsperspektivet intressant är att entreprenörer används flitigt i verksamheten och att det finns antydningar om att de får utföra de farligaste arbetsuppgifterna. Vid en intervju fick jag se en skymt av databasen för utbildningar och känner spontant att den skulle behöva ses över i fråga om sökmöjligheter och hur kursinnehåll presenteras. Detta eftersom det är viktigt att ha ett väl fungerande system för vem som gått vilken utbildning och information om utbildningens innehåll. En annan aspekt på utbildningssidan är hur Säkerheten först introduceras för nyanställda och för entreprenörer. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur säkerhetsarbetet sker vid planeringsfasen eftersom underjordsbrytning har ett långt planeringsperspektiv.
7 Referenser
7.1 Tryckta referenser
Abrahamsson, K. (2004). ”Vi” och ”dom andra” – på väg mot ett arbetsmiljöarbete för alla. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.66-95). Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, L. (2004). Moderna organisationer ur ett arbetsmiljöperspektiv. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.156-183). Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, L., & Johansson, J. (2006). From Grounded Skills to Sky Qualifications: A Study of Workers Creating and Recreating Qualifications, Identity and Gender at an Underground Iron Ore Mine in Sweden. Journal of Industrial Relations, 48(5), 657-676. AFS 1986:14. Sprängarbete. http://www.av.se/dokument/afs/afs1986_14.pdf [2007-05-18] AFS 1998:1. Belastningsergonomi. http://www.av.se/dokument/afs/afs1998_01.pdf [2007- 05-18]
AFS 2000:42. Arbetsplatsens utformning. http://www.av.se/dokument/afs/afs2000_42.pdf
[2007-05-18]
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. http://www.av.se/dokument/afs/afs2001_01.pdf
[2007-05-18]
AFS 2003:2. Bergarbete. http://www.av.se/dokument/afs/afs2003_02.pdf [2007-05-18] Antonsson, A.B. (2004). Systematiskt arbete med Hälsa-Miljö-Säkerhet. (5:e uppl.). Stockholm: Prevent.
Arbetsmiljölagen (AML). (2005). http://www.av.se/lagochratt/aml/ [2007-02-26] Boivie, P.E. (2004). Ledarskap – går det att kvalitetsstämpla? Kan certifiering av
arbetsmiljöledning bidra till en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet? I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.230-245). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, R., Karlqvist, L., Bildt, C., & Nykvist, K. (2004). Do work technique and
musculoskeletal symptoms differ between men and women performing the same type of work tasks? Applied Ergonomics 35, 521-529
Denward, B. (2005). Fysisk arbetsmilj. I L. Zanderin (Red.),.Arbetsmiljö (sid.91-135). (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Donoghue
,
A.M. (2004). Occupational health hazards in mining: an overview. OccupationalDrakenberg, M. (1997). Mellanchefer: från ledningens redskap till verksamhetens motor. Lund: Studentlitteratur.
Enander, A., & Johansson, A. (1999). Säkerhetsmedvetande – en förutsättning för
säkerhetsbeteende? (Räddningsverket).
http://www.srv.se/shopping/srv_ShowItem____13623.aspx [2007-04-23]
Frick, K. (2004). Bättre arbetarskydd men osystematiskt arbetsmiljöarbete. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.11-26). Lund: Studentlitteratur.
Hagström, B. (2003). Ett ledarskap för hela organisationen – mellanchefernas återkomst. I C. von Otter (Red.), Ute och inne i svenskt arbetsliv (sid.311-321). Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Harms-Ringdahl, L. (2001). Safety analysis. Principles and practice in occupational safety. (2:a ed.). London: Taylor & Francis.
Harms-Ringdahl, L. (2004). Riskhantering i företag och samhälle. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.310-327). Lund:
Studentlitteratur.
Hedström, L. & Barck, Å. (2006). En historisk resa. Luleå: LKAB.
Hjelm, K. (2005). Folkhälsa. I L. Zanderin (Red.),.Arbetsmiljö (sid.47-89). (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Jarebrant, C., Winkel, J., Mathiassen, S.E., & Magneberg, R. (2003). Industrianpassat verktyg
för värdering av ergonomisk kvalitet – förstudie. (IVF-rapport 03005). Möndal: IVF
Industriforskning och utveckling AB.
Johansson, J. (1986). Teknisk och organisatorisk gestaltning, exemplet LKAB. (Akademisk avhandling). Luleå: Centek förlag.
Johansson, J. (2004). Den tandlösa tigern. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.),
Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.367-378). Lund: Studentlitteratur.
Joy, J. (2004). Occupational safety risk management in Australian mining. Occupational
Medicine, 54(5), 311-315.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work. New York: Basic Books.
Karling, M., & Brohammer, G. (2002). WEST – en metod som bedömer hela arbetsmiljön. (Metodbeskrivning) IVF-skrift 02801. Möndal: Elanders Graphic System AB.
Lennerlöf, L. (1984). Arbetsmiljön ur psykologisk och sociologisk synvinkel. Stockholm: Liber Tryck.
Lennerlöf, L. (2004). Arbetsmiljöarbete som problemlösning. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.269-283). Lund:
Studentlitteratur.
Lindqvist, U. (2004). Arbetsplatser som låter oss erövra världen. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.58-65). Lund:
Studentlitteratur.
McPhee, B. (2004). Ergonomics in mining. Occupational Medicine, 54(5), 297-303
Mossberg, O. (2006). Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Stockholm: Prevent.
Mårtensson, M. (2006). Sjöfart som ett socialt system. Om handelssjöfart, risk och säkerhet. (Akademisk avhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet.
Nordh, S. (2004). Att stärka individen i det moderna arbetslivet. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.32-43). Lund:
Studentlitteratur.
Ranhagen, U. (2004). Planering för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. I B. Johansson, K. Frick & J. Johansson (Red.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (sid.284-303). Lund: Studentlitteratur.
Richard, E. (1997). I första linjen. Arbetsledarens mellanställning, kluvenhet och
handlingsstrategier i tre organisationer. (Akademisk avhandling). Lund: Sociologiska
institutionen, Lunds universitet.
Røvik, K. A. (2000). Moderna Organisationer. (Svensk översättning: Nordli, H.). Malmö: Liber AB
Svenning, C. (2003) Metodboken. (5:e uppl.). Eslöv: Lorentz Förlag.
Tingvall, B., Johnsson, R., & Larsson, T. (2005). Vibrationer i gruvindustrin. (Teknisk rapport 2005:14). Luleå: Luleå tekniska universitet. http://www.mining.se/pdf/vibrationer.pdf
[2007-02-19]
Zanderin, L. (2005). Introduktion och Arbetsmiljöns regelsystem. I L. Zanderin (Red.),.Arbetsmiljö (sid.11-46). (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
7.2 Elektroniska referenser
Arbetsmiljöverket. (2007). Buller. http://www.av.se/teman/buller/ [2007-05-18].
Arbetsmiljöverket. (2007). Stress. http://www.av.se/teman/stress/begrepp/ [2007-05-09]. Arbetsmiljöverket. (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. http://www.av.se/teman/sam/
DuPont. (2007). Consulting Service and Safety Products.
http://www2.dupont.com/Consulting_Services/en_US/ [2007-05-11].
JämO. (2007). För arbetsgivare. http://www.jamombud.se/arbetslivet/forarbetsgivare.asp
[2007-05-22].
LKAB. (2007). www.lkab.com [2007-02-12].
LKAB. (2006). Årsredovisning 2006. http://www.lkab.com/?openform&id=30E2 [2007-05- 18].
Nationalencyklopedin. (2007). www.ne.se [2007-05-22].
Sökord: säkerhet, säkerhetsarbete, kiseldioxid, spränggas, sprängämne, kolmonoxid, kväveoxid, ammoniak, arbetsmiljö, LKAB-konflikten, IT, jämställdhet, miljö, gruvteknik
Naturvårdsverket. (2007). http://www.naturvardsverket.se/sv/ [2007-05-07]. SveMin. (2007). www.mining.se [2007-02-19].
SweMin. (2006). Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2005.
http://www.svemin.se/Templates/File1.aspx?PageID=adadfc13-929b-454a-9067- 9cbc48279d7c [2007-02-19].
Wikipedia. (2007). http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida [2007-05-07].
Sökord: kväveoxid
7.3 Figurer
Arbetsmiljöverket. (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. http://www.av.se/teman/sam/
[2007-02-26].
Foto: Anna Carin Alm
Informationsmaterial från LKAB. Fakta om LKAB.
Internt material från LKAB. Utbildningsmaterial i Säkerheten först och blankett för
tillbudsrapportering.
International Labour Organization. (2007). Demand/control model.
http://www.ilo.org/encyclopedia/?doc&nd=857100006&nh=0 [2007-05-18] LKAB. (2007). www.lkab.com [2007-05-21]
Bildarkiv. http://www.lkab.com/?openform&id=80F6
Arbetsmiljövärderingar. http://www.lkab.com/?openform&id=3DEA
Miljö- och energipolicy.
Bilaga 1
Fördjupad intervjuguide
Bakgrund
• Befattning och arbetsuppgifter • Hur länge har du arbetat vid LKAB?
• Tidigare arbetslivserfarenhet och utbildning • Familjeförhållanden
Säkerhetsarbete
• Hur arbetar du med säkerhetsfrågor? Vad rör det sig om för typ av ärenden? • Kan du beskriva hur LKAB i stort arbetar med säkerhetsfrågor?
• Vem är ansvarig för säkerheten? Vilket ansvar har du?
• Var anser du att de största riskerna/problemen finns i verksamheten? • Vad innebär säkerhet för dig? Skillnad mellan säkerhet och arbetsmiljö? • Finns det en arbetsmiljöpolicy? Är den välkänd av alla på företaget? • Regler; Vad gäller på företaget? Hur vet du vad som gäller?
• Vad är det mest spännande som händer just nu på företaget inom säkerhet? Varför då? • Vet du varför ni har valt detta arbetssätt?
• Hur har ni jobbat tidigare? 5 år sen? 10 år sen? Varför är det ena bättre eller sämre än det andra?
Säkerheten först
• Vad innebär Säkerheten först? • Hur märker du av satsningen? • Vad tycker du om satsningen?
Bilaga 2
Studiebesök vid LKAB
Det var med spänd förväntan som jag äntrade bergakungens rike för första gången. Jag hade inte kunnat föreställa mig hur stort det faktiskt är där nere. I Malmbergsgruvan finns det ungefär 30 mil farbar väg. Det är som en egen värld under jord, en värld till vilken jag saknade referenser. Vad är det i min vardag som väger ton? När en skip lastas med 40 ton råmalm sker det på några sekunder. Vad som vid första anblicken såg ut som en vanlig lastbil blev på närmare håll mer likt ett vidunder. Efter att ha blivit skjutsad via spiralliknande vägar och visad olika delar av gruvan var jag helt i händerna på mina guider. Om jag blev lämnad ensam så skulle jag inte hitta ut. Jag kände mig upprymd men inte särskilt stursk. Det var i gruvan som jag fick chansen att uppleva vad riktigt mörker innebär. Ett mörker så kompakt att det känns som det ska gå att ta på. Jag förundrades även över den stora mängd vatten som finns i berget. Vid vägbyggnaden, figur 1, var mörkret och vattenmängden påtaglig.
Bilaga 3
Observationsmall
Olycksfall
• Skador av något i rörelse
o Maskindelar, arbetsstycken, föremål i farlig rörelse o Sprut, splitter, flygande föremål
o Träff av fallande föremål • Överbelastning av kroppsdel
o Häftiga och ansträngande rörelser • Hanteringsskada
o Hantering av verktyg, redskap, arbetsmaterial (skärskada eller liknande) o Oordning, trångt utrymme, blockerande material
• Fordonsolycka eller påkörning
o Bilkörning, truckkörning på arbetsplatsen eller i arbetet (påkörd m.m.) • Fall eller hopp
o Fall på samma nivå (halka, snubbla, olja, grus etc.)
o Arbete på hög höjd (fall mot en lägre nivå, från stol eller högre) • Trampskada
o Fel-, sned eller spiktramp (vassa föremål, ojämnt underlag etc.) • Bränn-, frät-, köldskada, förgiftning
o Kemiska ämnen o Bränn- eller köldskada • Elström, brand eller explosion
o Kontakt med farlig elström o Brand, explosion
• Skada av person eller djur (Kontakt med våldsamma människor eller farliga djur)
Belastningsergonomi • Arbetsställning
o Kraftigt vridna - obegränsade möjligheter till varierande arbetsställningar • Ensidigt upprepat arbete
o En enda arbetsuppgift – många olika arbetsuppgifter • Vikt/kraft
o Hantering av bördor över 25 kg – mycket låga krav på kraft • Modifierande faktorer
o Ålder o Kön
o Precisionsarbete
o Arbetsuppgiften innehåller ryck
o Lokalt tryck mot anatomiska strukturer som handled eller underarm o Arbete i kyla, drag eller dåligt klimat
Psykiska och sociala faktorer • Krav
o Arbetsbelastning - stress • Kontroll
o Individer kan själva påverka arbetets upplägg osv. • Stöd
o Samspel mellan medarbetare och närmaste chef o Stämning mellan kollegor
Buller och vibrationer
• Beskriv ljudbilden, finns det impulsljud, används hörselskydd • Förekommer det vibrationer, vilken typ av vibrationer
Kemiska hälsorisker
• Vilka ämnen används och i vilken mängd
Arbetsmiljön allmänt • Lokaler
o Lokaler och utrustning anpassade till verksamheten o God ventilation och lämpligt klimat
o Synergonomi och ljusförhållanden o Bra personalutrymmen
o Elektriska och magnetiska fält • Övriga faktorer
o Skiftarbete
o Ackord eller prestationsbaserat lönesystem o Förekommer övertidsarbete
o Möjlighet att använda lokaler för motion, fritidsverksamhet och kurser o Semester hus, centralt eller naturskönt belägen arbetsplats etc.
Bilaga 4
Studiebesök på Peckham Industries, Wingdale N.Y.
Efter en 1,5 timmes tågresa norrut från New York anlände vi till Pawling där våra fyra värdar hämtade upp oss i varsin pickup. De hade gjort i ordning en skylt, motsvarande de som taxichaufförer håller upp på flygplatsen och på denna stod det ”Swedish mining chicks”. Efter en 20 minuters bilresa i den amerikanska landsbygden var vi framme vid företagets underjordsgruva i Wingdale.
Gruvan är just nu under konstruktion och kommer att tas i bruk under april-maj. Det man bryter i gruvan är gnejs och granit (vanligt berg) som sedan krossas för att utgöra basmaterial till bland annat vägbyggnad. Anledningen till att de går under jord, trots att det är en dyrare process, är att lagstiftningen kraftigt begränsar dagbrottens storlek och att de nu får en anläggning som kan användas året om.
Besöket startade med utdelning och genomgång av säkerhetsutrustningen som skulle användas nere i gruvan. Denna utrustning bestod av hjälm, pannlampa med tillhörande bälte med batteripack samt en andningsmask som ska användas vid brand och rökutveckling. De visade hur masken används och sen var det dags för lunch. Det serverades pizza och läsk i överflöd. På 15 personer trodde de att det skulle gå åt tio pizzor i familjestorlek. Efter lunchen var det på med utrustningen och upp på flaket på en lastbil för att åka ner i gruvan. Det kändes mycket märkligt att få åka ner under jord sittandes på ett flak utan något tak som skulle kunna skydda oss från fallande sten. Med oss i gruvan hade vi fyra chefer som berättade om och visade delar av maskinparken, olika schakt, krossar och byggnation av transportband.
Innan vi åkte ner i gruvan fick vi skriva våra namn på en lista och blev tilldelade varsin mässingspollett med ett nummer på som skulle stoppas i fickan. Polletterna fanns i par och den andra lämnades i ett skåp vid nedfarten till gruvan för att kunna avgöra vilka som är i gruvan om något skulle hända. De som arbetade under jord hade inga varselkläder och arbetet som utfördes med hjälp av en skylift var utan fallskydd. Inställningen till säkerhet visade sig även när de föreslog att vi skulle klättra upp på en dumper för att få en roligare gruppbild. I efterhand kändes det lite lustigt med tanke på att stämningar är vanliga i USA.
Skylten som hölls upp vid tåget var skriven av företagets vice vd och under besöket slängde han förolämpningar omkring sig utan att känna av om det passade sig. Att till exempel fråga om gruppen alltid är så här pratsam gör det inte lättare att få igång snacket. Jargongen hos cheferna på Peckham kändes typisk för en industri där det arbetar mest män. Det är intressant att se att detta inte är något unikt för svensk industri. Den här jargongen gör det svårare att avgöra inställningen till säkerhet, men när de berättade om verksamheten så visade de att de är seriösa till sin verksamhet.