Delar av LKAB:s säkerhetsarbete analyseras i detta avsnitt. De säkerhetsaktiviteter som pekades ut som centrala vid intervjuerna var skyddsronder, tillbudsrapportering samt Säkerheten först och säkerhetsrundor. Det är dessa aktiviteter samt arbetsmiljöpolicyn och SAM-databasen som utvärderas med stöd i metoden Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
5.1.1 Säkerhetsarbetets förändring över tid
Strejken 1969 kan ses som startskottet för säkerhetsarbetet vid LKAB. Arbetsmiljö som diskuterades på 70-talet var diesel och ventilation, men även (precis som nu) fallande sten samt att ha och använda personlig skyddsutrustning. Traditionellt har LKAB haft stort fokus på maskiner och de fysiska riskerna i arbetsmiljön. Synen på säkerhet har förändrats successivt i små steg och ibland har det varit mer fokus på vissa frågor.
De senaste 5-7 åren har synen på arbetsmiljö förändrats till att vara någonting viktigt. Innan dess var det olika arbetssätt beroende på vem som var chef. Sedan ungefär ett år tillbaka i och med Säkerheten först har det skett en märkbar skillnad i säkerhetsarbetet. Idag är säkerhetsarbetet mer linjeorienterat och fokus ligger på beteenden samt att arbeta mer förebyggande genom att kartlägga risker. Det har gått från att säkerhetsarbetet drevs av engagerade individer, skyddsombud, till att alla ska engageras i säkerhetsarbetet.
Kommentarer från intervjuerna var att LKAB alltid har haft stort fokus på säkerhet, eftersom säkerhetstänkande är en förutsättning för att bedriva verksamhet under jord. Att säkerhetstänkandet alltid funnits hos LKAB innebär inte att säkerhetstänkandet alltid funnits hos medarbetarna. Flera berättade om att när där de började i produktionen för 10-35 år sedan så märkte de inte av säkerhetsarbetet. De gjorde sitt jobb och tog chanser, utan att säga ifrån när det var risker. Tidigare stod de nästan i givakt när arbetsledaren kom. Mentaliteten var att köra så mycket som möjligt och de struntade i att använda bilbältet. Det var när kollegor skadade sig som säkerhetstänkandet kom in. Säkerhetsarbetet kan ses som en mognadsprocess där säkerhetstänkande kommer med ny yngre personal som ställer mer krav och inte är hemmablinda.
5.1.2 Skyddsronder
Skillnaden mellan skyddsronder och säkerhetsrundor är att skyddsronder är inriktade på det tekniska medan säkerhetsrundor fokuserar på människor och deras beteende. Skyddsronden är passiv observation medan säkerhetsrundan är en dialog mellan observatören och den som observeras. Skyddsronder utförs av ”experter” och dokumenterar fel medan säkerhetsrundor utförs av alla och dokumenterar både det som är bra och brister.
Enligt SAM ska riskbedömningar ske återkommande och detta uppfyller LKAB genom skyddsronderna. Dessa ronder fokuserar på den fysiska miljön och de psykologiska och sociala förhållanden på en arbetsplats undersöks vid arbetsmiljökartläggningarna som genomförs vart femte år. Att kartläggningarna utförs sällan medför ett ökat ansvar på linjechefen att känna av hur arbetsplatsen mår.
5.1.3 Tillbudsrapportering
Att tillbudsrapporteringen räknas in i bonusen har gjort att det rapporteras fler tillbud, men det är väldigt varierat hur duktiga sektionerna är på att rapportera tillbud. Vissa är mer motiverade att skriva tillbud än andra. En förklaring till varför det på vissa avdelningar rapporteras få tillbud är att de har höjt sin tröskel om vad som är tillbud. De har en hög tolerans eftersom deras vardag innehåller många risker och för att rapportera ett tillbud så måste de själva se det som ett tillbud. En produktionschef kommenterade detta med att det måste vara allvarligt för att de ska skriva, allt annat tillhör arbetet.
Merparten av tillbuden åtgärdas, men problemet är de som inte åtgärdas. Arbetsmiljöutvecklarna kontrollerar vilka tillbud som är äldre än 30 dagar och det är ofta samma personer som har obehandlade tillbud. Vissa glömmer eller struntar i att fylla i databasen när de åtgärdat problemet så därför brukar arbetsmiljöutvecklarna dubbelkolla med ansvariga vad som hänt med ärendet eller påminna om att tillbudet måste åtgärdas. Det är av stor vikt att brister blir åtgärdade och därför vore det en bra motivation om olycksparametern i bonusen grundas på andelen åtgärdade tillbud i stället för andelen tillbud per olycksfall med frånvaro.
Enligt Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet uppfyller LKAB rutinerna för tillbud eftersom allvarliga olycksfall och tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket, de för statistik över arbetsskador och tillbud samt att allvarliga tillbud utreds systematiskt.
5.1.4 Säkerheten först
Samtliga respondenter är positiva till Säkerheten först och det som särskilt lyfts fram är säkerhetsrundor och att chefen kommer ut i verksamheten. Genom att göra säkerhetsrundor på andra arbetsplatser än den egna ökar förståelsen för vad andra gör i verksamheten. En chef formulerade det som att han ser med nya ögon på verksamheten och att skillnaden blir att aktivt driva säkerhetsfrågor i stället för att ligga bakom och följa upp. Säkerhetsrundorna upplevs även positiva av personerna som observeras. För att alla ska genomföra säkerhetsrundor gäller det att skapa struktur för vem som ska gå när och var.
Vad satsningen kallas är av stor vikt. Vissa är mycket tydliga med att Säkerheten först är ett arbetssätt och inte ett projekt och beskriver Säkerheten först som en strategi, verktygslåda, för att gå mot noll olycksfall. Andra kallar Säkerheten först för någonting med DuPont och detta förekom på nivåer från verksamhetsansvarig och företagshälsovård till produktionschefer. Genom att benämna det som DuPont distanserar individen sig och visar att han/hon inte har tagit till sig budskapet. Exempel på detta är beskrivningar som införandet av det här nya DuPont eller i och med det här DuPont. Detta visar på att det är lite oklart vad satsningen ska kallas. En produktionschef sa att LKAB har ett samarbete med DuPont och DuPont har åsikten att människors beteende är den stora orsaken till olyckor. Han har gått utbildningen och säger sig inte märkt av något annat. Detta visar även på mentaliteten att det är någon
annans ansvar. Att kalla satsningen för något med DuPont kan sända ut signaler om att det är någon annan som är ansvarig för säkerheten.
Det kommer att ta tid innan det går att se resultat av satsningen, men som en person uttryckte det så måste en stor snöboll någon gång vara liten. För att underlätta ett uthålligt arbete med
Säkerheten först ställer högsta ledningen krav på att det ska arbetas med attitydskapande.
Personaldirektören vid LKAB anser att människor ska motiveras för att uppnå ett uthålligt arbetssätt och det gäller att få dem att förstå varför det är viktigt. Genom att hota människor lär de sig att de inte förväntas tänka själva och ta ansvar. Även om individen ska tänka själv så måste det finnas ett fungerande sanktionssystem för överträdelser av säkerhetsföreskrifterna och chefer måste tydligt markera vad som inte accepteras.
5.1.5 Arbetsmiljöpolicy och regler
På frågan om det finns en arbetsmiljöpolicy svarade så gott som samtliga produktionschefer att det finns en policy, men att de inte kan säga utantill vad som står i den. De upplever inte den som välkänd bland personalen. Ett par svarade även att det finns en policy och syftade på arbetsmiljövärderingarna som tagits upp i utbildningen av Säkerheten först. Från personer kopplade till företagshälsovården var svaren att det finns en arbetsmiljöpolicy, att det finns arbetsmiljövärderingar och att arbetsmiljö ingår i kvalitetspolicyn. Även högre upp i organisationen gavs hänvisning till kvalitetspolicyn. Här gavs också svaret att arbetsmiljö ingår i miljö- och energipolicyn.
Det är inte förvånande att produktionscheferna inte har fullständig vetskap om att arbetsmiljö ingår i policyn för miljö och energi. Att de på företagshälsovården inte har fullständig kännedom om ett dokument som borde vara tongivande för deras verksamhet är oroväckande. De har stor kontakt med verksamheten och därför en viktig roll i att föra ut företagets värderingar även om de är en oberoende expertresurs. Anmärkningsvärt är även att inte alla högre upp i verksamheten har fullständig vetskap. Det är omöjligt att redogöra för förståelsen och betydelsen av dessa dokument eftersom det inte ställdes följdfrågor om arbetsmiljövärderingarna och var dessa dokument kan återfinnas.
De flesta produktionscheferna tycker inte att det är svårt att veta vilka regler som gäller för den egna arbetsplatsen. Vissa tycker att det är svårt att vara uppdaterad eftersom regler förändras hela tiden och det händer att de inte får reda på förändringar utan aktivt måste leta efter dessa. Samtliga linjechefer upplever att de har stöd från företagshälsovården om oklarheter uppstår.
Författningssamlingen (AFS 2001:1) om att arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete kom 2001 och det är anmärkningsvärt att LKAB inte kommit längre sedan dess. Företaget är om inte världsledande så i framkant på områden som kvalitet och processtyrning. Ett ledningssystem för arbetsmiljö påminner mycket om ledningssystem för kvalitet så därför anser jag att det är dåligt att inte ett sådant finns.
I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete står det att om företaget har mer än tio anställda så ska det finnas en skriftlig arbetsmiljöpolicy och LKAB uppfyller detta genom att ha med arbetsmiljö i energi- och miljöpolicyn. En policy ska utgå från verksamhetens risker, men i miljö- och energipolicyn står det ingenting om LKAB:s risker. Den saknar även konkreta och mätbara mål för arbetsmiljön. Arbetsmiljövärderingarna, som jag tolkar som ett komplement till policyn, beskriver hur arbetsförhållandena i verksamheten ska vara för att
olycksfall ska förebyggas. Styrdokument för säkerhetsarbetet bör vara tydliga och välkända bland alla chefer och samtliga anställda bör känna till företagets värderingar.
5.1.6 SAM-databas
Det råder delade meningar om hur väl SAM-databasen fungerar. Den mesta kritiken säger att den är otydlig och ostrukturerad, vilket gör det svårt att hitta. För de flesta som arbetar med databasen dagligen så upplevs den som bra. En annan kommentar är att det gäller att veta vad som eftersöks och att det inte ens är lätt för dem som jobbar med databasen dagligen. Det finns mycket kvar att utveckla, till exempel att få den mer användarvänlig och mer samordnad så samma sak inte behöver matas in i olycksfall både i SAM-databasen och i GRIA. GRIA är en gemensam databas för alla gruvor i Sverige. SAM-databasen är ungefär sex år gammal och byggd av en intern datatekniker enligt företagshälsovårdens önskemål. Förändringar i databasen sker i samråd mellan kollegor på företagshälsovården och sedan är det en intern datatekniker som genomför förändringarna i databasen. Dock saknas jämvikten i och med att det inte finns någon förvaltningsgrupp, som ska se till att databasen uppfyller de ställda kraven.
Att ständigt förbättra och förändra kan innebära problem för dem som inte använder databasen dagligen. En produktionschef påpekade att sedan databasen för tillbud och risker förändrades återfinns inte riskanalysen och kommentarer/åtgärder till riskanalysen på samma ställe. Detta gör att databasen är knöligare att använda. Han uttrycker även missnöje över att presentationer inte passar på en A4, vilket gör att det ser oproffsigt ut. En annan produktionschef är mycket positiv till databasen och benämner den som det ”formidabla intranätet”.
Att utformningen och förbättringarna av SAM-databasen sker internt är troligtvis inte optimalt. Detta eftersom arbetsmiljöutvecklarna lägger tid på förbättring av databasen, tid som de tar från det övriga arbetet. De har bra idéer men inte kunskapen rent tekniskt, vilket gör att systemet blir tungjobbat. Det är viktigt att SAM-databasen är lätt att hantera i det dagliga arbetet så att den blir ett hjälpmedel och inte en belastning. En databas blir mer svårhanterlig ju mer information som ska rapporteras in och det finns önskemål om att kunna få fram ännu mer statistik från databasen. Detta tillsammans med att databasen bör vara mer användarvänlig talar för att ta hjälp av extern kompetens.
SAM-databasen är helt i linje med SAM eftersom den samlar dokument som rör arbetsmiljöarbetet och därmed underlättar ett systematiskt arbetssätt. Men eftersom det finns missnöje med databasen kan den påverka engagemanget för arbetsmiljöarbete negativt.