EXAMENSARBETE
2007:180 CIV
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Arena livsstil, hälsa, teknik
Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö
EXAMENSARBETE
Universitetstryckeriet, Luleå
2007:180 CIV
Anna Carin Alm
Utvärdering av
LKAB:s säkerhetsarbete
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET
Arena livsstil, hälsa, teknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Arbetsvetenskap
Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö
2007:180 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 07/180 - - SEFörord
Detta är mitt examensarbete på utbildningen Arena livsstil, hälsa och teknik med inriktning mot Ergonomisk design & produktion. Efter ett innehållsrikt och givande läsår som Research trainee får jag nu titulera mig som civilingenjör. Det är en spännande framtid som väntar, men innan jag lämnar universitetet vill jag tacka mina vänner som gjort studietiden till en kanontid och mina kollegor inom Research trainee för ett givande och roligt år.
Att få genomföra examensarbetet inom ett forskningsprojekt är en unik och stimulerande möjlighet. Det finns en person som bidragit i större utsträckning än andra i denna process och det är min handledare Eira Andersson. Därför vill jag börja med att tacka henne för hennes kunskap, stöd och engagemang. Även min examinator Lena Abrahamsson förtjänar ett tack för de råd hon gett mig på vägen. Från avdelningen för industriell produktionsmiljö vill jag också tacka Bo Johansson för expertgranskning av teoriavsnittet. Tre personer till som förtjänar ett tack för sina synpunkter är mina opponenter.
Ett varmt och stort tack vill jag rikta till er som jag träffat vid LKAB för er öppenhet och engagemang. Det är varit roligt att träffa er och ta del av er verksamhet. Jag har blivit mycket väl bemött och jag hoppas att ni kommer att ha nytta av mitt examensarbete.
Avslutningsvis kommer här ett stort tack till min syster och pappa som bemödade sig att korrekturläsa rapporten och utan min sambos positiva stöd och förståelse skulle detta arbete inte ha blivit vad det är idag. Tack! Ni är guld värda.
Anna Carin Alm
Abstract
Underground mining is associated with hazards and therefore it’s important to have a risk management to be able to effective operate underground. The developments of automation and computerization have lead to huge improvements in the physical work environment. Today mining isn’t more risky than other heavy industries. LKAB is an international high-tech minerals group and one of the world’s leading producers of upgraded iron ore products for the steel industry. By large-scale mining and advanced process control they can compete with open-cast mining. The aim of this master thesis is to provide a picture of how LKAB works with safety today and how different management levels look upon safety and safety work. In order to do this interviews have been preformed with staff from the occupational health service and managers from different levels of the mining in Kiruna and Malmberget. The occupational health service was chosen because they are seen as an expert resource in work environment and safety. In order to get a picture of the hazards that occur in mining the work environment in the mine have been observed. On top of this literature and LKAB’s document concerning safety have been studied.
The working conditions in the mine vary between workstations and generally stationary stations are better adapted to human’s ability. There are a lot of risks underground and if something should happen it will lead to serious consequences. The major risks are fallen rocks, heavy traffic, fall from height and at times high stress level. Other important risks are remaining gases from the blasting, diesel exhaust, repetitive strain injury for machine drivers, insufficient or dazzling light and noise pollution. The activities that were pointed out as central in LKAB’s safety work were protective rounds, reporting incidents and Safety first. During protective rounds damages and differences on machinery and in the physical environment are observed. Reporting incidents means that occurrence and conditions in the environment that could lead to accidents shall be reported as incidents. Safety first is a long-term campaign to eliminate accidents by changing behaviours and attitudes to safety.
From the interviews three recurrent themes that are essential in the safety work was identified. These are the individual’s responsibility, the production manager’s key role in the safety work and the relation between production and safety. The campaign Safety first focus on individual’s behaviour and assumes that 9 out of 10 accidents are caused by behaviour. In the long run this puts individual responsible for the safety and this can lead to fewer accidents. But it can also send signals that managers declaim their responsibility and in this scenario the accident rate won’t be reduced. The production managers have a key role in LKAB’s safety work and therefore it’s very important that they are aware of their role as role models. For example the manager’s commitment is crucial for the department’s frequency of reporting incidents. From different levels in the organization came signals that the production comes before safety. To be able to reduce the accidents LKAB most find balance between production and safety. Safety needs to be considered with the same priority as production. These three essential themes in the safety work need to be regarded and included in discussions about safety if the Safety first shall succeed in reducing the accidents.
Sammanfattning
Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning. Målet med detta examensarbete är att ge en tydlig bild av hur LKAB arbetar med säkerhetsfrågor idag och hur olika ledningsnivåer ser på säkerhet och säkerhetsarbete. För att göra detta har intervjuer genomförts med personal från företagshälsovården och chefer på olika nivåer inom brytningen i Kiruna och Malmberget. Anledningen till att företagshälsovården valts är att den ses som en expertresurs inom arbetsmiljö och säkerhet. För att få en bild av vilka risker som finns vid brytning har arbetsmiljön i gruvan observerats. Utöver detta har ämnesspecifik litteratur och LKAB:s dokument inom säkerhet studerats.
I gruvan råder det varierade arbetsförhållanden mellan olika arbetsplatser och generellt är stationära arbetsplatser bättre anpassade till människans förutsättningar än tillfälliga. Det finns många risker i denna verksamhet och inträffar det något så kan det få allvarliga konsekvenser. De största riskerna är fallande sten, tung trafik och hårt trafikerade vägar, fall från hög höjd samt tidvis en hög stressnivå. Andra betydande risker är spränggaser och då främst kolmonoxid, dieselavgaser, damm, belastningsskador för maskinförare, otillräcklig eller bländande belysning samt hörselskadligt eller kommunikationsstörande buller. De aktiviteter som vid intervjuerna pekats ut som centrala i LKAB:s säkerhetsarbete är skyddsronder, tillbudsrapportering och Säkerheten först. Vid skyddsronderna studeras avvikelser och skador på maskiner och i den fysiska miljön. Tillbudsrapporteringen består av att händelser eller förhållanden som skulle kunna leda till olyckor ska rapporteras in som tillbud. Säkerheten
först kallas det pågående arbetet för att minska antalet olycksfall genom förändrade beteenden
och attityder till säkerhet.
Utifrån intervjuerna har tre återkommande teman identifierats som centrala i säkerhetsarbetet. Dessa är individens ansvar, linjechefens roll samt förhållandet mellan produktion och säkerhet. Genom att Säkerheten först fokuserar på individers beteende och att 9 av 10 olyckor beror på beteende innebär i förlängningen att ansvaret för säkerheten läggs på individen. Det här kan leda till att individer tar ett större ansvar för säkerheten och att olycksfallen minskar. Men det kan också sända ut signaler om att ledningen frånsäger sig ansvaret. Om individer upplever att det är upp till dem själva hur arbetet utförs kan de välja att arbeta på ett osäkert sätt och i detta fall minskas inte antalet olycksfall. Linjechefen är i många avseenden en nyckelperson i LKAB:s säkerhetsarbete och därför är det viktigt att han/hon är medveten om sin roll som förebild och normsättare. Exempelvis är chefens engagemang avgörande för hur flitiga avdelningar är på att rapportera tillbud. Från olika nivåer i organisationen kommer det signaler om att produktionen går före säkerheten och det gäller att hitta en balans mellan dessa för att kunna minska olycksfallen. Säkerhet måste få samma prioritet som produktion och för att nå dit krävs det att säkerhetsfrågor behandlas med samma kraft som produktionsfrågor. Dessa tre centrala teman i säkerhetsarbetet måste beaktas och finnas med i diskussioner om säkerhet för att Säkerheten först ska lyckas minska olycksfallen.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Syfte och mål... 3
1.2 Avgränsningar ... 3
1.3 Företagsbeskrivning ... 4
1.3.1 Malmbrytning vid LKAB... 5
2 Metod ... 8
2.1 Övergripande arbetssätt... 8
2.2 Intervjuer ... 8
2.3 Observationer ... 10
2.4 Övrig kontakt med LKAB... 11
2.5 Litteraturstudie ... 11
2.6 Studiebesök vid en underjordsgruva i USA ... 12
2.7 Analys... 12
2.8 Reliabilitet och validitet ... 12
3 Teoretisk referensram ... 13
3.1 Säkerhet, risk, säkerhetsarbete och arbetssäkerhet... 13
3.2 Arbetsmiljö... 13
3.3 Riskhantering ... 14
3.3.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM ... 15
3.3.2 Individens säkerhetsansvar... 16
3.4 Säkerhetsföreskrifter för gruvdrift ... 17
3.5 Risker med gruvarbete ... 18
3.5.1 Olycksfall ... 18
3.5.2 Belastningsergonomi ... 18
3.5.3 Psykiska och sociala faktorer ... 19
3.5.4 Buller och vibrationer... 20
3.5.5 Kemiska hälsorisker ... 21
3.5.6 Arbetsmiljö allmänt... 22
3.6 Svensk arbetsmiljöhistorik ... 22
3.6.1 Gruvindustrin och arbetsmiljöarbete ... 23
3.7 Trender i samhället som påverkar arbetsmiljön ... 24
3.7.1 Strukturomvandling... 24
3.7.2 Mångfald och jämlikhet ... 26
3.7.3 Miljö ... 26
4 Resultat ... 27
4.1 Arbetsmiljön vid gruvorna i Malmberget och Kiruna... 27
4.1.1 Olycksfall ... 27
4.1.2 Belastningsergonomi ... 28
4.1.3 Psykiska och sociala faktorer ... 29
4.1.4 Buller och vibrationer... 29
4.1.5 Kemiska hälsorisker ... 29 4.1.6 Arbetsmiljö allmänt... 30 4.2 LKAB:s säkerhetsarbete... 30 4.2.1 Skyddsronder... 30 4.2.2 Tillbudsrapportering... 31 4.2.3 Säkerheten först... 32
4.2.4 Organisationen för arbetsmiljö och säkerhet... 34
4.2.6 SAM-databas ... 36
5 Analys... 37
5.1 LKAB:s säkerhetsarbete... 37
5.1.1 Säkerhetsarbetets förändring över tid... 37
5.1.2 Skyddsronder... 37
5.1.3 Tillbudsrapportering... 38
5.1.4 Säkerheten först... 38
5.1.5 Arbetsmiljöpolicy och regler... 39
5.1.6 SAM-databas ... 40
5.2 Centrala teman i säkerhetsarbetet... 41
5.2.1 Individens ansvar – på gott och ont... 41
5.2.2 Linjechef – en nyckelroll i säkerhetsarbetet... 42
5.2.3 Produktion vs säkerhet ... 43
6 Diskussion ... 44
6.1 LKAB:s arbetsmiljö och säkerhetsarbete ... 44
6.2 Genus- och organisationsperspektiv... 46
6.3 LKAB och samhället ... 47
6.4 Slutsatser och vidare forskning ... 48
7 Referenser... 49 7.1 Tryckta referenser ... 49 7.2 Elektroniska referenser... 51 7.3 Figurer ... 52 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... Bilaga 3 ... Bilaga 4 ... Bilaga 5 ... Bilaga 6 ...
1 Inledning
I detta inledande kapitel placeras examensarbetet i sitt sammanhang och arbetets syfte och avgränsningar presenteras. Dessutom ges bakgrundsinformation om LKAB, hur tekniken för gruvbrytning förändrats och hur LKAB:s brytning går till idag.
Arbete i gruvmiljö har ofta inneburit stora risker, men med den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har stora förbättringar uppnåtts inom den fysiska arbetsmiljön och gruvarbetet är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. Det finns dock många riskfaktorer kvar och aktuella frågor är arbetsskador, sjukfrånvaro, dieselavgaser, buller, vibrationer, hygieniska gränsvärden för NO, NO2, bly och kvarts, förebyggande brandskydd
och fallande sten (SveMin, 2007).Säkerhet i gruvbranschen är även ett högaktuellt ämne med tanke på den bild som förmedlats i media. Bland annat SVT:s Uppdrag granskning har målat upp gruvarbete som väldigt farligt och som argument för högre löner, vid strejken i maj 2007, angav arbetstagarna just att arbetet är riskfyllt. För gruvbrytningsföretag är det nödvändigt att arbeta med säkerhetsfrågor för att överhuvudtaget kunna bedriva verksamhet under jord. Just nu är det stort fokus på säkerhetsfrågor vid LKAB och det pågår ett forskningssamarbete mellan LKAB och Luleå tekniska universitet.
Forskningsprojektet har titeln Arbetssäkerhet och attityder i gruvbranschen – ur ett
genusperspektiv och genomförs på avdelningen för Industriell produktionsmiljö vid Luleå
tekniska universitet. I projektet arbetar Lena Abrahamsson och doktorand Eira Andersson. Forskningsprojektet handlar om förändringar av attityder, beteenden och arbetsplatskulturer samt hur konstruktioner av manligheter och kvinnligheter förändras och hur detta hänger ihop med arbetssäkerhet. Detta examensarbete utgör en del av detta forskningsprojekt och är det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningen Arena livsstil, hälsa och teknik med inriktning mot Ergonomisk design och produktion. Examensarbetet har utförts under läsåret 2006/2007 som Research trainee vid avdelningen för Industriell produktionsmiljö och omfattar 20 poäng. Att vara Research trainee innebär att tillhöra en utvald grupp studenter som under ett läsår kombinerar examensarbete i ett forskningsprojekt med doktorsförberedande kurser och aktiviteter.
1.1 Syfte och mål
Syftet med examensarbetet är att ge ett bidrag till det pågående forskningsprojektet
Arbetssäkerhet och attityder i gruvbranschen – ur ett genusperspektiv och målet är att ge en
tydlig bild av hur LKAB arbetar med säkerhet idag och hur olika ledningsnivåer ser på säkerhet och säkerhetsarbete. Detta innebär att kartlägga hur organisationen för säkerhet ser ut, om det finns tydliga förändringar i säkerhetsarbetet under de senaste decennierna, vilka aktiviteter som pågår samt vilka formella regler och policys som gäller kring säkerhet. Kartläggningen utgör grunden för analys och utvärdering av LKAB:s säkerhetsarbete.
1.2 Avgränsningar
Mining Division är den division som bryter, förädlar och levererar järnmalmsprodukter. Examensarbetet är fokuserat till Mining Division och verksamheten under jord, det vill säga brytningen, i Kiruna och Malmberget eftersom detta arbete ses som det traditionella gruvarbetet. Med traditionellt gruvarbete avses järnmalmsbrytning och inte förädling. Det är även av intresse att studera underjordsarbete eftersom forskningsprojektet riktas mot detta
avsnitt. Inom forskningsprojektet pågår just nu ett förändringsarbete kring jämställdhet och arbetssäkerhet (Framtidens gruvkultur) tillsammans med en grupp gruvarbetare. För att ge en kompletterande bild av hur LKAB ser på och arbetar med säkerhet begränsas detta examensarbete till ledningsnivåer inom brytningen och experter inom säkerhet och arbetsmiljö. I organisationsschemat, figur 1, är projektets organisatoriska avgränsningar markerade med grått. Med ledningsnivåer avses chefsnivåer och som expertresurser inom företaget ses företagshälsovård och huvudskyddsombud. Organisatoriskt återfinns företagshälsovården under Human Resources och denna del av organisationen är speciellt intressant eftersom de ansvarar för personalfrågor och dagligen arbetar med säkerhetsfrågor inom brytningen.
Figur 1. LKAB:s organisation.
1.3 Företagsbeskrivning
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har i mer än hundra år brutit järnmalm i Kiruna och Malmberget och är idag en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter (främst pellets) för ståltillverkning. Kiruna var innan gruvan en öde plats och fram till mitten av 1950-talet bröts malmen i dagbrott ovan jord. Den malm som bryts idag ligger nästan en kilometer under marknivån. LKAB är en liten aktör med endast två-tre procent av världsmarknaden och av de stora järnmalmsproducenterna bryter malmen dagbrott. Att LKAB använder underjordsbrytning ställer höga krav på effektiv brytning och därför har teknikutveckling alltid varit viktigt. Storskaliga brytningsmetoder och avancerad processtyrning är en förutsättning för företagets fortlevnad och konkurrenskraft. Visionen är att från en produktionscentral ovan jord kunna styra och ha total kontroll över hela produktionen – från brytning under jord till malmförädlingsverk, järnvägstransporter och hamnar (Information om LKAB är hämtad från företagets hemsida och informationsmaterial). LKAB är helägt av den svenska staten. Koncernen har drygt 3 700 anställda, varav 12 procent är kvinnor, och består av ett 30-tal bolag i 15 länder. År 2006 omsatte LKAB 14 615 Mkr och producerade 23,3 Mton järnmalmsprodukter. Ur gruvorna i Malmberget och Kiruna bröts 40,5 Mton råmalm, vilket motsvarar ungefär 110 000 ton råmalm per dygn.
Under 2006 hade LKAB 86 olycksfall med frånvaro (64 stycken 2005) och även en olycka med dödlig utgång. LKAB har ambitionen noll olycksfall och har därför lanserat programmet
Säkerheten först som är ett långsiktigt arbete för att minska antalet olyckor och höja alla
medarbetares kunskap och engagemang för en säker arbetsmiljö. Enligt SveMin, föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, (2006) finns det en trend inom den svenska gruvindustrin att arbeta allt mer med förebyggande åtgärder och fokus ligger på individers attityder och beteenden.
1.3.1 Malmbrytning vid LKAB
Historiskt användes kilning eller tillmakning för att bryta berg. Tillmakning innebär att berget hettas upp av eld och spricker sönder efter kylning med vatten. Sprängning med krut infördes i Sverige på 1600-talet och dynamiten började användas under sent 1800-tal. För en effektiv sprängning med dynamit började borrhål användas. Tekniken för borrning har gått från manuellt arbete till mekanisering och automation. Den lösbrutna malmen handlastades i äldre tider i korgar, skottkärror, på bårar eller dylikt och bars eller kärrades till schakten. I schakten vindades malmtunnorna upp med gruvspel, som drevs av vatten eller hästar. Liksom för bergborrning började berglastning och -transport mekaniseras under de första decennierna av 1900-talet. Till att börja med var lastmaskiner rälsbundna och drogs av mindre diesel- eller eldrivna lok. På 1950-talet började spårlös maskinlastning introduceras i gruvorna, först tryckluftsdriven och eldriven, sedermera dieseldriven. Speciellt de dieseldrivna hjullastarnas introduktion i svenska underjordsgruvor under 1960-talet innebar storskalig och flexibel malmbrytning. På 1980-talet började eldrivna hjullastare och truckar introduceras, vilka kunde delautomatiseras eller fjärrmanövreras (Nationalencyklopedin, 2007).
För LKAB:s del har utvecklingen sedan underjordsbrytningens start 1957 gått mot automation och fjärrstyrda operationer. Under lång tid var gruvarbete karakteriserat av en nära relation mellan gruvarbetare och berg. Det var ett hårt, fysiskt och farligt manuellt arbete som utfördes under besvärliga förhållanden. LKAB har kontinuerligt investerat i ny teknik för att öka brytningskapaciteten och idag tillhör deras gruvor de modernaste underjordsgruvorna i världen (Abrahamsson & Johansson, 2006). Metoden som LKAB idag använder i sina gruvor för att utvinna malmen kallas skivrasbrytning och illustreras i figur 2 (uppgifter om produktionen är hämtade från www.lkab.com).
Figur 2. Råmalmsbrytning i underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget (Informationsmaterial från LKAB).
Det första steget i brytningen är tillredning (nummer 1 i figur 2) av gruvorter. En ort är en tunnel som går in i berget. Tillredning handlar om att bygga nya delar i gruvan där malmen kan brytas. En tillredningsort går tvärs igenom malmkroppen och kan vara upp till 80 meter lång. När ett antal ortar inom samma område är drivna är tillredningen klar och nästa steg i produktionskedjan tar vid. Detta steg är rasborrning (nummer 2 i figur 2) som sker med fjärrstyrda borrningsaggregat. Aggregatet placeras längst in i orten och borrar uppåtriktade hål i kransar, likt en solfjäder. Varje krans innehåller tio borrhål som normalt är 40-45 meter långa. När en krans är färdigborrad backas aggregatet tre meter för att sedan borra en ny krans och så vidare tills hela orten är borrad.
Nästa steg i kedjan är sprängning som inleds med att borrhålen i en krans, med start längst in i orten, laddas genom att en laddrobot sprutar i sprängmedel. Därefter skjuts salvan nattetid och en salva lösgör cirka 10 000 ton malm. Efter ventilering lastas malmen ut med hjälp av frontlastare, figur 3. Sedan laddas nästa salva och proceduren upprepas tills hela orten är utlastad.
Figur 3. Frontlastare (LKAB, 2007).
Raslastning (nummer 3 i figur 2) kallas proceduren att lasta ut malmen från orterna. Frontlastare lastar och transporterar den lösgjorda malmen till så kallade störtschakt, det vill säga vertikala bergsschakt som är utplacerade längs malmkroppen. Lastmaskinerna tar i genomsnitt 17-25 ton malm i skopan och tippar lasten i störtschakten. Tyngdkraften gör att malmen faller ner och samlas i bergsfickor. Från bergsfickorna transporteras sedan malmen till krossar, där malmen krossas till 100 mm stora bitar. Transporten av malmen (nummer 4 och 5 i figur 2) skiljer sig mellan Kiruna och Malmberget eftersom malmkropparna ser olika ut. Malmkroppen i Kiruna består av en sammanhängande magnetitskiva som är cirka fyra kilometer lång och har ett bedömt djup på två kilometer. Gruvan i Malmberget består av ett tjugotal malmkroppar, varav tio bryts för närvarande. I Kiruna transporteras malmen via järnvägsvagnar och tappningen från bergsfickorna sker med fjärrstyrning. Förarlösa och fjärrstyrda tåg bestående av lok och 24 vagnar transporterar malmen till en av fyra lossningsstationer. Varje tågset drar 500 ton malm och när en vagn passerar över en lossningsstation öppnas botten på vagnen och malmen faller ner i en bergficka och matas in i en av fyra krossar. Eftersom brytningen i Malmberget sker i flera olika malmkroppar och nivåer finns det krossar på varje nivå. Transporten av malm från tappstationerna till krossarna sker med 12 stora truckar (liknar stora lastbilar) med 70-120 tons lastkapacitet. Föraren fyller och tömmer flaket via manöverdon inne i hytten.
När malmen är krossad går den via bandtransportörer till en plats i gruvan där malmhissarna (skiparna) går. 40 ton malm lastas automatiskt in i en skip och hissas sedan med en fart av 17 meter i sekunden upp till förädlingsverken ovan jord. Denna process kallas uppfodring och övervakas och styrs från kontrollrum.
2 Metod
Detta kapitel redogör för hur examensarbetet genomförts och vilka metoder som använts. Kapitlet inleds med en beskrivning av det övergripande arbetssättet och fortsätter med beskrivning av intervjuer och urval, observationer, litteraturstudie, övrig kontakt med LKAB samt ett studiebesök vid en underjordsgruva i USA. Avslutningsvis diskuteras studiens trovärdighet. I anslutning till varje metodbeskrivning finns en diskussion om metoden.
2.1 Övergripande arbetssätt
För att få en generell bild av säkerhet och gruvindustrin startade examensarbetet med en litteraturstudie. Därefter har projektet haft ett cykliskt arbetssätt som innebär att jag under arbetets gång gått tillbaka till litteraturen för att få fördjupade kunskaper. Enligt Ranhagen (2004) kan det cykliska arbetssättet liknas vid en spiral som växer i takt med att ny kunskap, erfarenhet, synpunkter och krav tillförs. Min förförståelse för säkerhet och produktion kommer från min utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet. Att studera till civilingenjör på Arena livsstil, hälsa och teknik med inriktning mot Ergonomisk design och produktion ger en bred bas för arbetsmiljörelaterade frågor och förståelse för tillverkningsprocesser. Jag har dessutom arbetat inom verkstads- och processindustri vilket har gett mig praktisk erfarenhet av produktion.
Målet med undersökningen har styrt metodvalet och eftersom målet har varit att undersöka hur LKAB arbetar med säkerhet och hur olika ledningsnivåer ser på säkerhet föll valet på kvalitativ metod. Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning kan ses som att kvalitativ forskning handlar om karaktären eller egenskaperna hos någonting, medan kvantitativ forskning handlar om den mängd och samband som gäller för dessa karaktärsdrag eller egenskaper (Widerberg, 2002). Grunden för min kvalitativa studie utgörs av Widerbergs bok Kvalitativ forskning i praktiken och eftersom kvalitativa metoder kompletterar varandra består materialinsamlingen av intervjuer, observationer samt studier av företagets dokumentation. Sammantaget kan studien betraktas vara i gränslandet mellan kvalitativ och kvantitativ metod eftersom intervjuerna är kvalitativa men svaren från intervjuerna har tolkats som beskrivningar av rådande förhållanden, alltså mer likt kvantitativt arbetssätt.
2.2 Intervjuer
Utmärkande för en kvalitativ intervju är att delar av intervjupersonens berättelse följs upp genom följdfrågor för att få fram personens förståelse för temat. En helt strukturerad och standardiserad intervjumall är inte en kvalitativ metod (Widerberg, 2002). Som stöd vid intervjuerna användes en intervjuguide och genom denna säkerställs att samma teman tas upp vid alla intervjuer. Intervjuguiden är utformad i enlighet med Kvalitativ forskning i praktiken och samråd med handledare och examinator. Även metoden Årlig uppföljning av det
systematiska arbetsmiljöarbetet från Prevent användes för att ge intentioner om vilka områden
som är viktiga att ta med i intervjuguiden. Den fördjupade intervjuguiden återfinns i bilaga 1 och den behandlar tre teman; hur LKAB arbetar med säkerhet, hur individerna ser på säkerhet och säkerhetsarbete samt förändring över tid. Samtliga intervjuer spelades in med en digital diktafon och under intervjun gjordes stödanteckningar ifall inspelningen skulle misslyckas. Direkt efter varje intervju skrev jag ner mina reflektioner kring mötet och om det som sagts. Detta hjälpte mig att rensa minnet och sätta ord på det jag upplevt.
Tidigt i projektet hölls ett möte med verksamhetschefen för företagshälsovården vid LKAB för att få en bild av hur organisationen för säkerhet såg ut och hjälp att hitta lämpliga intervjupersoner. På detta sätt erhölls det första urvalet av intervjupersoner i organisationen. Att låta urvalet av intervjupersoner styras genom att personer som är förtrogna med verksamheten tipsar om intervjupersoner, som i sin tur tipsar om fler intervjupersoner, kallas för snöbollsurval (Widerberg, 2002). Vid kontakt med intervjupersonerna gav ett par av dessa i sin tur tips på fler personer som de ansåg lämpliga att intervjua. Urvalskriteriet för intervjuerna var att få med olika ledningsnivåer och avdelningar inom brytningen i Mining Division samt experter från Human Resources (HR).
För HR resulterade detta i intervjuer med personaldirektören samt arbetsmiljöutvecklare och huvudskyddsombud med ansvarområde under jord. I organisationsschemat för HR, figur 4, är befattningshavarna som intervjuats markerat med grått.
Figur 4. Organisationsschema för Human Resources.
Urvalet resulterade för brytningen i intervjuer med verksamhetsansvarig (gruvchefen), produktionschefer för gruvbyggnad, lastning och underhåll fasta anläggningar i Malmberget, sektionschefen för underhåll fasta anläggningar samt produktionschefer för gruvbyggnad, manuell lastning, underhåll av uppfodring och produktionsstyrning (bland annat fjärrlastning). Var dessa finns i organisationen är markerat med grått i figur 5. Utöver dessa har även verksamhetschefen för förädlingen intervjuats eftersom han även är ansvarig för arbetsmiljöfrågor inom Mining Division. Totalt genomfördes 16 intervjuer.
Figur 5. Organisationsschema för brytningen.
Arbete med kvalitativa intervjuer innebär att materialinsamlingen sker genom interaktion med studieobjekten, vilket gör att observatören inte är objektiv. Det handlar om hur jag som observatör upplever och tolkar informationen. Därför ska resultaten inte tas som absolut sanning utan betraktas just som en tolkning av verkligheten. I början av projektet hade jag dessutom ringa erfarenhet av kvalitativa intervjuer. Urvalsmetoden kan leda till att de personer som väljs ut har valts ut eftersom de visar en positiv bild av företaget och är engagerade i säkerhetsarbetet. Jag tror att produktionscheferna valdes ut för att representera olika delar av gruvarbetet och genom organisationsschemat visas att urvalet täcker in flertalet områden av verksamheten i gruvan. Vid intervjuer finns även en risk att de svarar som de tror att det förväntas av dem. Till exempel kan det höra till att säga att gruvarbete är farligt och macho för att visa att inte vem som helst klarar av det.
2.3 Observationer
För att bli bekant med verksamheten i gruvan genomfördes studiebesök där sju produktionschefer visade sina produktionsavsnitt. En kort beskrivning av upplevelserna från studiebesöken finns i bilaga 2. I samband med detta genomfördes observationer av arbetsmiljön och intervjuer om säkerhet. Eftersom jag saknade tidigare erfarenhet av verksamheten fick jag hjälp av en verksamhetschef att välja ut lämpliga avdelningar och produktionschefer att besöka. Vid studiebesöken observerades arbetsmiljön med stöd av en observationsmall, bilaga 3, som utformats utifrån metoden WEST (Work Environment Screening Tool). Syftet med observationen var inte att göra en fullständig bedömning av arbetsmiljön utan att uppmärksamma viktiga områden.
WEST är ett verktyg som kan användas för att göra helhetsbedömningar av arbetsmiljön. Metoden innefattar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet presenteras i form av prognoser för ekonomiska effekter av arbetsmiljön, det vill säga hur mycket pengar det sannolikt skulle kosta att inte åtgärda problemen i arbetsmiljön. För att analysen ska utföras på ett korrekt sätt sker bedömningen av arbetsmiljön enligt en metodbeskrivning och en standardiserad arbetsbok. WEST är indelad i områdena olycksfall, belastningsergonomi, psykiska och sociala faktorer, buller och vibrationer, kemiska hälsorisker samt arbetsmiljö allmänt. För varje område finns en modell för att bedöma förhållandena som personalen utsätts för och en metod för att översätta exponeringen till effekter på hälsan (Karling & Brohammer, 2002).
Verktyget ger en möjlighet att beräkna ekonomiska effekter av förhållanden i arbetsmiljö. Fördelen med detta är att pengar är ett språk som alla förstår, men det går aldrig att mäta helt rätt. Enligt Jarebrant, Winkel, Mathiassen, och Magneberg (2003) baseras beräkningarna i WEST på tillgänglig data över sjukskrivningar för de tillstånd som klassificeras som arbetsrelaterade vilket medför att WEST-analysen kan visa stora kostnader för belastningsergonomi men små kostnader för psykiska och sociala faktorer utan att det behöver stämma med verkligheten. Eftersom de ekonomiska effekterna av arbetsmiljön inte beräknades, utan att metodens ingående delar endast använts som stöd för observation av arbetsmiljön har ovanstående ingen betydelse för användning av metoden i detta projekt. Av betydelse är däremot att om någon känner sig observerad kan det innebära att arbetet inte utförs på det vanliga sättet utan på det sätt som arbetet är tänkt att utföras. Individer kan skärpa till sig när de vet att de är observerade. Detta kan innebära att jag fått en förvrängd bild av riskerna vid arbete under jord. Det kan även vara så att jag observerat en risktagare och därmed förstorat upp vissa risker. Studiebesöken varade under två dagar och åtta timmar per dag. Vid studiebesöken var jag hela tiden tillsammans med en eller flera produktionschefer, vilket gjorde det omöjligt att anteckna och komma ihåg allt som upplevdes vara av värde. Efter flera timmar i en ny miljö med mängder av intryck försämras uppmärksamhetsförmågan vilket kan ha gjort att viktiga detaljer passerat obemärkta.
2.4 Övrig kontakt med LKAB
Min första kontakt med LKAB bestod av deltagande, tillsammans med min handledare, vid en ledningskonferens med temat Säkerheten först. Genom diskussionerna vid konferensen gavs en uppfattning om företagets inriktning i säkerhetsarbetet. Ledningskonferensen gav även en bild av hur högsta ledningen ser på säkerhetsfrågor eftersom det var LKAB:s vd Martin Ivert som inledde dagen med att presentera en genomförd arbetsmiljörevision.
I slutskedet av projektet höll jag ett resultatseminarium för LKAB. Vid detta presenterades mina resultat och presentationen efterföljdes av en diskussion om det som presenterats. Deltog vid detta seminarium gjorde personaldirektören, personal från företagshälsovården, huvudskyddsombud, produktionschef för gruvbyggnad i Kiruna, personer från personalsidan samt min handledare och examinator. Vid detta tillfälle fanns det möjlighet från LKAB:s sida att ifrågasätta om det var något de inte ansåg stämma överens med deras uppfattning om säkerhetsarbetet vid företaget. De resultat som presenterades var främst de tre centrala teman i säkerhetsarbetet och diskussionen som följde efter presentationen var mycket givande för projektet eftersom den gav indikationer på att mina resultat är i rätt riktning. Ett bevis på att de redovisade punkterna är aktuella och viktiga är att personaldirektören såg det som intressant att jag som utomstående kunde se teman som de inom ledningen diskuterar och att han skulle ta med sig dessa punkter till nästa koncernledningsmöte.
2.5 Litteraturstudie
Luleå universitetsbiblioteks sökkatalog, Lucia, och portalen för databaser, Samsök, har använts för litteratursökning. Utöver detta så har Nationalencyklopedin och sökmotorn Google nyttjats. För att avgöra om intervjupersonernas uppfattning stämmer överens med företagets syn kartläggs företagets syn genom granskning av dokumentation. Dokumentationen består av offentliga dokument från företagets hemsida (www.lkab.com) och interna dokument som tillhandahållits av respondenterna. Vid textanalys påverkas inte
materialet av att bli studerat som vid intervjuer, utan individer kan ”bara” uppfatta och tolka materialet på olika sätt (Widerberg, 2002).
2.6 Studiebesök vid en underjordsgruva i USA
Inom Research trainee programmet ingår att planera och genomföra en studieresa. Vår studieresa gick till New York och under denna resa gjordes ett studiebesök vid Peckham Industries underjordsgruva i Wingdale. Detta besök gav perspektiv på säkerhetstänkandet vid LKAB:s gruvor. En kort redogörelse från besöket finns i bilaga 4. Uppgifterna från besöket förändrar inte kartläggningen av LKAB:s säkerhetsarbete utan används som jämförelse av gruvkulturer samt som inspiration.
2.7 Analys
En viktig del i analysarbetet var att skriva sammandrag för varje intervju. Dessa sammandrag har tillsammans med de nedskrivna reflektionerna från intervjuerna och studiebesöken utgjort grunden för analysen. För att underlätta analysen kodades de olika frågornas svar i sammandragen genom understrykning med olika färger. Denna kodning tillsammans med den skriftliga dokumentationen från företaget utgör i analysen av LKAB:s säkerhetsarbete de olika ledningsnivåernas syn på säkerhet och säkerhetsarbete. I det insamlade materialet fanns det tre övergripande teman som var återkommande och dessa gavs därför särskilt tyngd. Att inte skriva ut intervjuerna i detalj är tidssparande, men det kan även innebära att alla nyanser inte kommer fram vid analysen av materialet.
Säkerhetsarbete är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Därför har jag vid utvärderingen av LKAB:s säkerhetsarbete valt att utgå från metoden Årlig uppföljning av det
systematiska arbetsmiljöarbetet från Prevent (Mossberg, 2006). Syftet med den årliga
uppföljningen är att se om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Eftersom mitt projekt har för avsikt att utvärdera LKAB:s säkerhetsarbete har endast delar av verktyget använts. De områden som utvärderas är skyddsronder, tillbudsrapportering, Säkerheten först, arbetsmiljöpolicy och SAM-databasen.
2.8 Reliabilitet och validitet
Problemet med begreppen reliabilitet och validitet är att de kommer från den kvantitativa forskningstraditionen och de passar dåligt för kvalitativa metoder. Widerberg (2002) beskriver detta som ”syftet är ju här inte att forskaren ska kunna vara utbytbar (reliabilitet) eller att det redan på förhand är bestämt vad man ska mäta (validitet)” (a.a. s.18).
Reliabilitet står för möjligheten att upprepa mätningar i studien och validitet står för om studien mätt det som avsågs (Svenning, 2003). Enligt dessa begrepp kan min studies reliabilitet ses som låg eftersom studien ger en momentan bild av förhållandena på LKAB och om studien skulle upprepas skulle inte samma resultat uppnås. När det gäller validiteten kan den beskrivas som hög eftersom jag har haft kontinuerlig kontakt med min handledare och resultatseminariet antydde att mina resultat är i rätt riktning. Kontakten med handledare har gjort att studien inte förlorat fokus och möjligheten att diskutera intryck med en person som är insatt i men ändå står utanför LKAB:s verksamhet ökar studiens trovärdighet.
3 Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen för projektet presenteras i detta kapitel. Teori som presenteras är relaterad till arbetsmiljö, säkerhet, riskhantering, myndighetskrav, risker vid gruvarbete samt hur synen på arbetsmiljö förändrats. De risker och arbetsmiljöproblem som förknippas med gruvarbete beskrivs utifrån de kategorier som metoden WEST behandlar. Kapitlet avslutas med att beskriva några av de trender i samhället som påverkar arbetsmiljön. De som beskrivs ar strukturomvandling, mångfald och jämlikhet samt miljö.
3.1 Säkerhet, risk, säkerhetsarbete och arbetssäkerhet
En allmän betydelse av säkerhet är resultatet av åtgärder eller egenskaper som minskar sannolikheten för att olyckor eller andra oönskade händelser ska inträffa. Begreppet används ofta som motsats till risk, det vill säga att hög säkerhet ger liten risk (Nationalencyklopedin, 2007). Risk kan beskrivas som en kombination av sannolikheten att en oönskad händelse ska inträffa och konsekvenserna av den oönskade händelsen (Joy, 2004). Säkerhetsarbete och riskhantering syftar till att öka säkerheten och minimera riskerna (Nationalencyklopedin, 2007). Med arbetssäkerhet avses, i detta projekt, att det ska vara säkert att utföra ett arbete. Det är en helhet som innehåller delar så som säkerhetsarbete och attityder till säkerhet.
3.2 Arbetsmiljö
Arbetsmiljö definieras, i detta arbete, som allt som omger individen i arbetet och för att illustrera arbetsmiljöns faktorer används Lennerlöfs arbetsmiljömodell (Lennerlöf, 1984), figur 6.
Med den fysisk-kemiska miljön menas förhållanden så som lokaler, drag, buller, dagsljus och kemiska substanser. Den tekniska miljön avser maskiner, hjälpmedel, verktyg med mera och hur dessa inbördes är ordnade i produktionsprocessen. Arbetsmiljöns ekonomiska komponenter utgörs av budget, lönesystem och kapitaltillgång. Den organisatoriska delen anger hur verksamheten indelats i enheter, grupper och befattningar samt hur dessa relaterar till varandra. Med den administrativa arbetsmiljön menas regler för hur olika ärenden ska handläggas och vilka formella befogenheter som tilldelats olika befattningar. Arbetstider avser arbetspassens längd och förläggning under dygnet. Den sociala arbetsmiljön kan sammanfattas av alla mellanmänskliga relationer i arbetet (Lennerlöf, 1984). Det är viktigt att komma ihåg att det råder samverkan mellan fritiden och arbetsmiljön på jobbet. Dålig hälsa som skapats på fritiden leder till problem på jobbet och vice versa (Zanderin, 2005).
Målsättningen i den svenska arbetsmiljölagen är att miljön ska anpassas till människans fysiska och psykiska förutsättningar och vara tillfredsställande med hänsyn till den sociala och tekniska utvecklingen (AML, 2005). Teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation ska utformas så att inte skadliga fysiska eller psykiska belastningar uppstår (Zanderin, 2005). Det övergripande ansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren, men arbetstagare har ansvar för sin egen arbetssituation och att till exempel använda föreskriven skyddsutrustning. Arbetsgivaren ska samverka med arbetstagarna för att åstadkomma en god arbetsmiljö och arbetsmiljöfrågor ska integreras med produktionen. Det är även arbetsgivarens ansvar att upprätta en arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner som vägledning för arbetsmiljöarbetet i produktionen (AML, 2005).
3.3 Riskhantering
En generell beskrivning av risk är möjligheten till negativa konsekvenser, exempelvis kroppslig, ekonomisk eller materiell skada (Harms-Ringdahl, 2004). Vad som uppfattas som risk är individberoende och kan variera från person till person. Uppfattningar kan även skifta beroende på grupptillhörighet och kultur (Mårtensson, 2006).
”Riskhanteringen i en organisation är de aktiviteter och rutiner som hanterar de risker och möjliga skador som organisationen kan vålla eller drabbas av” (Harms-Ringdahl, 2004). Det är viktigt att riskhanteringsmetoderna inkluderar alla typer av risker för att på ett effektivt sätt kunna förutse risker och minimera de risker som kan äventyra verksamheten. Metoder som är av deltagande karaktär har visat sig vara lyckade (McPhee, 2004).
De senaste årtiondena har det skett stora säkerhetsförbättringar inom den australiensiska gruvindustrin. Delar av denna förändring kan härledas till utvecklandet och användandet av riskutvärderingsmetoder. Dessa systematiska och gruppbaserade tekniker identifierar, utvärderar och kontrollerar oacceptabla risker för människor, miljö, tillgångar och produktion. Sedan införandet av systematiska metoder för att arbeta med risker i de australiensiska kolgruvorna har olyckstalen sjunkit markant (Joy, 2004).
Karakteristisk process för riskhantering består av:
1. Riskidentifiering – identifiera risker och situationer som kan orsaka skada eller förluster (även kallat oönskade händelser).
2. Riskanalysering – analysera riskens omfattning som kan uppkomma utifrån de oönskade händelserna.
3. Riskkontroll – rangordna riskerna och besluta utifrån lämpliga mått att reducera eller kontrollera oacceptabla risker.
4. Implementering och kontrollmätning – genomföra besluten och försäkra sig genom uppföljning om att de är effektiva (Joy, 2004).
Att analysera risker är nödvändigt för att identifiera den relativa vikten och prioriteten hos oönskade händelser. Bestämmandet av rangordningen av varje risk involverar att bedöma konsekvenserna av den oönskade händelsen och sannolikheten att händelsen inträffar. Detta refereras till som riskekvationen där risk = sannolikhet * konsekvens. Sannolikheten att en händelse ska inträffa kan baseras på relevant historisk data eller, om data inte finns att tillgå, på kvalificerade gissningar (det behöver inte vara kvantitativ metod för att få ett effektivt resultat) (Joy, 2004). I Sverige är arbetsgivare skyldiga att bedriva riskhantering genom SAM.
3.3.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM
Enligt Arbetsmiljöverket så är systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:1). Det handlar om att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet, att fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt (Arbetsmiljöverket, 2007). Det är även viktigt att beakta arbetsmiljöförhållanden i planeringsstadiet och vid förändringar av verksamheten.
Systematiskt arbetsmiljöarbete kan beskrivas som en kontinuerlig process, se figur 7. Arbetet innebär att genom riskbedömning kartlägga arbetsplatsens risker och åtgärda dessa direkt eller upprätta handlingsplaner för hur riskerna senare ska hanteras. Riskbedömning utgör grunden för arbetsmiljöarbete och kan genomföras bland annat genom skydds- eller arbetsmiljöronder, personalmöten där planerade arbetsmiljöfrågor tas upp, medarbetarsamtal/utvecklingssamtal, skriftliga enkäter och fysiska mätningar. Vanligen används flera olika undersökningsmetoder för att kunna identifiera riskkällorna (Arbetsmiljöverket, 2007). Det är dock viktigt att bedömningen sker på samma sätt vid riskbedömning som vid uppföljning för att kunna identifiera förändringar.
För det systematiska arbetsmiljöarbetet ska det alltid finnas skriftlig dokumentation för riskbedömning samt sammanställning av skador och tillbud (AFS 2001:1). Skillnaden mellan en olycka och ett tillbud kan beskrivas med hjälp av ”aj” och ”oj”. En olycka är det när det gör ont, det vill säga ”aj”, och ett tillbud är då det kunde ha gått illa, det vill säga ”oj”.
Om företaget har fler än tio anställda ska det dessutom finnas skriftlig arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöpolicyn ska utgå från verksamhetens risker (AFS 2001:1) och det är viktigt att de konkreta målen är mätbara och helst tidsplanerade så att de kan följas upp (Antonsson, 2004). Policyn ska beskriva på vilket sätt arbetsförhållandena i verksamheten ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås (Zanderin, 2005). Det är företagsledningens ansvar att alla i företaget känner till arbetsmiljöpolicyn och arbetar i enlighet med den. Policyn förlorar sitt värde om det bara är en pappersprodukt (Antonsson, 2004).
Det systematiska arbetsmiljöarbetet påminner om ledningssystem för kvalitet och yttre miljö, till exempel ISO 9001 och ISO 14 001 (Mossberg, 2006). Likheterna handlar till stor del om att arbetet ska bedrivas systematiskt, med klara mål och rutiner. Arbetsuppgifter och befogenheter ska vara tydligt fördelade och arbetet ska genomsyra hela verksamheten (Antonsson, 2004).
3.3.2 Individens säkerhetsansvar
På individnivå kan olyckor relateras till risktagande, till exempel att göra något med vetskap om att det är farligt eller olagligt. Det är okänt hur stort problem risktagande är, men generellt så är olyckstalen högre för män än kvinnor och yngre män löper större risk att skadas än äldre män. En del av förklaringen återfinns i benägenheten att ta risker. Mänskliga fel och riskfyllt beteende är starkt påverkat av teknisk design, organisation och sociala mönster på arbetsplatsen. I vissa fall kan det rent av löna sig att ta risker. Riskfyllda arbetssätt kan utföras snabbare och med mindre ansträngning och genom detta kan produktiviteten öka. Även i riskfyllda arbeten sker allvarliga personolyckor sällan, kanske en på tio år. Det är därför det ser ut som det generellt lönar sig med risktagande, vilket uppmuntrar personer att ta risker och gör ett riskfyllt beteende till vana (Harms-Ringdahl, 2001).
Det finns forskare som varnar för att överskatta enskilda människors möjligheter att ta ett säkerhetsansvar. Människor kan genom sina vardagliga aktiviteter vara orsaken till olyckor utan att de tar risker på ett medvetet sätt. Det kan vara så att de lever med systeminbyggda risker utan att överväga eller fundera på dem. Individens riskbedömning påverkas även av vem som berörs av risken och människor tenderar att bedöma risken för egen del som mindre än för ”folk i allmänhet” (Enander & Johansson, 1999).
Villkoren för en individ att arbeta säkert kan uttryckas med orden; Kunskap, Kan och Vill. • Kunskap – vet hur arbetet ska utföras säkert
Individen har fått tillräcklig utbildning och träning för uppgiften. • Kan – att det finns möjlighet att utföra arbetet säkert
Det ska till exempel vara enkelt att stoppa en maskin och starta om den utan en komplicerad procedur.
• Vill – motivation att utföra arbetet säkert
Motivationsvillkoret är det som på många sätt är svårast att uppfylla, särskilt i ett långsiktigt perspektiv (Harms-Ringdahl, 2001).
Att tolka något som en risk eller fara är en förutsättning för att vilja vidta säkerhetsåtgärder för sig själv och andra. Medvetenhet om risker bör därför vara en förutsättning för att uppfatta ett behov av att vidta säkerhetsåtgärder. En ökad medvetenhet om risker kan leda till ändrade vanor men också till emotionella reaktioner som oro och otrygghet (Enander & Johansson, 1999).
3.4 Säkerhetsföreskrifter för gruvdrift
Vid gruvdrift ska arbetsmetoder och utrustning väljas så att de förebygger ohälsa och olycksfall orsakade av luftföroreningar, syrebrist, buller, vibrationer, otillräcklig belysning eller olämplig arbetsbelastning. Ventilationssystemet ska vara dimensionerat så att luftkvaliteten är tillfredsställande och detta ska kontinuerligt mätas. Under jord får inte bensin, etanol eller gas användas som bränsle för förbränning. Vid bergborrning uppstår stora mängder damm. Detta damm bör bindas genom vatten eller tas om hand med hjälp av dammsugare. På arbetsställena ska riskbedömningar utföras. En riskbedömning omfattar i det enkla fallet en identifiering av riskkällor och en uppskattning av risker. I komplicerade fall kan särskilda metoder behövas för riskanalys. Med riskanalys avses en systematisk identifiering av riskkällor samt en uppskattning av dessa risker avseende hälsa, miljö och egendom (AFS 2003:2).
Personalen ska ha tillräckliga kunskaper för att undvika ohälsa och olycksfall. Bergsbesiktning, skrotning och bergsförstärkning samt efterkontroll ska utföras snarast efter sprängning i den omfattning som behövs för att hindra stenfall och ras. Det ökade djupgåendet i gruvor medför att bergsspänningarna stiger och därmed ökar också risken för bergutfall, så kallat smällberg (AFS 2003:2).
Dagens sprängämnen har medfört en ökad frekvens av dola, det vill säga odetonerat sprängmaterial, främst eftersom sprängämnena har blivit trögare att initiera (AFS 2003:2). Exempel på risker som är förbundna med sprängarbete är sprängskador, skador orsakade av spränggaser och damm som andats in, stenfall eller ras orsakade av markvibrationer (AFS 1986:14).
Lokala trafikregler ska finnas för att främja trafiksäkerheten och där situationen kräver ska skyddshjälm med hakrem, skyddsskor samt varselkläder användas. Från ett arbetsområde under jord ska det normalt finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om inte detta är möjligt ska det finnas räddningskammare (AFS 2003:2).
Personlig kontakt eller annan kommunikation med andra människor ska hållas regelbundet. Det ska finnas uppgifter om hur många personer som vistas under jord och var dessa befinner sig för att kunna lokalisera nödställda och genomföra räddningsarbete. På ett gemensamt arbetsställe där flera företag eller andra arbetsgivare driver verksamhet samtidigt har den samordningsansvarige ansvar att samordna åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall. Sådan samordning kan till exempel lokala skyddsföreskrifter, utrymningsvägar, brandskydd eller andra säkerhetsaspekter som är gemensamma för arbetsstället. Samordning befriar inte de enskilda arbetsgivarna för deras arbetsgivaransvar (AFS 2003:2).
3.5 Risker med gruvarbete
Enligt de anmälningar som gjorts till Försäkringskassan från gruvbranschen är de vanligaste arbetssjukdomarna belastningssjukdomar och bullerskador (SweMin, 2006). I samhället i stort är det sjukdomar i rörelseorganen som svarar för flest antal sjukdagar och förtidspensioneringar av alla sjukdomsgrupper. En annan av de stora sjukskrivningsorsakerna utgörs av psykisk ohälsa (Hjelm, 2005). Risker med underjordsarbete presenteras här utifrån WEST som har indelningen olycksfall, belastningsergonomi, psykiska och sociala faktorer, buller och vibrationer, kemiska hälsorisker samt arbetsmiljö allmänt.
3.5.1 Olycksfall
Ett olycksfall kan definieras som en oönskad händelse som orsakar skada på person, egendom eller miljö, eller medför produktionsbortfall (Karling & Brohammer, 2002). Orsakerna till allvarliga olyckor i gruvor är vanligen fallande sten, brand, explosioner, gas, olyckor med mobil utrustning, fall från höjd och elektrisk stöt (Donoghue, 2004). Olycksfallen med långa sjukskrivningar inträffar framförallt i samband med reparations- och servicearbeten och genom att någon snubblar eller halkar. En stor andel sker också i samband med trafiken på arbetsplatsen (SweMin, 2006).
Den årliga branschstatistiken av arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri från SveMin och gruv- och mineralindustrins arbetsmiljökommitté (GRAMKO) visar att det 2005 skedde 113 olycksfall och att branschen hade en olycksfallsfrekvens (antal olycksfall per miljon arbetade timmar) på 13,8. Cirka 12 procent av arbetet inom branschen utförs av entreprenörer och deras olycksfallsfrekvens ligger på 19,1. Sjukfrånvaron var 5,0 procent av den ordinarie arbetstiden och av dessa så är 3,5 procent längre än 14 dagar. LKAB hade 2005 en total sjukfrånvaro på 4,7 procent av ordinarie arbetstid och 42 olycksfall samt en olyckfallsfrekvens på 9,6 (SweMin, 2006).
3.5.2 Belastningsergonomi
Människokroppen är byggd för rörelse och för att underhålla kroppens funktioner behövs en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning. Enstaka höga belastningar likväl som ensidigt upprepad belastning kan leda till besvär, men det kan även passivt arbete göra. Begreppet belastningsergonomi handlar om arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden som direkt eller indirekt kan inverka på hälsan i rörelseorganen (det vill säga muskler, senor, skelett, brosk, ledband samt vissa nerver). Andra förhållanden kan till exempel vara utformningen av arbetslokaler, arbetsplatser, arbetsobjekt, verktyg, omgivningsmiljö, arbetsorganisatoriska aspekter samt psykologiska och sociala förhållanden i arbetet. Psykisk belastning såsom stress kan orsaka muskelspänningar och därmed förstärka effekterna av den fysiska belastningen. Utgångspunkten i arbetsmiljölagen är att balans mellan arbetets krav och människans förutsättningar i första hand ska skapas genom att arbetet anpassas till människan (AFS 1998:1).
Individer har olika förutsättningar att klara av fysiska påfrestningar och belastningsrelaterade skador är vanligare hos kvinnor än män. Detta gäller särskilt skador i axlar och nacke. Det finns inga studier som visar att skillnaden i belastningsskador beror på biologiska skillnader som muskelstyrka och kroppsstorlek. Biologiska skillnader har visats vara större mellan individer av samma kön än mellan könen. En bidragande faktor till att belastningsskador är vanligare hos kvinnor är att kvinnor utför mer arbete i hemmet och därmed får en högre total arbetsbelastning (Dahlberg, Karlqvist, Bildt & Nykvist, 2004).
Gruvbrytningen har blivit mer mekaniserad och detta har medfört att maskinutformning och personalens kunnighet är viktigt för en lyckad brytning (McPhee, 2004). Trots mekaniseringen förekommer det en ansenlig mängd manuellt arbete och belastningsskador utgör den största gruppen av arbetsohälsa bland gruvarbetare. Detta resulterar ofta i långvarig oförmåga. Arbetsställningar med händerna ovanför huvudet är vanliga under jord och kan orsaka eller förvärra axelskador. Ojämn mark kan orsaka fot- och knäskador (Donoghue, 2004).
Skiftarbete är väldigt vanligt i gruvor och studier som undersökt relationen mellan trötthet och skiftarbete har visat att sömnbrist kan orsaka nedsatt kognitiv (tänkande) och motorisk förmåga hos förare. Fjärrkontroller till mobil utrustning har reducerat risken för att skadas av fallande sten, men ställer ökade krav på uppmärksamhet/vakenhet hos användaren (Donoghue, 2004). Ergonomer rekommenderar varierade arbetsuppgifter för att komma över problem med långvarigt stillasittande, tungt arbete och intensiv koncentration. Trots detta går trenden inom gruvarbete mot mindre varierade uppgifter och många arbeten är nu mer stillasittande (McPhee, 2004).
3.5.3 Psykiska och sociala faktorer
Risken för ohälsa uppstår när kraven i arbetet upplevs som övermäktiga och när arbetstagaren saknar eget inflytande över arbetssituationen, stöd från omgivningen eller möjligheter till återhämtning. Stress är den fysiologiska reaktion som uppstår i kroppen när människan utsätts för krav och förväntningar. När krav och förväntningar inte stämmer överens med individens upplevda förmåga att hantera kraven och förväntningarna kan det leda till ohälsa (Arbetsmiljöverket, 2007).
Sambandet mellan krav och kontroll i arbetet visas i Karasek och Theorells modell, figur 8. I modellen ingår de två faktorerna egenkontroll samt psykologiska krav i arbetsmiljön och det som studeras är dessa faktorers inverkan på hälsan. Dimensionerna krav och kontroll kombineras ihop så att fyra olika arbetssituationer bildas. Med krav menas om en arbetstagare upplever höga eller låga krav (fysiska och psykiska) i sitt arbete. Dimensionen kontroll innebär i hur stor utsträckning en arbetstagare kan påverka arbetets utförande (Karasek & Theorell, 1990).
Arbeten som kännetecknas av den aktiva arbetssituationen (active) är utmanande och leder till psykologisk utveckling, produktivitet och tillfredsställelse, men inte av stress och andra negativa reaktioner. Individen utsätts för höga krav och utmaningar, men har möjlighet att handskas med dessa tack vare den höga handlingsfriheten. Avspända arbeten (low-strain) tycks ha ideala arbetsförhållanden med låga krav och hög kontroll vilket innebär en avslappnad arbetssituation. Passivitet (passive) med låg kontroll och låga krav kännetecknas av till exempel arbetslöshet, arbeten utan utmaningar och deltagande, där förvärvade kunskaper och färdigheter inte får användas. Detta resulterar i låg motivation och dålig arbetstillfredsställelse. I den spända arbetssituationen (high-strain) råder höga krav och låg kontroll vilket medför risk för stress och psykisk ohälsa (Karasek & Theorell, 1990). Även något som ses positivt kan leda till ökad stress. Till exempel kan kompetensutveckling öka kraven på engagemang och leda till överkrav (Lennerlöf, 2004).
En tredje dimension i form av socialt stöd har lagts till modellen. Socialt stöd definieras som hjälpsam social interaktion i arbetet från både medarbetare och överordnade. Det sociala stödet kan påverka hälsan genom att fungera som ett skydd mot ohälsan vid kombination av höga krav och låg kontroll. Socialt stöd kan också vara vikigt för att ge en känsla av identitet (Karasek & Theorell, 1990).
Dödliga eller allvarliga olyckor fortsätter hända i gruvindustrin och dessa påverkar inställningen till arbetet. Posttraumatisk stress drabbar ibland de som bevittnat olyckan, kollegor eller chefer. De som står som ansvariga på pappret kan känna personligt ansvar för det inträffade (Donoghue, 2004).
3.5.4 Buller och vibrationer
Buller kan definieras som icke önskvärt ljud och skadeeffekter kan vara hörselnedsättningar, kommunikationsproblem och psykiskt obehag (Denward, 2005). Skador relaterade till buller är en av de mest kända och väldokumenterade arbetsskadorna. Trots detta är bullerskador till följd av arbetet den fjärde största gruppen av anmälda arbetsrelaterade sjukdomar i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2007).
Vid exponering av helkroppsvibrationer drar muskulaturen ihop sig, vilket påverkar puls, blodtryck, balans, andning och trötthet. Helkroppsvibrationer kan också ge besvär i form av huvudvärk, yrsel, illamående, svettning och synbesvär. Vibrationer i till exempel fordon kan också verka sövande och minska uppmärksamheten, vilket kan utgöra en olycksrisk. Det är många gånger svårt att skilja effekten av helkroppsvibrationer från effekten av dåliga och vridna arbetsställningar, tunga lyft eller långvarigt stillasittande. Hos vibrationsexponerade har det också noterats en ökad förekomst av mag-tarmbesvär liksom underlivsbesvär hos kvinnor (Tingvall, Johnsson & Larsson, 2005:14).
I gruvor alstras buller av borrning, sprängning, skärande, materialhantering, ventilation, krossning och malmbearbetning. Det har visats vara svårt att kontrollera detta och hörselskador orsakade av buller är vanligt förekommande. Ytterligare ett problem är helkroppsvibrationer som orsakas av mobil utrustning så som lastare, lastbilar och grävmaskiner. Vibrationerna kan orsaka eller förvärra ryggradsproblem och bristande underhåll på vägar och fordon bidrar till problemet (Donoghue, 2004).
3.5.5 Kemiska hälsorisker
Kemiska ämnen finns överallt och deras påverkan på människan är mycket varierande. Vissa ämnen är nödvändiga för överlevnad medan andra kan orsaka överkänslighet eller tumörer. Hur människan påverkas beror av exponeringen samt ämnets inneboende egenskaper, till exempel om ämnet är allergiframkallande, nervskadande eller cancerogent (Karling & Brohammer, 2002).
Dieselavgaser
Till följd av användandet av dieseldrivna fordon exponeras personalen i gruvan för dieselavgaser. Avgaserna innehåller framför allt kväveoxider (NOx) och partiklar. Partiklar i
avgaserna är troligtvis cancerogena och flera epidemiologiska studier från andra industrier tyder på att det finns en ökad risk för lungcancer (Donoghue, 2004).
Damm
Kiseldioxid (SiO2) förekommer i olika former, bland annat som kvarts i jordskorpan och
exponering av kvartsdamm sker till exempel i gruvor. En sjukdom som kan orsakas av kristallin kiseloxid är stendammlunga, silikos. Silikos ökar risken för tuberkulos och lungcancer. Åtgärder mot kiseldamm har lett till att silikos numera är sällsynt och i regel lindrig (Nationalencyklopedin, 2007). Damm kan även irritera luftvägar och slemhinnor. Spränggaser
Spränggas är ett samlingsnamn för de gaser som bildas under sprängämnesdetonation, till exempel vid sprängning i gruvor. De vanligaste sprängämnena är ammoniumnitratbaserade, så kallade ANFO-sprängämnen, och vid detonation av dessa bildas kolmonoxid, kväveoxid och kvävedioxid (Nationalencyklopedin, 2007).
Kolmonoxid, CO, är en mycket giftig gas som är smak- och luktlös. Giftigheten beror på att gasen binder mycket starkare än syre till blodets hemoglobin. Detta blockerar syretransporten till kroppens vävnader och syrebrist uppstår i cellerna. Symtom vid lindrig påverkan är yrsel, huvudvärk och illamående medan medvetslöshet, kramper, andnings- och cirkulationssvikt inträder vid högre koncentrationer (Nationalencyklopedin, 2007).
Kväveoxid, NO, är en giftig gas som bildas vid förbränning och verkar irriterande på hud och ögon. I kontakt med luft oxiderar den mycket lätt till kvävedioxid, NO2, som är en giftig gas
med starkt stickande lukt (Nationalencyklopedin, 2007). Kvävedioxid verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. Vid mycket höga halter är gasen direkt dödlig. Från ett miljöperspektiv är kvävedioxid en av de största luftföroreningarna i den industrialiserade världen eftersom den bidrar till bildandet av marknära ozon. I miljöstudier nämns ofta kväveoxider, NOx, vilket är en blandning av NO2 och NO (Wikipedia, 2007).
Ammoniak, NH3, är en färglös gas med karakteristisk lukt och den är den viktigaste och
vanligaste av kvävets föreningar. Efter svavelsyra är den världens mest producerade industrikemikalie och den är utgångssubstans för framställning av salpetersyra, gödningsämnen, plaster, sprängämnen med mera. Ammoniak är starkt irriterande för slemhinnor och i höga halter farlig. Redan vid koncentrationer av 0,01-0,02 procent inträder märkbar irritation av ögon och andningsvägar. Ammoniakhalter på några procent orsakar kramp i svalget, vilket kan leda till kvävning (Nationalencyklopedin, 2007).
3.5.6 Arbetsmiljö allmänt
Arbetsmiljön innefattar även faktorer så som lokalens utformning, ventilation, synergonomi, personalutrymmen samt elektriska och magnetiska fält. I bedömningsverktyget WEST bedöms lokaler och övriga faktorer som kan påverka hälsa och välbefinnande. Övriga faktorer som kan påverka är enligt WEST skiftarbete, ackordslön, övertid och möjlighet till personlig utveckling (Karling & Brohammer, 2002). I detta teoriavsnitt behandlas endast synergonomi och klimat eftersom dessa faktorer är speciella för gruvmiljö.
Synergonomi
Ögats anpassning till olika ljusförhållanden kallas för adaptation och sker genom att pupillens storlek förändras. Bländning beror på att ögonen utsätts för ett starkare ljus än de är adapterade för. Det kan bero på att ljusstyrkan snabbt ändras (till exempel möte vid mörkerkörning) eller att synfältet innehåller stora kontraster. Ljusstyrkan kan också vara så stor att ögat inte förmår anpassa sig. Detta gäller inte bara ljus framifrån utan även vid starkt ljus i synfältets periferi (Denward, 2005).
Belysningen har också stor betydelse för trivseln i arbetet och vid permanenta arbetsplatser ska det normalt finnas tillfredsställande dagsljus och möjlighet till utblick. Dagsljus är positivt för hälsotillståndet genom att ge fysiologiskt nödvändig stimulans för människans dygns- och årsrytmer, orientering i tid och rum samt naturlig uppfattning av rummets och föremålens skiftningar i färg och form. Vid gruvverksamhet kan dagsljus inte komma ifråga på grund av verksamhetens art. I dessa arbetslokaler är det viktigt att särskild omsorg ägnas åt den artificiella belysningen. Otillräcklig eller alltför stark belysning, felaktigt ljusinfall, reflexer och skuggbilder ökar risken för olycksfall samt kan ge upphov till exempelvis ögonbesvär och belastningsskador (AFS 2000:42).
Klimat
Med klimat avses temperatur och luftkvalitet på arbetsplatser både inom- och utomhus. Vid ett sittande lätt arbete inomhus i vanlig klädsel är det godtagbart med en temperatur på 20°C. Det är även vid denna temperatur som den mentala prestationsförmågan är bäst. Om arbetet utförs stående och rörligt kan några graders lägre temperatur accepteras (Denward, 2005). Små avvikelser under den idealiska temperaturen försämrar muskelfunktionen och särskilt då fingerfärdigheten vilket kan påverka arbetsprestationen och risken för olycksfall. Vid förhöjda temperaturer kan arbetsprestation och arbetstakt minska på grund av att arbetstagaren sänker sin aktivitetsnivå. Även koncentration, uppmärksamhet och omdöme påverkas gradvis vilket kan leda till ökat riskbeteende (AFS 2000:42).
Människans upplevelse av det termiska klimatet är beroende av lufttemperatur, strålningstemperatur (om omgivande ytor är kalla eller varma), lufthastighet och luftfuktighet. Även klädsel och fysisk aktivitet påverkar klimatupplevelsen (AFS 2000:42).
3.6 Svensk arbetsmiljöhistorik
Sverige beskrivs ofta som ett föregångsland när det gäller arbetsmiljö och i detta avsnitt ges en ytlig beskrivning av den svenska arbetsmiljöhistorien. Redan vid 1928 års arbetsfredskonferens pekades arbetsmiljöområdet ut som ett av de viktigaste arbetsfälten för samarbete mellan arbetsgivare (SAF) och arbetstagare (LO) (Johansson, 2004). 1955 skildrar en praktikant på ett villabygge arbetsförhållandena så här: ”Från eldstaden och dess plåtkanaler läcker rökgaser ut, men ingen reflekterar över att koldioxiden från gaserna kan vara orsaken till den huvudvärk vi plågas av och som sitter i långt efter arbetsdagens slut.
