• No results found

Slutsatsen som kan dras av genomförd studie är att en kombination av fysiska och systemmässiga åtgärder och mobility management-åtgärder skulle lämpa sig bäst i området Lindbacken för att minska bilanvändandet och öka andelen hållbara transporter. Åtgärderna bör fokusera på att stärka en positiv attityd gentemot hållbart resande samt en öka resenärernas känsla av kontroll (exempelvis rörande tidseffektivitet och flexibilitet) i olika trafiksituationer kopplade till hållbart resande. Åtgärderna bör också motivera beteenden och ageranden som efterlevs med målet att göra vad som anses lämpligt, i enlighet med normativa mål. Områdets utformning utgör en stor utmaning eftersom de mer hållbara transportalternativen missgynnas i relation till bilen. Införandet av en kombination av väl utvalda åtgärder skulle dock kunna mildra nuvarande trafiksituation och skapa bättre förutsättningar för hållbart resande i befintligt område såväl som i ännu ej utbyggd del av Lindbacken.

Referenser

Ajzen, I. 1985. From Intentions to Actions: A Theory of Planned Behavior. I: Kuhl, J. &

Beckmann, J. (red.) Action Control: From Cognition to Behavior. Berlin/Heidelberg:

Springer Berlin Heidelberg.

Ajzen, I. & Fishbein, M. 2004. Questions raised by a reasoned action approach: comment on Ogden (2003). Publicerad i: Health psychology: official journal of the Division of Health Psychology, American Psychological Association, 23(4), s. 431-434.

Bentler, P. & Speckart, G. 1979. Models of Attitude-Behavior Relations. Publicerad i:

Psychological Review, 86(5), s. 452-464.

Björk, C., Nordling, L. & Reppen, L. 2015. Så byggdes staden. Tredje upplagan. Stockholm:

AB Svensk Byggtjänst.

Bleijenberg, A. 2012. The Attractiveness of Car Use. I: Zachariadis, T. I. (red.) Cars and Carbon: Automobiles and European Climate Policy in a Global Context. Dordrecht:

Springer Netherlands.

Creswell, J. W. & Plano Clark, V. L. 2007. Designing and conducting mixed methods research.

Thousands Oaks, CA, USA: SAGE Publications Inc.

Denscombe, M. 2018. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Devlin, A. S. 2018. Environmental psychology and human well-being : effects of built and natural settings. London, United Kingdom: Academic Press, Elsevier Inc.

Donald, I. J., Cooper, S. R. & Conchie, S. M. 2014. An extended theory of planned behaviour model of the psychological factors affecting commuters' transport mode use. Publicerad i: Journal of Environmental Psychology, 40, s. 39-48.

EPOMM 2013. Mobility management: The smart way to sustainable mobility in European countries, regions and cities, Bryssel, Belgien: EPOMM - European Platform on Mobility Management.

Eriksson, L., Nordlund, A. M. & Garvill, J. 2010. Expected car use reduction in response to structural travel demand management measures. Publicerad i: Transportation Research Part F: Psychology and Behaviour, 13(5), s. 329-342.

Fazio, R. 1990. Multiple Processes by Which Attitudes Guide Behavior: The MODE Model as an Integrative Framework. Publicerad i: Advances in Experimental Social Psychology, 23, s. 75-109.

Fishbein, M. & Ajzen, I. 2010. Predicting and changing behavior: the reasoned action approach, New York: New York : Psychology Press.

Forsberg, C. & Wengström, Y. 2013. Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Tredje upplagan. Stockholm: Natur och kultur AB.

Gifford, R. 2012. Environmental Psychology. I: Ramachandran, V. (red.) Encyclopedia of Human Behavior. Andra upplagan. Elsevier Inc.

Google Maps, CNES, Airbus, Landsat, Copernicus, Lantmäteriet, Metria & Technologies, M.

2020. Kartdata 2020 Lindbacken [Online]. Sverige: Google. Tillgänglig:

https://www.google.se/maps/@59.9095125,17.7262259,708m/data=!3m1!1e3.

[Hämtad 2 maj 2020]

Gronau, W. & Kagermeier, A. 2004. Mobility management outside metropolitan areas: case study evidence from North Rhine-Westphalia. Publicerad i: Journal of Transport Geography, 12(4), s. 315-322.

Gärling, T. & Schuitema, G. 2007. Travel Demand Management Targeting Reduced Private Car Use: Effectiveness, Public Acceptability and Political Feasibility. Publiceras i:

Journal of Social Issues, 63(1), s. 139-153.

Kottenhoff, K. 2020. Stads- och trafikplanering: Kort om kollektivtrafik i städer. Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.

Lindbacken fastigheter. 2016. Lindbacken [Online]. Tillgänglig: http://www.lindbacken-uppsala.se/om-oss/ [Hämtad 11 april 2020].

Lindenberg, S. & Steg, L. 2007. Normative, Gain and Hedonic Goal Frames Guiding Environmental Behavior. Publicerad i: Journal of Social Issues, 63(1), s. 117-137.

Litman, T. 2012. Mobility Management Solutions to Transport Problems Around the World. I:

Zachariadis, T. I. (red.) Cars and Carbon: Automobiles and European Climate Policy in a Global Context. Dordrecht: Springer Netherlands.

Lundin, P. 2008. Bilsamhället: Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige, Andra upplagan. Stockholm: Stockholmia förlag.

Naturvårdsverket. 2019a. Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser [Online].

Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/ [Hämtad 21 januari 2020].

Naturvårdsverket. 2019b. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter [Online].

Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/ [Hämtad 21 januari 2020].

Nyström, J. & Tonell, L. 2012. Planeringens grunder: En översikt. Tredje upplagan. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Ogden, J. 2003. Some Problems With Social Cognition Models: A Pragmatic and Conceptual Analysis. Publicerad i: Health Psychology, 22(4), s. 424-428.

Polhill, G. & Gotts, N. 2017. How precise are the specifications of a psychological theory?

Comparing implementations of Lindenberg and Steg’s goal-framing theory of everyday pro-environmental behaviour. I: Jager, W. m.fl. (red.) Advances in Social Simulation 2015. Carm, Schweiz.

Regeringen. 2008. Regeringens proposition 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter. Regeringen. Stockholm, Sverige.

Salleh, B. S., Rahmat, R. A. O. K. & Ismail, A. 2015. Expert System on Selection of Mobility Management Strategies towards Implementing Active Transport. Publicerad i:

Procedia - Social and Behavioral Sciences, 195, s. 2896-2904.

Sherman, S. J., Presson, C. C., Chassin, L., Bensenberg, M., Corty, E. & Olshavsky, R. W.

1982. Smoking Intentions in Adolescents: Direct Experience and Predictability.

Publicerad i: Personality and Social Psychology Bulletin, 8(2), s. 376-383.

SKL & Trafikverket 2010. Hållbart resande i praktiken: Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus, Stockholm: Stockholms Kommuner och Landsting.

SKL, Vägverket, Banverket & Boverket. 2007. Trafik för en attraktiv stad: Underlag. Utgåva 2.

Steg, L. & Tertoolen, G. 1999. Sustainable transport policy: The contribution from behavioural scientists. Publicerad i: Public Money & Management, s. 63-69.

Steg, L., van den Berg, A. E. & de Groot, J. I. M. 2019. Environmental Psychology: History, Scope, and Methods. I: Steg, L. de Groot, J. I. M. (red.) Environmental Psychology: An introduction. Andra upplagan. Hoboken, NJ, USA: Wiley-Blackwell.

Stradling, S. G., Meadows, M. L. & Beatty, S. 2000. Helping drivers out of their cars Integrating transport policy and social psychology for sustainable change. Publicerad i: Transport Policy, 7(3), s. 207-215.

Thurén, T. 2013. Källkritik. Tredje upplagan [rev. och omarb.]. Stockholm: Liber.

Trafikverket. 2017. Trafikflödeskartan [Online]. Tillgänglig:

http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikfloden [Hämtad: 25 januari 2020].

Trafikverket. 2019. Fyrstegsprincipen [Online]. Tillgänglig: https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/fyrstegsprincipen/

[Hämtad 12 april 2020].

Tørnblad, S. H., Kallbekken, S., Korneliussen, K. & Mideksa, T. K. 2014. Using mobility management to reduce private car use: Results from a natural field experiment in Norway. Publicerad i: Transport Policy, 32, s. 9-15.

UL. 2017. Uppföljningsenkät från kampanj Personal Travel Plan i Lindbacken. Uppsala: UL.

UL. 2019. Resestatistik: På- och avstigande Lindbacken. Uppsala: UL.

UL. 2020. Tidtabell buss. Uppsala: UL.

Uppsala kommun. 2010. Detaljplan för Vaksala-Lunda 1:12 m.fl.: Planbeskrivning. Uppsala kommun.

Uppsala kommun. 2018a. Folkbokföring Lindbacken 2018. Uppsala: Uppsala kommun.

Uppsala kommun. 2018b. Inkomststatistik Lindbacken 2018. Uppsala: Uppsala kommun.

Uppsala kommun. 2018c. Inkomststatistik Uppsala 2018. Uppsala: Uppsala kommun.

Uppsala kommun. 2019. Folkbokföring Lindbacken 2019. Uppsala: Uppsala kommun.

Uppsala kommun. uå. Lindbackens skola [Online]. Tillgänglig::

https://lindbackensskola.uppsala.se/om-skolan/ [Hämtad 11 april 2020].

Vägverket & Banverket. 2009. Kollektivtrafik som norm - Vad behöver göras?

Weinstein, N. 2007. Misleading tests of health behavior theories. Publicerad i: Annals of Behavioral Medicine, 33(1), s. 1-10.

Winslott Hiselius , L. & Smidfelt Rosqvist , L. 2016. Mobility Management campaigns as part of the transition towards changing social norms on sustainable travel behavior.

Publicerad i: Journal of Cleaner Production, 123, s. 34-41.

WSP. 2018. Steg 1- och 2-åtgärder i regional och kommunal planering: Hinder och uteblivna nyttor. Stockholm: WSP Analys & Strategi.

Bilagor

Nedan finns studiens bilagor infogade. Bilagorna är över intervjufrågorna från de två genomförda intervjuerna, samt enkätfrågor och sammanställda svar.

Bilaga 1: Intervjufrågor

I bilaga 1 återfinns intervjuguide för de båda genomförda intervjuerna med representanter från Uppsala kommun samt kollektivtrafikaktören UL.

Intervjuguide för intervju med Uppsala kommun | Intervjuperson: Tove Västibacken OM DIG

1. Vad har du för bakgrund (utbildnings- och yrkesmässigt)?

2. Vad är din roll inom kommunen?

OM KOMMUNEN

3. Hur jobbar kommunen långsiktigt, med visioner och mål, för stads- och trafikplaneringen i kommunen?

4. Jobbar kommunen med mobility management? Hur? Vilka är erfarenheterna efter detta?

5. Vad tycker du om kommunens sätt att arbeta med ovan nämnda frågor?

6. Vilka hinder och problem har kommunen identifierat som områden som man behöver jobba med för framtiden kring mobilitet?

OM LINDBACKEN

7. Har kommunen jobbat på något särskilt sätt rörande mobilitet och tillgänglighet i området Lindbacken? Hur arbetade man under planeringsstadiet? Vilka positiva och negativa aspekter har de märkt till följd av planeringen? Om ni inte har gjort det, vad är anledningen till detta?

8. Har kommunen arbetat något med mobility management i området Lindbacken? Vad är i sådant fall erfarenheterna av det? Om ni inte har gjort det, vad är anledningen till detta?

9. Hur kommer det sig att busstrafik inte går in i området?

Intervjuguide för mailintervju med UL | Intervjupersoner: Lina Brynö och Gabriella Canas

OM INTERVJUPERSONERNA

1. Vem är du/ni? Vad har du/ni för bakgrund (utbildnings- och yrkesmässigt)?

2. Vad är din/er roll inom UL?

OM UL

3. Vad är ULs visioner, mål och ambitioner kring kollektivtrafiken, människors tillgänglighet till kollektivtrafik och mobiliteten inom Uppsala?

4. Hur arbetar UL för att motivera fler människor att välja att resa med kollektivtrafik istället för t.ex. med privatbilism?

5. Vilka upplever ni är anledningarna till att människor väljer eller väljer bort att resa med kollektivtrafik och istället väljer att t.ex. resa med bil?

6. Arbetar UL på något sätt med mobility management (i egen regi eller i samarbete med andra aktörer)? På vilket sätt? Vad är er erfarenhet av det? Om ni inte arbetar med det, hur kommer det sig?

7. Vilka hinder och problem har UL identifierat som sakområden som man behöver jobba med för framtiden kring mobilitet?

OM LINDBACKEN

8. Hur har UL arbetat med tillförseln av kollektivtrafik i området Lindbacken? Hur tänker man sig utvecklingen av kollektivtrafik till området, också sett till att området planeras bli större?

9. Hur delaktiga i plan- och byggprocessen av området Lindbacken har UL varit, för att t.ex. från början ge förutsättningar för kollektivtrafiktillförseln i området?

10. Har UL arbetat något med mobility management i området Lindbacken? Vad är i sådant fall erfarenheterna av det? Om ni inte gjort det, hur kommer det sig?

11. Hur kommer det sig att man i dagsläget inte har någon busstrafik inne i området?

12. Ser UL några möjligheter att öka tillgängligheten till busstrafiken för de boende i området Lindbacken i dagsläget?

13. Hur ser UL på hållplatsen Norrhagen som ligger i närheten till området? Hållplatsen kan bedömas som en trafikfara, då den ligger vid en väg som har hastighetsbegränsningen 60 km/timmen och där det varken finns övergångsställe eller hastighetsreglerande åtgärder. Vem ansvarar för att tillhandahålla säkra hållplatser vid en sådan väg?

ÖVRIGA FRÅGOR

14. Finns det något annat ni vill tillägga?

Bilaga 2: Enkätfrågor samt sammanställning av svar

I bilaga 2 återfinns samtliga frågor ställda i genomförd enkätstudie samt sammanställd statistik över erhållna svar.

Resvanor och åsikter kring resande i Lindbacken, Uppsala Vem är du?

1. Könstillhörighet *

Kön Antal

Kvinnor 42

Män 23

Annat 0

Tabell I Könsfördelning bland de svarande.

65%

35%

0%

KÖNSFÖRDELNING

Kvinnor Män Annat

Diagram XIV Könsfördelning bland de svarande.

2. Ålder *

Ålder Antal

18 - 24 3

25 - 29 5

30 - 39 37

40 - 64 18

65 eller äldre 2

Tabell II Åldersfördelning bland de svarande.

18 - 24

4% 25 - 29 8%

30 - 39 57%

40 - 64 28%

65 eller äldre 3%

ÅLDERSFÖRDELNING

18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 64 65 eller äldre

Diagram XV Åldersfördelning bland de svarande.

3. Vad har du för sysselsättning? Välj det/de alternativ som stämmer in på dig. Om inget alternativ stämmer överens med din sysselsättning, vänligen skriv under punkten

"annat". *

Sysselsättning Antal

Studerar på gymnasial nivå

1

Studerar på eftergymnasial nivå

3

Arbetar 52

Arbetssökande 3

Föräldraledig 6

Pensionär 2

Tabell III Sysselsättningar bland de svarande.

1 3

52

3 6

2 0

10 20 30 40 50 60

Studerar på gymnasial nivå

Studerar på eftergymnasial

nivå

Arbetar Arbetssökande Föräldraledig Pensionär

SYSSELSÄT TNING

Diagram XVI Sysselsättningar bland de svarande.

Ditt hushåll

4. När (vilket år) flyttade du/ni till Lindbacken? Vänligen svara i siffror. (Om du/ni ska flytta till Lindbacken, vänligen fyll i när.) *

År Antal

2013 3

2014 5

2015 16

2016 12

2017 9

2018 6

2019 12

2020 2

Tabell IV Inflyttningsår till Lindbacken bland de svarande.

3

5

16

12

9

6

12

2

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

INFLYT TNINGSÅR TILL LINDBACKEN

Diagram XVII Inflyttningsår till Lindbacken bland de svarande.

5. Hur många vuxna personer (18 år eller äldre) bor i ert hushåll? *

Antal vuxna Antal hushåll

1 2

2 60

3 2

4 1

5 eller fler 0

Tabell V Antal vuxna i de svarandes hushåll.

3%

92%

3%

2%

ANTAL VUXNA I HUSHÅLLEN

1 2 3 4 5 eller fler

Diagram XVIII Antal vuxna i de svarandes hushåll.

6. Hur många barn (yngre än 18 år) bor i ert hushåll och var befinner de sig dagtid? (Fler svarsalternativ är möjliga). *

Antal barn Antal hushåll

0 5

1 10

2 40

3 7

4 0

5 eller fler 3

Tabell VI Antal barn i de svarandes hushåll.

8%

15%

61%

11% 0%5%

ANTAL BARN (UNDER 18 ÅR) I HUSHÅLLEN

0 1 2 3 4 5 eller fler

Diagram XIX Antal barn i de svarandes hushåll.

Var befinner sig barnen? Antal barn

Hemma med förälder/annan vuxen 17

Förskolan 58

Lågstadiet 39

Mellanstadiet 9

Högstadiet 3

Gymnasiet 2

Arbetar 9

Arbetssökande 3

Inget av alternativen ovan 2

Tabell VII De svarandes barns sysselsättning dagtid.

17

58

39

9 3 2 9 3 2

0 10 20 30 40 50 60 70

VAR BEFINNER SIG BARNEN UNDER DAGTID?

Diagram XX De svarandes barns sysselsättning dagtid.

7. Hur många bilar har ditt hushåll (ej mopedbilar)? *

Antal bilar Antal hushåll

0 2

1 36

2 24

3 1

4 1

5 eller fler 1

Tabell VII Antal bilar i de svarandes hushåll.

2

36

24

1 1 1

0 5 10 15 20 25 30 35 40

0 1 2 3 4 5 eller fler

ANTAL BILAR PER HUSHÅLL

Diagram XXI Antal bilar i de svarandes hushåll.

8. Hur många i ert hushåll har körkort? *

Antal körkort Antal hushåll

0 0

1 10

2 54

3 1

4 0

5 eller fler 0

Tabell IX Antal personer som har körkort i de svarandes hushåll.

15%

83%

2%

ANTAL KÖRKORT PER HUSHÅLL

0 1 2 3 4 5 eller fler

Diagram XXII Antal personer som har körkort i de svarandes hushåll.

9. Hur många i ert hushåll har en kollektivtrafikbiljett? Vilken? *

Antal biljetter/hushåll Antal hushåll

0 15

1 20

2 24

3 4

4 0

5 eller fler 2

Tabell X Antal kollektivtrafikbiljetter i de svarandes hushåll.

15

20

24

4 0 2

0 5 10 15 20 25 30

0 1 2 3 4 5 eller fler

ANTAL BILJET TER PER HUSHÅLL

Diagram XXIII Antal kollektivtrafikbiljetter i de svarandes hushåll.

Typ av biljett Antal biljetter

UL periodbiljett 23

UL periodbiljett + tilläggsbiljett

(Arlanda, SL, XT Gävle eller XT län) 9

Skolbiljett privat 6

Skolbiljett privat + SL-biljett 2

UL Fritidsbiljett ungdom 0

UL Fritidsbiljett ungdom + SL-biljett 23

UL reskassa 44

UL autogiro 0

Annan typ av biljett 8

Tabell XI Vilken typ av kollektivtrafikbiljett de svarandes hushåll har.

23

9 6 2 0

23

44

0 8

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

FÖDELNING TYP AV BILJET T

Diagram XXIV Vilken typ av kollektivtrafikbiljett de svarandes hushåll har.

Hur reser ni?

10. Hur långt (antal kilometer) reser du och ditt hushåll gemensamt i snitt per dag? *

Antal kilometer Antal hushåll

0 0

1 - 5 5

6 - 10 4

11 - 30 22

31 - 50 13

51 - 100 6

101 - 200 11

201 eller fler 4

Tabell XII Antal kilometer de svarandes hushåll i snitt reser per dag.

Diagram XXV Antal kilometer de svarandes hushåll i snitt reser per dag.

0

5 4

22

13

6

11

4

0 5 10 15 20 25

0 1 - 5 6 - 10 11 - 30 31 - 50 51 - 100 101 - 200 201 eller fler

UPPSKAT TAD MEDELDISTANS (KM) FÖR RESOR PER DAG

PER HUSHÅLL

11. Hur många enkelresor i veckan åker ditt hushåll bil? (Exempel: om du åker till och från jobbet en gång, räknas det som två resor.) *

Antal resor Antal hushåll

0 2

1 - 5 8

6 - 10 10

11 - 20 31

21 - 30 13

31 - 40 0

41 eller fler 1

Tabell XIII Antal enkelresor med bil de svarandes hushåll gör i veckan.

2

8 10

31

13

0 1

0 5 10 15 20 25 30 35

0 1 - 5 6 - 10 11 - 20 21 - 30 31 - 40 41 eller fler

ANTAL ENKELRESOR MED BIL I VECKAN PER HUSHÅLL

Diagram XXVI Antal enkelresor med bil de svarandes hushåll gör i veckan.

12. För vilka ändamål och vart reser ditt hushåll med bil? Scrolla åt höger för att se alla svarsalternativ för destinationer. (Fler svarsalternativ möjliga) *

BILTRAFIK

Arbete eller studier på efter-gymnasial

nivå

Skola och förskola

Handling av t.ex. matvaror

Fritids-aktiviteter Nöjen Annat Totalt inom

områden

Inom Lindbacken 3 24 16 4 2 5 54

Centrala Uppsala 30 4 26 44 43 16 163

Uppsala glesbygd 3 0 2 10 13 13 41

Gränbystaden 5 0 54 17 27 12 115

Utanför Uppsala 21 0 4 15 33 22 95

Reser inte med bil

för ändamålet 5 21 2 4 1 5 38

Inget av nämnda

alternativ 12 16 1 4 10 29 72

Tabell XIV Var de svarandes hushåll reser med bil för olika ändamål.

13. Hur många gånger i veckan (enkel väg) reser ditt hushåll med kollektivtrafik? *

Antal resor Antal hushåll

0 24

1 - 5 14

6 - 10 14

11 - 20 8

21 - 30 3

31 - 40 0

41 eller fler 2

Tabell XV Antal enkelresor med kollektivtrafik de svarandes hushåll gör i veckan.

24

14 14

8

3 0 2

0 5 10 15 20 25 30

0 1 - 5 6 - 10 11 - 20 21 - 30 31 - 40 41 eller fler

ANTAL ENKELRESOR MED KOLLEKTIVTRAFIK I VECKAN PER

HUSHÅLL

Diagram XXVII Antal enkelresor med kollektivtrafik de svarandes hushåll gör i veckan.

14. För vilka ändamål och vart reser ditt hushåll med kollektivtrafik? Scrolla åt höger för att se alla svarsalternativ för destinationer. (Fler svarsalternativ är möjliga). *

KOLLEKTIV TRAFIK

Arbete eller studier på eftergymnasial

nivå

Skola och förskola

Handling av t.ex. matvaror

Fritids-aktiviteter Nöjen Annat Totalt inom

områden

Inom Lindbacken 0 3 4 2 1 2 12

Centrala Uppsala 23 3 2 12 24 7 71

Uppsala glesbygd 0 1 0 2 4 0 7

Gränbystaden 3 1 7 8 13 3 35

Utanför Uppsala 15 0 0 2 3 3 23

Reser inte med kollektivtrafik för ändamålet

8 25 26 23 12 18 112

Inget av nämnda

alternativ 20 32 30 24 22 34 162

Tabell XVI Var de svarandes hushåll reser med kollektivtrafik för olika ändamål.

15. Hur många gånger i veckan (enkel väg) reser ditt hushåll genom att gå och/eller cykla?

(Om ni t.ex. är två personer som går/cyklar tillsammans till en destination räknas den resan som en resa). *

Antal resor Antal hushåll

0 11

1 - 5 24

6 - 10 21

11 - 20 6

21 - 30 1

31 - 40 1

41 eller fler 1

Tabell XVII Antal enkelresor med gång och cykel de svarandes hushåll gör i veckan.

11

24

21

6

1 1 1

0 5 10 15 20 25 30

0 1 - 5 6 - 10 11 - 20 21 - 30 31 - 40 41 eller fler

ANTAL ENKELRESOR MED CYKEL ELLER GÅNG I VECKAN PER

HUSHÅLL

Diagram XXVIII Antal enkelresor med gång och cykel de svarandes hushåll gör i veckan.

16. För vilka ändamål och vart reser ditt hushåll genom att gå och/eller cykla? Scrolla åt höger för att se alla svarsalternativ för destinationer.

(Fler svarsalternativ är möjliga).

GÅNG OCH CYKEL

Arbete eller studier på eftergymnasial

nivå

Skola och förskola

Handling av t.ex. matvaror

Fritids-aktiviteter Nöjen Annat Totalt inom

områden

Inom Lindbacken 10 40 43 29 18 13 153

Centrala Uppsala 22 1 4 7 11 2 47

Uppsala glesbygd 1 0 0 1 0 0 2

Gränbystaden 1 1 3 3 4 2 14

Utanför Uppsala 1 0 1 2 1 0 5

Reser inte med kollektivtrafik för ändamålet

11 10 6 11 11 17 66

Inget av nämnda

alternativ 23 15 13 21 26 33 131

Tabell XVIII Var de svarandes hushåll reser med gång och cykel för olika ändamål.

Vanor kring res- och leveranstjänster

17. Använder du/ditt hushåll någon av dessa tjänster? Hur ofta? (Fler svarsalternativ är möjliga). *

Tabell XIX Användandet av mobilitettjänster i de svarandes hushåll.

18. Om du använder någon av nämnda tjänster ovan: Varför använder du/ditt hushåll dessa tjänster? (Flera svarsalternativ är möjliga.)

Hemleverans

Tabell XX Motivering till användning av mobilitetstjänster.

19. Om du svarade "Annan anledning" i föregående fråga, vänligen besvara vilken denna anledning är.

Kommentarer för "annan anledning":

Skrymmande saker är skönt att få hemleverans.

Foodora levererar inte till Lindbacken Lyxa till det

Finns ingen leverans av hämtmat. Finns ingen bil eller cykel pool.

Tabell XXI Andra anledningar till användning av mobilitetstjänster.

20. Vilka tjänster använder du/ditt hushåll? (t.ex. Linas matkasse, MatHem, Sunfleet). Om inte någon tjänst används, hoppa över frågan.

Tjänst/Leverantör Antal användare

Coop hemleverans 6

MatHem 8

Sunfleet (nedast i arbetet) 1

Linas matkasse 5

Ica hemleverans 2

Städning 1

Shopping (inredning och kläder) 1

Tabell XXII Vilka tjänster/leverantörer av tjänster använder de svarandes hushåll.

Hur kan förutsättningarna förbättras för säkert och hållbart resande i Lindbacken?

21. Anser du att något kopplat till resande och trafik är problematiskt i Lindbacken? Vad?

(T.ex. för hög hastighet, smala gångbanor)

Svar

För hög hastighet bland boende, risk för olyckor.

Många bilar i för hög hastighet, framförallt firmabilar och yrkeschaufförer Smala gator

För hög hastighet. Endast en in och utfart. Gå-övergång saknas från Brattbacksvägen mot dagis/idrottshall. Vi har fått väg-bulor nu men vore bra med fler, även att de finns på Hagtorpsvägen.

Smala vägar. Bilar parkerade i vägen.

Väder för att cykel ska användas (handla Ica lindbacken)

Skulle ta en timma enkel väg till jobbet i norra Uppsala,men tar 15 min med bil. (Sparar 1,5h per dag i pendling).

Har förskola i Boländerna eftersom vårt barn inte får plats i Lindbacken, vilket gör det omöjligt att ta sig till jobbet med buss. Skulle ta över 2h enkel väg för en av oss med buss.

Gröna bussar kör inte hit - dyra bussbiljetter (borde vara samma pris som gröna bussar eftersom område räknas som stadsdel

Hög hastighet

Ul bussarna borde matchas bättre med tågen till och från Stockholm.

Dyrt

Mycket smala gator, tätbebyggt Snabb hastighet

(Cykel)vägen ut från Lindbacken mot stan saknar vägbelysning under en sträcka.

För många bilar. Känns onödigt. Hög hastighet. Vore skönt med färre bilar i omlopp så att barnen kunde cykla själv till skolan etc

Nej

Svindyrt att åka kollektivt, lilla resan till exempelvis Gränby är orimligt dyrt.

I övrigt är det dåligt med trottoarer i hela Lindbacken.

Förbättra smidigheten i resandet. Det innebär ett behov av att öka antalet bussar som stannar i Lindbacken samt även minska onödiga hållplatser längs vägen. Vissa hållplatser som ligger längs vägen in till Uppsala har inte start eller stoppsträcka som är mer än tio meter lång. Det innebär att det blir förseningar pga att trafikmängden hindrar buss från att komma ut från hållplatsen. Tidtabellplaneringen är dessutom inte optimerad, tåg mellan Stockholm och Uppsala har sedan decennier varit kl.XX.09-XX.48 varje timma. Kl.XX.50 går alltid en buss från Uppsala C österut som stannar i Lindbacken, hade den bussen gått kl.XX.55 istället hade den i princip alltid hunnits med vilket hade ökat smidigheten och minskat restiden radikalt utslaget veckovis för restid.

Förbättra smidigheten i resandet. Det innebär ett behov av att öka antalet bussar som stannar i Lindbacken samt även minska onödiga hållplatser längs vägen. Vissa hållplatser som ligger längs vägen in till Uppsala har inte start eller stoppsträcka som är mer än tio meter lång. Det innebär att det blir förseningar pga att trafikmängden hindrar buss från att komma ut från hållplatsen. Tidtabellplaneringen är dessutom inte optimerad, tåg mellan Stockholm och Uppsala har sedan decennier varit kl.XX.09-XX.48 varje timma. Kl.XX.50 går alltid en buss från Uppsala C österut som stannar i Lindbacken, hade den bussen gått kl.XX.55 istället hade den i princip alltid hunnits med vilket hade ökat smidigheten och minskat restiden radikalt utslaget veckovis för restid.

Related documents