Att må dåligt är en del av livet

Temat grundar sig i att flera av artiklarna beskriver hur psykisk ohälsa och att må dåligt kan försiggå under olika delar av livet, att det kan ses som normalt i vissa avseenden samt att det kan följa med genom livet.

I tidningsartikeln Må dåligt - naturlig del av livet (Aftonbladet 2018) uttrycker barnläkaren Sven Bremberg sina tankar kring psykisk ohälsa bland barn och unga. Bremberg beskriver att många mår dåligt men att detta är normalt. De flesta individer stöter någon gång under livet på oro, ångest och andra negativa känslor. Att skilja på att må dåligt och att ha psykisk ohälsa som är i behov av vårdinsats är betydande enligt Bremberg. Han menar att ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga som förmedlas i media är missvisande. Enligt Bremberg handlar ökningen inte om de barn och unga som mår så psykiskt dåligt att det krävs

vårdinsats. Bremberg menar att media har under de senaste 20 åren förmedlat en bild av att det är onormalt att vara orolig, det är svagt och om man mår dåligt behöver man vård. Istället bör det förmedlas att barn och unga behöver lära känna och förstå sina egna känslor. Även att detta kan göras genom att prata med vuxna, bevittna och reflektera över starka känslor och intryck från filmer, musik och litteratur.

I tidningsartikeln Forskare: Ungas vardagsproblem blandas ihop med psykisk ohälsa (Ejefalk 2019) beskriver forskaren Sofia Kvist Lindholm att det finns en risk att statistik från

Folkhälsomyndighetens enkät av skolbarns hälsovanor kan ge en missvisande bild. Kvist Lindholm har tillsammans med forskaren och biträdande professorn Anette Wickström genomfört en studie av den psykiska ohälsan hos unga. I artikeln förklarar Kvist Lindholm att

30 frågorna i Folkhälsomyndighetens enkät är ställda på så sätt att individer som upplever

psykisk ohälsa klumpas ihop med de individer som endast upplever “vardagsproblem”. Detta riskerar leda till att det blir svårt att ringa in och fånga upp de som lider av psykisk ohälsa. Frågor ställs angående om barnen upplever problem med bland annat huvudvärk, magvärk, sömnsvårigheter, dåligt humör eller nedstämdhet. Detta gör att enkätens statistik kan bli felaktig och visa att fler barn och unga lider av psykiska besvär när det egentligen handlar om någonting annat. Detta medför, enligt forskarna, en risk att de barn och unga med psykisk ohälsa missas och inte får den vård och stöd de behöver.

Tidningsartikeln Depression i unga år kan prägla vuxenlivet (SvD 2019b) handlar om att psykisk ohälsa bland barn och unga kan påverka individens vuxenliv. Socialstyrelsen gjorde en utvärdering som tyder på att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar, och att flickor drabbas i större utsträckning än pojkar. I samband med att den psykiska ohälsan ökar så är det även fler som söker hjälp från vården, vilket resulterar i längre vårdköer. Utvärderingen visade även att cirka 30% av de individer som under 2008 diagnostiserats med depression eller ångestsyndrom fortfarande hade vårdkontakt, hälften hade medicinering och nästan var fjärde person stod utanför arbetsmarknaden 10 år efter diagnostiseringen. Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör uttrycker att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som bör behandlas därefter.

Ny studie följer stress och hälsa hos 2.000 unga i tio år (Lerner 2019) är en artikel som

behandlar en studie som visar att många barn och unga upplever stress och ohälsa, hur kropp och själ kan påverka varandra samt hur detta följer med längre fram i livet. Den upplevda ohälsan bland unga har försämrats under de senaste åren. Flickor tenderar att uppleva sämre psykisk hälsa och uttrycker sömnbesvär och nedstämdhet medan pojkar uppvisar förhöjda blodtrycksvärden. Studiens syfte är att undersöka vad ohälsan bland unga kan föra med sig för effekter längre fram. Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, uttrycker att hennes

uppfattning är att ökningen av den upplevda ohälsan beror på att barn idag äter, sover och motionerar för lite. Peter Friberg, initiativtagare till studien, uttrycker att studien visat att de barn och unga som är fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen, har goda relationer, upplever känslan av välbefinnande och trivs i skolan upplever mindre stress. Riskfaktorer som

31 identifierats i studien är lägre socioekonomisk status och föräldrar som har låg utbildning samt lågavlönat arbete.

I artiklarna Forskare: Ungas vardagsproblem blandas ihop med psykisk ohälsa (Ejefalk 2019) samt Må dåligt - naturlig del av livet (Aftonbladet 2018) förs ett resonemang kring riskerna att vanliga problem och känslor blandas ihop med psykisk ohälsa. Dels handlar det om symptom som kan tyda på psykisk ohälsa men även vanligt förekommande problem bland barn och unga (Ejefalk 2019). Vidare nämns det att känslor som oro och ångest är obehagliga men normalt, däremot tas det även upp att det förmedlas en bild av att det är onormalt samt kräver medicinska insatser (Aftonbladet 2018). Ohlsson menar att svenskar tenderar att ha en orimlig förväntan på att livet ska vara smärtfritt och utan problem. Han uttrycker även att detta i sin tur kan leda till psykisk ohälsa (Ohlsson 2018, s. 304). Bilden som förmedlats av tidningsartiklarna, samt tidigare forskning är att de upplevda besvären inte är så allvarliga som det kan framstå. Trots att syftet med den här förmedlingen är att skapa en förståelse kring att alla negativa känslor och mående inte är samma som psykisk ohälsa riskerar det att istället generalisera och skapa en bild av att de som upplever negativt mående inte kan hantera eller förstå sina känslor. Beroende på hur läsaren uppfattar det som förmedlas kan artikelns innebörd skifta. EnligtGoffman kanerfarenheter och synvinklar påverka hur saker och ting uppfattas av olika personer (Goffman 1986, s.10). Dessa uttalanden kan framstå som

normaliserande av känslor av oro, ångest och obehagliga upplevelser. Samtidigt kan det tolkas som stigmatiserande av psykisk ohälsa, eftersom besvär som inte kräver vårdinsatser beskrivs som normala och vardagliga medan psykisk ohälsa som kräver medicinering eller vårdkontakt beskrivs som avvikande. Uppfattningen att livet inte ska innefatta obehagliga känslor och upplevelser kan ses som en social konstruktion. I samhället skapas en bild av fenomenet som därefter förmedlas ut till omgivningen. Bilden av att psykisk ohälsa, både bland barn och unga samt i stort, är onormalt och att obehagligt mående kräver medicinska insatser kan ses som konstruktioner som skapas och upprätthålls. Med hjälp av socialkonstruktivismen kan det förstås som att den stigmatiserade bilden av dåligt mående skapats genom en handling som har framställt dåligt mående ur ett negativt perspektiv och som därefter tagits till som sanning.

32 I tidningsartikeln Ny studie följer stress och hälsa hos 2.000 unga i tio år (Lerner 2019) beskrivs det att barn och unga som är stressade riskerar att få fortsatta problem senare i livet. Den här artikeln för fram en annan syn på psykisk ohälsa. Istället för att mena att det är normalt och ofarligt att uppleva negativa känslor och stress förmedlas bilden av att det kan vara skadligt längre fram. Stress påverkar barn och unga negativt, för flickor tenderar det att ta uttryck genom sömnbesvär och nedstämdhet medan det tar uttryck genom förhöjda blodtrycksvärden för pojkar. Förhöjda värden riskerar att följa med till vuxenlivet och skapa problem. Även tidningsartikeln Depression i unga år kan prägla vuxenlivet (SvD 2019b) behandlar ämnet psykisk ohälsa bland barn och unga som ett problem som kan följa med individen till vuxenlivet. Många av de individer som diagnostiserats med depression och/eller ångestsyndrom när de var barn hade fortsatt vårdkontakt och medicinering och somliga stod utanför arbetsmarknaden 10 år efter diagnostiseringen. I artikeln förmedlas det att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och att tidiga insatser behöver sättas in för att få bukt med problemet. I båda artiklarna förmedlas det att barn och ungas psykiska ohälsa blir ett problem när det riskerar att påverka individens vuxenliv. Det framstår som att problemet inte är att barn och unga upplever psykisk ohälsa, snarare handlar det om att det kan påverka individen när den är vuxen. Fokus ligger inte på att sätta in tidiga insatser för att hjälpa de barn och unga som mår dåligt just för att de mår dåligt. Snarare framförs det i artiklarna vilka insatser som ska sättas in för att motverka eventuell påverkan på vuxenlivet. Inom

socialkonstruktivismen definieras ett socialt problem genom sociala konstruktioner, vad som anses vara fungerande och normalt i ett samhälle. Vad som fungerar och är normalt eller inte fungerar och är onormalt i ett samhälle är även det sociala konstruktioner som skapas och upprätthålls, och i vissa fall förändras (Burr 1995, s. 3-5).

I tidningsartikeln Må dåligt - naturlig del av livet (Aftonbladet 2018) uttrycker, som ovan nämnt, Sven Bremberg att media under de senaste 20 åren haft tendenser att visa upp en negativ och stigmatiserande bild av psykisk ohälsa. Skagius visar en motsatt bild av detta (2020). Skagius beskriver att det har skett en förändring i hur barn och ungas psykiska mående framställs i artiklarna. Under perioden 2003 till 2008 skiftades bilden av barn i relation till psykisk ohälsa från ett dynamiskt eller neuropsykiatriskt perspektiv till en bild av psykisk ohälsa som mer än ohälsa, det lades mer vikt vid framtidstro och att måendet är en del av den naturliga utvecklingen (Skagius 2020, s. 59-60). Den här framställningen har en

33

Huruvida medias framställning av psykisk ohälsa bland barn och unga är normaliserande eller stigmatiserande är dikotomt. I den tidigare forskningen uttrycks det att media generellt sett talar om psykisk ohälsa bland barn och unga som ett normalt skeende i livet. Däremot kan vi i flera av denna studies tidningsartiklar se att media framställer psykisk ohälsa som något onormalt och därmed spär på stigmat. Vad som är den “korrekta” bilden av medias

framställning av barn och ungas psykiska ohälsa är tvetydig. Dock går det att, med hjälp av gestaltningsteorin, urskilja de olika framställningarna. Att media framställer psykisk ohälsa på ett normaliserande eller ett stigmatiserande sätt bygger på hur skribenterna och tidningarna ser på fenomenet. Media vinklar en bild och kommunicerar ut den i samhället. Tidningarnas politiska utgångspunkter kan spela en roll i vad de väljer att publicera utifrån sin egen fördel (Tuchman 1978, s. 1-2). Läsarens förutfattade meningar kan påverka hur innehållet tas emot, vilket i sin tur kan påverka vinklingen som sker (Goffman 1986, s. 10). Whitley och Wang fann att det har skett en förändring över tid hur mycket och på vilket sätt media framställer psykisk ohälsa. År 2015 fann dem att det hade skett en ökning med antalet artiklar angående psykisk ohälsa från tidigare år. De fann även att fler av artiklarna var mindre stigmatiserande och stereotypiska än vad det hade varit tidigare. Detta tyder på att det har skett en förändring på hur media framställer psykisk ohälsa, dock visade studien även att majoriteten av artiklarna fortfarande var stigmatiserande och stereotypiska (Whitley & Wang 2017, s. 283).