Relevans för socialt arbete

Studien är relevant för socialt arbete då den uppmärksammar framställningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i tidningarna SvD, DN samt Aftonbladet. Syftet med att

uppmärksamma detta var för att skapa en förståelse och kunskap kring vilken bild av barn och ungas psykiska ohälsa som förmedlas i dags- och kvällstidningarna. Yrkesverksamma inom socialt arbete har ett nyanserat perspektiv på psykisk ohälsa samt psykisk ohälsa bland barn och unga. Denna nyanserade bild har förmedlats via universitet, högskola, kurslitteratur, vidareutbildningar, yrkeserfarenhet eller annat material som finns tillgängligt. De individer som dessa professionella möter har oftast inte tillgång till detta nyanserade material, vilket gör att exempelvis media fungerar som informationsmedel. Som professionell är det viktigt att förstå de perspektiv dem man möter besitter. Detta för att det inte ska uppstå brister i

kommunikationen till följd av olika tolkningar av samma fenomen. Som socionomstudenter tar vi ständigt del av material som tillför perspektiv och nyans i våra föreställningar av bland annat psykisk ohälsa. Detta märkte vi tydligt när vi började analysera empirin i studien. Vi hade en annan föreställning av psykisk ohälsa bland barn och unga än det som förmedlas i de

49 tidningsartiklar vi analyserat. Detta tyder på att beroende på vart informationen kommer från medföljer en viss föreställning, där media tenderar att nå ut till fler personer.

6. 5 Förslag till vidare forskning

Under projektets gång blev det tydligt att det förekommer en skillnad i hur tidningar förmedlar psykisk ohälsa i relation till kön. Att finna material som berör psykisk ohälsa avseende pojkar var svårt. Med tanke på det smala utbudet av forskning angående medias förmedling av pojkars psykiska mående vore det intressant att genomföra en intervjustudie för att undersöka hur pojkar förmedlar psykisk ohälsa pojkar. Ytterligare en vinkling på vidare forskning vore att undersöka skillnaderna mellan hur psykisk respektive fysisk ohälsa bland barn och unga framställs i media. Den tidigare forskningen redovisar att media tenderar att ha en roll i upprätthållandet av stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. Utifrån detta vore det intressant att undersöka om dessa tendenser även finns i medias framställning av fysisk ohälsa. Detta skulle vara intressant att se utifrån barn och unga. Det vore även intressant att undersöka hur psykisk ohälsa bland barn och unga framställs på sociala medier och hur det resultatet skulle skilja sig mot resultatet i denna studie.

50

Referenslista

Elektroniska källor:

Aftonbladet (2016). Om Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/omaftonbladet/a/LOlQ4/om-aftonbladet [2020-06-28].

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) (2015) Fakta om BUP- Tema Tonåringar.

https://www.bup.se/globalassets/bilder/om-bup/publicerat/fakta-om-bup/rapport_bup_slutgiltig.pdf [2020-04-03].

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) (2016) Åldersgräns för BUP?

https://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Bra-att-veta-om-BUP/Aldersgrans-for-BUP/

[2020-04-04].

Dagens Nyheter (2008). Om Dagens Nyheter.

https://www.dn.se/nyheter/om-dagens-nyheter/ [2020-06-28].

Folkhälsomyndigheten (2015) Medieanvändning och psykisk ohälsa bland tonåringar.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/1cdcfe349c5a41ee9b6b606e80eb7a78/m edieanvandning-psykisk-ohalsa-tonaringar-15109-webb.pdf [2020-03-30].

Folkhälsomyndigheten (2018) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18- grundrapport.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b49728/s kolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf [2020-03-30].

Folkhälsomyndigheten (u.å.a). Definition av folkhälsosjukdom.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/

[2020-03-30].

Folkhälsomyndigheten (u.å.b) Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/barns-psykiska-halsa/ [2020-03-31]. Folkhälsomyndigheten (u.å.c) Statistisk om suicid.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/ [2020-03-31]. Inspektionen för vård och omsorg (u.å.) För dig som är barn eller ungdom.

https://www.ivo.se/for-privatpersoner/for-placerade-barn-och-unga/ [2020-03-29]. Jenney, A. & Exner-Cortens, D. (2017) Toxic masculinity and mental health in young women. Affilia, 33(3), s. 410-417. doi: 10.1177/0886109918762492.

Karolinska Institutet (2020) Det vet vi om självmord bland unga. https://ki.se/forskning/det-vet-vi-om-sjalvmord-bland-unga [2020-03-31].

Klin A. & Lemish, D.(2008) Mental disorders Stigma in the Media: Review of Studies on Production, Content and Influences. Journal of Health Communication, 13(5), s. 434-449. doi: 10.1080/10810730802198813.

Nationalencyklopedin (u.å) Massmedia.

51 Ohlsson, R. (2018) Public discourse on mental health and psychiatry: Representations in Swedish newspapers. Health, 22(3), s.298- 314. doi: 10.1177/1363459317693405. SFS (2001:453). Socialtjänstlagen (SoL). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453.

Skagius, P. (2020) Den offentliga hälsan: En historisk studie av barnpsykologi och -psykiatri

i svensk media 1968-2008. Diss: Linköping: Linköping universitet.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1384941/FULLTEXT01.pdf.

Socialstyrelsen (u.å). Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-vuxna/ [2020-03-30].

Svenska Dagbladet (2003). Självständig och oberoende av politiska, religiösa, kommersiella

eller enskilda intressen. https://www.svd.se/sjalvstandig-och-oberoende-av-politiska-religiosa-kommersiella-eller-enskilda-intressen [2020-06-28].

Ungdomsmottagningen (UMO) (u.å.) https://www.umo.se/ [2020-04-03]. Uppdrag Psykisk Hälsa (u.å.) Vad är psykisk ohälsa?

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/omoss/vad-ar-psykisk-halsa-2/ [2020-03-29].

Wahl, O. (2003) Depictions of mental illnesses in children’s media. Journal of Mental Health 12(3), s. 249-258. doi: 10.1080/0963823031000118230.

World Health Organisation (WHO) (2019) Mental disorders. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-disorders [2020-04-03].

Yang, Y., Tang, L. & Bie, B. (2017) Portrayals of Mental Illnesses in Women’s and Men’s Magazines in the United States. Journalism & Mass Communication Quarterly, 94(3), s. 793-811. doi: 10.1177/1077699016644559.

Tryckta källor:

Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).

Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, s.

157-175.

Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge. Entman, R. (1993) Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal

of Communication 43 (4) s. 51-58. doi: 10.1111/14602466199301304.

Goffman, E. (1986). Frame analysis: an essay on the organization of experience. Northeastern Univ. Press ed. Boston: Northeastern Univ. Press.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2., [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup.

Lindgren, S. (2014) Summering. I: Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (red.) Introduktion

52 Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2013) Perspektiv på sociala problem- några positioner. I:

Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.). Perspektiv på sociala problem. 2., omarb. utg. Stockholm: Natur & kultur, s. 96-108.

Sahlin I. (2013) Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I: Meeuwisse, A & Swärd, H (red.). Perspektiv på sociala problem. 2., omarb. utg. Stockholm: Natur & kultur, s. 129-149. Shehata, A. (2015) Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I: Handbok i

journalistikforskning. Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.) 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s.

151-168.

Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och

forskningsmetod. 2., [kompletterade och utvidgade] uppl. Malmö: Liber.

Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag.

Strömbäck, J. (2015). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I: Handbok i

journalistikforskning. Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.) 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s.

151-166.

Tuchman, G. (1978). Making news: a study in the construction of reality. New York: Free Press.

Widén, P. (2015) Kvalitativ textanalys I: Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i

53

Bilagor