Mål & Medel i KF:s SCM-arbete

KF arbetar aktivt med att nå det första av Brewer & Spehs (2000) mål med SCM, det vill säga Reduktion av spill. Arbetet med att bygga upp en organisation som ska tillse att det ”optimerade” sortimentet kan levereras året runt, handlar om att minimera duplicering. Detta genom att KF utgår ifrån slutkunden, vid sortimentsuppbyggnad och butikslayout, för att sedan bygga upp de aktiviteter som krävs för att leverera de varor som ingår i de olika sortimenten. På detta sätt menar vi att många av de ineffektiviteter

som återfanns hos KF före det att förändringsarbetet påbörjades, exempelvis i form av för många lager, försvinner. Tanken med att utgå från slutkunden, för att sedan arbeta sig bakåt, innebär att endast de aktiviteter som krävs för att tillgodose nämnda led skapas. På detta sätt undgår företaget att i kedjan bygga in komponenter som inte tillför värde.

Harmoniserade operationer och system återfinns hos KF i form av

exempelvis rutiner för beställningar från butik. Vidare använder företaget elektroniska system, exempelvis EDI, i sin kontakt med sina leverantörer. Att samtliga varor har fått ett eget artikelnummer handlar om att skapa förutsättningar för att likformade processer ska kunna användas i företaget. Detta genom att exempelvis skapa möjligheter för att genomföra statiska beräkningar eller enhetliga ordersystem. Harmonisering handlar om att likforma eller standardisera, vilket passar in på arbetet med att optimera sortimentet. Genom att göra detta begränsas sortimentet till att omfatta det som kunderna efterfrågar, eller företaget vill att de ska efterfråga. Samtidigt innebär detta i förlängningen att KF:s flöde kan anpassas till att hantera det utvalda sortimentet på ett bättre sätt, än om det ska kunna hantera alla typer av varor. Exempelvis skulle detta kunna leda till närmare samarbeten med speciellt viktiga leverantörer.

I arbetet med kvalitetssäkring använder KF verktygen ECR scorecard och Kuben. Vi åsyftar här främst verktygens användning för mätning av verksamheten. ECR scorecard används för utvärdering av det egna företaget, vilket sedan leder vidare till att de områden som behöver förbättras uppmärksammas. Detta illustrerar KF:s strävan att tillhandahålla kvalitetsmässigt bättre tjänster för butikerna. Kuben är ett komplement till ovan nämnda verktyg och syftar till att förbättra den kvalitet som slutkunden påträffar när denne gör sina inköp i butikerna. Användningen av

verktygen handlar sålunda om kvalitetssäkring gentemot de två leden butiker och slutkunder, enligt beskrivningen av kedjan ovan.

En del av KF:s arbete med Tidskompression är det förutbestämda sortimentet, vilket gör att butikerna inte behöver lägga ned tid och resurser på att utforma sitt sortiment. Vidare medför det att KF kan koncentrera sitt arbete på att effektivisera flödet, till ett begränsat antal leverantörer. På leverantörssidan komprimeras också tiden genom att samtliga leverantörer, av KF, åläggs att använda sig av EDI. Denna form av standardisering får till följd att informationen kan överföras snabbt mellan leverantörer och KF. Företaget förser också sina leverantörer med prognoser, vilket gör att dessa kan planera sin produktion innan en egentlig beställningsorder är lagd. Användning av prognoser vänder vi oss inte emot, däremot ifrågasätter vi om det verkligen ska vara KF som gör dessa. Nämnda förfarande skulle kunna innebära att leverantörerna prognosticerar prognoserna, det vill säga att de försöker förutspå KF:s prognoser. Detta kan också tänkas fortplanta sig bakåt i kedjan, till leverantörernas leverantörer och så vidare. Om så är fallet, menar vi att detta system skulle kunna åsamka skada på kedjan, i form av duplicering –vilket således motarbetar delmålet reduktion av spill. Bättre vore att leverantörerna fick ta del av försäljningsstatistik direkt, exempelvis i form av POS-data, och använda denna som underlag för egna prognoser. KF erkänner dock möjligheterna med POS-data, vilket föranleder slutsatsen att företaget eftersträvar ett användande av densamma.

Flexibel reaktion, avseende kundernas önskemål om tillvägagångssätt vid

orderhantering och produktutformning, har vi inte funnit några direkta tecken på. Detta kan ha sin grund i att KF, i egenskap av grossistled i kedjan, äger nästföljande led, det vill säga butikerna. Däremot har vi

anträffat flexibel reaktion från KF:s sida gentemot sina leverantörer. Detta ifråga om kravet på dessa att använda EDI, vilket KF är behjälplig med att instifta hos exempelvis mindre leverantörer. Detta kan bero på företagets ställning på marknaden, med sina 18,5%, vilket säkerligen gör det till en mycket stark kund hos många av leverantörerna.

Kostnadsbesparing per enhet, så att även slutkunden får ta del av denna,

eftersträvas också av KF. Ett tecken på detta är utformningen av verksamhetsidén för företaget, vilken deklarerar tanken att skapa ekonomiska mervärden för sina medlemmar. Företagets syfte är alltså att konsumenter och medlemmar, vilka ofta är synonyma, ska kunna handla billigare. Sortimentsarbetet handlar, bland annat, också om att minska kostnader. Detta visar sig genom att antalet artikelnummer reduceras, vilket i framtiden är tänkt att leda till att påfyllning mot verkligt behov möjliggörs. Ur ett kostnadsperspektiv gynnas butiker, och i förlängningen också slutkunder, av att företaget samordnar sina inköp från leverantörerna. Detta följer samma resonemang som för ICA, det vill säga att stora produktionsserier resulterar i lägre styckkostnad per enhet. Sistnämnda i enlighet med den traditionella metoden för produktkalkylering.

KF, liksom ICA och Axfood, saluför sina egna märkesvaror, exempelvis Blåvitt, Signum och Änglamark. Företaget har som mål för denna typ av varor, att erbjuda kvalitet till lågt pris. Genom att kontrollera förädlingskedjan från producent till butik, elimineras ett flertal fördyrande led i kedjan. Detta betingar lägre kostnader för inköp, vilket i sin tur leder till ett lägre försäljningspris jämfört med andra märkesvaror.