Sollentuna kommun har beslutat om tre finansiella mål vilka beskriver det finan
siella resultatet i ettårsperspektivet samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt.
En avstämning av målen görs i detta kapi
tel men mer detaljerad information finns i kapitlet om god ekonomisk hushållning.
Årets resultat och realisationsvinster Sollentuna kommun redovisar 2017 ett resultat på 207 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med 2016 med 50 miljoner kronor. Resultatförbättringen förklaras till större delen av överskott på nämnderna jämfört med 2016. Exklusive realisationsvinster uppgår resultatet till 116 miljoner kronor vilket är en förbätt
ring med 32 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ett av kommunens finan
siella mål är att årets resultat exklusive realisationsvinster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet ska garantera en långsiktig stabil finansiell ut
veckling och att finansieringen av dagens
verksamhet inte skjuts över till kommande genera tioner. Om inte målet uppnås måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär ett behov av överskott. Detta resultat uppgick 2017 till 3,2 procent och kommunen upp
fyllde därmed målet.
Förändring av nettokostnader och intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning
Kommunens intäkter från skatter, stats
bidrag och utjämning ökade med 4,1 pro
cent mellan 2016 och 2017. De egna skat
teintäkterna ökade med 5,5 procent tack vare en god utveckling av skatteunder laget.
Intäkterna från statsbidrag och utjämning minskade med hela 90,2 procent på grund av en avtrappning av kommunens infö
randebidrag avseende den kommunal
ekonomiska utjämningen. Kommunens nettokostnader, exklusive realisationsvin
ster, ökade med 2,8 procent. Kostnads
ökningen består av volymer, pris och löneförändringar samt uppräkning av befintliga avtal med externa aktörer.
Kommunens avskrivningar har ökat med ca 30 procent jämfört med 2016.
0% Skatter, statsbidrag och utjämning
2017 Skatter, statsbidrag och utjämning
2017
Förändring av nettokostnader och intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning
Nettokostnadsandel
På lång sikt kan inte de löpande kostna
derna överstiga de löpande intäkterna utan att kommunens ekonomi urholkas och att man äventyrar god ekonomisk hushållning. Kommunen kommer dessut
om bryta mot kommunallagens krav om balans. Ett sätt att mäta detta är att sätta samtliga löpande kostnader (inklusive netto av finansiella poster) i relation till intäkterna från skatter, statsbidrag och ut
jämning. Uppgår denna relation till en andel lägre än 100 har kommunen en ba
lans mellan intäkter och kostnader. För att generera ett överskott och därmed vär
desäkra det egna kapitalet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Sollentuna har be
slutat för 2017 att överskottet ska vara 1,5 procent. Således ska nettokostnadsande
len uppgå till maximalt 98,5 procent.
Kommunens nettokostnadsandel uppgår 2017 till 96,8 procent. Avskrivningarnas andel har ökat något jämfört med föregå
ende år. De finansiella posterna visar ett överskott på 1,2 procent och bidrar till att finansiera verksamheten, detta genom att kommunen tar ut utdelning av sina bolag.
Kommunen har i år finansierat en del av verksamheten via extern upplåning, vilket bidragit till att ränteintäkterna minskat då kapitalplaceringen avvecklats under året.
Årets investeringar
Sollentuna kommuns samlade nettoin
vesteringar uppgick under 2017 till 440 miljoner kronor, vilket är ökning sedan 2016 med 46 miljoner kronor. Jämfört med 2015 är det en ökning med 65 miljo
ner kronor. Kommunens investeringar ökar över tid dels på grund av reinveste
ringar i befintliga lokaler och anlägg
ningar, dels som följd av behov av ökad kapacitet då kommunen växer. Kommu
nen erhåller inte några större inkomster till investeringsverksamheten. För 2017 var det totalt 8,9 miljoner kronor i bidrag varav 7,7 miljoner gick till trafik och fastighetsnämnden och 1,2 miljoner till kultur och fritidsnämnden. Trafik och fastighetsnämndens investeringsutgifter (netto) uppgick till 422 miljoner kronor
och utgör hela 96 procent av investerings
utgifterna. De fastighetsägarinitierade in
vesteringarna, såsom reinvesteringar, hyres
gästanpassningar, myndighetskrav och miljömässigt byggande, uppgick till 21,2 procent av totala investeringsut gifterna.
Andra verksamhetsområden där kommunen har haft höga investerings ut gifter är grund
skolor (49,9 procent) och kultur och fritid (13,4 procent). För kultur och fritid utgörs en stor del av investeringsutgifterna av en ny fotbollshall i Norrviken. Utöver dessa investeringar bedriver kommunen en om
fattande exploateringsverksamhet. Explo
atering avser åtgärder för att anskaffa, be
arbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, anlägga grön
områden med mera. Över tid ska denna verksamhet minst generera ett nollresul
tat. Vissa år kan utgifterna överstiga in
komsterna. Under 2017 var utgifterna 176 miljoner och inkomsterna 32 miljoner, vilket ger ett underskott på 144 miljoner.
Självfinansieringsgrad
Kommunens finansieringsutrymme ut
görs av årets resultat plus avskrivningar.
Självfinansieringsgraden mäter hur stor
andel som detta utrymme utgörs av netto
investeringarna. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller högre innebär att kommunen kan självfinansiera samtliga investeringar gjorda under året. Detta innebär att kommunen inte behöver ta upp några nya lån och kan placera medel för framtida bruk. Självfinansierings
graden för 2017 års investeringar uppgår till 81,6 procent och innebär att kommunen inte kunde finansiera årets investeringar via den löpande verksamheten. Finansie
ringen har skett genom att kommunen sålt av delar av sin kapitalförvaltning och upptagit externa lån.
kapacitet
Soliditet
Soliditeten visar hur stor andel av till
gångarna som finansierats med eget kapi
tal respektive skulder. Enligt kommunens finansiella mål ska kommunen ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investe
ringar. Soliditeten bör därför inte under stiga 60 procent. Kommunen uppfyller målet för 2017 genom en soliditet på 72.
Nettokostnadsandel (%) Mål 2017 2015 2016 2017
Verksamheten 98,5 97,5 95,9 96,8
Avskrivningar 3,0 3,4 3,4 4,2
Nettokostnad 101,5 100,9 99,3 98,0
Finansiella poster −3,0 −1,8 −1,7 −1,2
Nettokostnadsandel 98,5 99,1 97,6 96,8
Realisationsvinster/-förluster 0,0 −2,0 −2,1 −2,5
Nettokostnadsandel 98,5 97,1 95,5 94,3
Årets investeringar 2015 2016 2017
Investeringsvolym brutto (mkr) 380 411 449
Investeringsvolym efter avdrag för investeringsinkomster (mkr) 375 394 440 Investeringsvolym i relation till skatteintäkter m.m. (%) 11 11 12
Exploateringsutgifter (mkr) 84 161 176
Exploateringsinkomster (mkr) 95 38 32
Exploatering netto, exkl Mark (mkr) 11 123 144
Självfinansieringsgrad (%) 2015 2016 2017
Självfinansieringsgraden av nettoinvesteringar 56,5 69,6 81,6
En tolkning av god ekonomisk hushållning är att kommunens soliditet bör vara oför
ändrad eller öka över en längre period. En kraftigt sjunkande soliditet indikerar att kommunens finansiella situation försäm
ras. Kommunens soliditet enligt balans
räkningen har minskat kontinuerligt de senaste åren. Minskningen förklaras genom att kommunen inte fullt ut självfinansierat investeringarna. Kommunen har alltjämt en hög soliditet. Att under en expansiv fas inte fullt ut finansiera årets investeringar och därmed möta en sjunkande soliditet behöver inte väcka oro. Detta gäller så länge kommunen har en långsiktig plan hur de kommande investeringarna ska finansieras samt har kontroll över skuldsättningen.
Inkluderas pensionsförpliktelserna som inte är upptagna på balansräkningen blir minskningen över tid inte lika stor. Detta förklaras av att pensionsförpliktelsen mins
kar över tid då den årliga uppräkningen är lägre än den årliga utbetalningen.
Kommunalskatt
Kapacitet handlar också om möjligheten till att förstärka intäktssidan. Kommu
nens enda möjlighet att göra detta är ge
nom att förändra den egna skattesatsen.
Möjligheten till en sådan förändring är större i en kommun som har en låg skat
tesats än i en kommun med hög skatt.
År 2017 uppgick Sollentunas skattesats till 18,12. Skattesatsen ändrades 2016 när skatteväxling skedde med landsting
et om övertagande av hemsjukvården för LSSboenden. Sollentuna har den sjätte lägsta kommunala skattesatsen i länet och riket. Genomsnittet i länet uppgick till 18,49 procent och genomsnittet i riket blev 20,75 procent. Avseende den totala kommunala skattesatsen, inklusive skat
tesatsen till landstinget, har Sollentuna den tionde lägsta skattesatsen i riket.
risk
Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditeten beskriver kommunens kort
siktiga betalningsförmåga. Den kan visas som omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, dvs kassalikviditet.
Om kassalikviditeten är 100 procent el
ler högre så innebär det att kommunens kortfristiga skulder kan betalas med egna medel utan extern upplåning. Utöver det
ta har kommunen tillsammans med dot
terbolagen en checkkredit på 400 miljoner kronor för att möta kommunkoncernens likviditetsbehov kortsiktigt. På längre sikt krävs andra finansieringsalternativ som extern upplåning och motsvarande.
Pensionsförpliktelser
Pensionsåtagandena påverkar kommu
nens finansiella handlingsutrymme under en lång tid framöver. Kommunens pen
sionsåtagande inklusive särskild löneskatt
uppgår till 1 492 miljoner kronor. Pensi
oner intjänade innan 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och inte som en skuld på balansräkningen. När pensionen beta
las ut uppstår kostnaden för kommunen.
Kostnaden för utbetalning av pensioner intjänade innan 1998 kommer enligt en prognos från kommunens pensionsförval
tare att öka för att nå kulmen 2024.
För att undvika att pensionskost
naderna tränger ut annan verksamhet har kommunfullmäktige tidigare fastställt att om resultatet enligt balanskravet överstiger värdesäkringen av eget kapital ska medel avsättas för att täcka pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. För 2017 avsätts 79 miljoner kronor och de samlade medlen uppgår till 1 074 miljoner kronor, vilket motsvarar den pensions
Soliditet (%) 2015 2016 2017
Soliditet enligt balansräkningen 76,3 76,0 71,5
Soliditet inkl. pensionsförpliktelser 54,0 55,2 53,0
Kassalikviditet (mkr) 2015 2016 2017
Omsättningstillgångar 1 034 836 1 006
Kortfristiga skulder 740 758 839
Kassalikviditet 140 110 120
Utbetalningar från ansvarsförbindelsen (mkr), avser prognos
52
skuld som är redovisad som ansvarsför
bindelse.
Kommunens borgensåtaganden Stora borgensåtaganden kan innebära en finansiell risk genom att kommunen kan tvingas överta lån. Sollentuna kommun har haft som praxis att kommunens bolag lånar på egna villkor utan kommunal borgen. År 2015 frångick kommunen den praxisen och borgar numera för de egna bolagen. Kommunens samlade borgens
åtagande för lån eller dylikt uppgick 2017 till 785 miljoner kronor vilket är en bety
dande ökning jämfört med föregående år.
Utöver borgen för pensionsavtalet så borgar kommunen för AB Sollentunahem (bostäder) med 375 miljoner kronor och för Sollentuna Energi och Miljö AB (infrastruktur) med 390 miljoner kronor.
Det föreligger ingen känd förlustrisk gent
emot de egna bolagen avseende ingångna borgensåtaganden och ansvarsförbindel
ser. I åtagandena som avser småhus och föreningar föreligger alltid en viss risk att kommunen kan komma att få infria ett borgensåtagande.
kontroll
Utfall i förhållande till budget
En grundförutsättning för en stabil finan
siell utveckling är att kommunen har kon
troll av ekonomin under året. I praktiken handlar det om att nämnderna håller sin budget och vidtar nödvändiga åtgärder vid avvikelser. Främst är det negativa av
vikelser mot budget som är ett tecken på bristande kontroll. Men även stora positiva
avvikelser kan indikera att verksamheten inte löpande följer upp sin ekonomi. För 2017 redovisar nämnderna ett överskott på 55 miljoner kronor varav 18 miljoner kro
nor avser ett volymöverskott. En stor del av överskottet avser flyktingverksamheten för åren 2015–2016 som nu betalats ut till ett högre belopp än vad som tidigare bokats upp som intäkt. Kommunens skatteintäk
ter blev 17 miljoner kronor lägre än budge
terat. Sammantaget blir avvikelsen avseen
de resultatet exklusive realisationsvinster för 2017 positivt då nämndernas överskott är högre än minskningen på intäktssidan.
Prognossäkerhet
Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan lagd prognos i augusti jämfört med årets resultat.
Ett arbete har skett under 2017 för att förbättra prognossäkerheten. Samtliga nämnder utom två har förbättrat sin prog
nossäkerhet. De nämnder som fortfaran
de rapporterar en låg prognossäkerhet har inte klarat av att uppskatta sina intäkter i delårsrapporteringen per augusti.
Arbetet med att öka prognossäkerhe
ten fortsätter under 2018 så att delårsrap
portens resultat i augusti ska bli mer till
förlitligt. Flertalet nämnder har även förbättrat arbetet med att periodisera sina intäkter och kostnader för ett mer rättvi
sande resultat under året som också ses som en bidragande orsak till den förbätt
rade prognossäkerheten.
Prognossäkerheten för årets resultat exklusive reavinster har också förbättrats i förhållande till föregående år.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför kommunens egen kontroll. Till höger re
dovisas några av de faktorer som kan på
Kommunens borgensåtaganden
Ändamål (mkr) 2015 2016 2017
Egna bolag 189 188 778
Småhus 1 1 0
Föreningar 8 7 7
Totalt 198 196 785
Utfall i förhållande till budget (mkr) 2015 2016 2017
Avvikelse nämnder 11 76 55
Varav volym –15 24 18
Avvikelse årets resultat exkl. realisationsvinster –3 50 62
Prognossäkerhet
Jämfört med augusti (mkr) 2015 2016 2017
Nämnderna 29 49 43
Årets resultat exkl. realisationsvinster 29 70 56
verka kommunens ekonomi. De baseras på förhållanden under 2017.