Möjligheter och begränsningar

Det är tydligt att informanterna har reflekterat över sina framtida karriärval och att de har har tagit karriärbeslut utifrån de möjligheter och begränsningar som har funnits. De karriärval som individerna ser som möjliga och önskvärda kan förklaras av Hodkinson och Sparkes (1997) begrepp handlingshorisont. I resultatet framkommer det att samtliga informanter har olika drömyrken som de tänker på, där tre av informanternas drömyrken kräver en akademisk utbildning. Endast två informanter uttrycker en tydlig vilja att studera vidare om möjligheten finns. De två informanternas handlingshorisont kan ha blivit vidgad i interaktion med andra aktörer inom olika fält. Eftersom informanterna har haft en positiv skolgång och ser fördelar med utbildning kan det förklara hur det kommer sig att de vill studera vidare, om det finns möjlighet till det. De drömyrken som de andra informanterna har kräver inga vidare studier. Deras handlingshorisont kan ha blivit begränsad men det är inget som framkommer tydligt i informanternas uttalande.

Informanternas drömyrken har till stor del begränsats då de flesta har fått tänka om sina karriärval. De hinder som informanterna har stött på har mestadels handlat om olika saker de inte har haft någon kontroll över, såsom avsaknad av uppehållstillstånd eller ett svenskt medborgarskap. Framförallt har det handlat om den påtvingade brytpunkt som skedde när de fick avslag på sitt uppehållstillstånd från migrationsverket. Detta i sin tur har lett till att omfattas av den nya gymnasielagen. Utifrån detta kan vi se att majoriteten av informanterna

har fått anpassa sina karriärval till lagens krav. Ett av kraven är att hitta ett arbete med fastanställning inom 6 månader efter avklarad utbildning. Utifrån Sampson et al. (2004) teori har informanterna påbörjat det första steget i CASVE cykel vilket är “communication”. Det innebär att informanterna är medvetna om glappet mellan den nuvarande och den önskade situationen, vilket i sin tur skapar en motivation för att lösa problemet. Samtliga informanter strävar efter olika karriärmål men är också enade om att utan ett permanent uppehållstillstånd har de ingen framtid i Sverige. På grund av den påtvingade brytpunkt som uppstod i deras liv är den nuvarande lösningen att prioritera ett permanent uppehållstillstånd än sina önskade karriärval. Det innebär att klara utbildning och hitta ett jobb, även om jobbet inte är det önskade valet. Informanterna som endast arbetar kan inte se sig själva arbeta i tjänsten för all framtid. De har drömmar som de vill uppnå men de känner sig begränsade på grund av lagen. Yrkesutbildning kan även anses som ett säkrare val för informanterna, då det kan vara en snabbare väg till ett arbete efter avklarade studier. Detta kan i sin tur förklara orsaken till att samtliga informanter har valt en yrkesutbildning. Även de som ville läsa vidare har inte valt en högskoleförberedande utbildning. Deras drömmar och karriärval har alltså begränsats. Övergången från att få avslag till att ingå i nya gymnasielagen kan ses som en påtvingad brytpunkt i informanternas liv. Det är en händelse som de inte har kunnat styra över. Däremot kan övergången från att ingå i nya gymnasielagen till att ta beslutet att välja vilken yrkesutbildning de ska läsa ses som en frivillig brytpunkt. Detta eftersom informanterna har beslutat om detta på egen hand. På så sätt kan den frivilliga brytpunkten ha gett fler möjligheter för informanternas framtida karriärval.

I resultatet framkommer det att de flesta informanterna är nöjda med sitt val av yrkesutbildning vilket kan kopplas samman till den bekräftande rutinen. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) menas denna rutin med att individen är tillfredsställd med sitt val vilket återspeglas i hur majoriteten av informanterna beskriver sina upplevelser kring val av utbildning. Denna tillfredsställelse bekräftar den nya identiteten som informanterna får. Det framkommer dock att en av informanterna kan knytas samman till den socialiserade rutinen (Hodkinson och Sparkes, 1997). Den berörda informanten förklarar att han till en början inte hade några tankar på att arbeta med äldre men efter en praktikperiod började att tycka om det. På så sätt kunde en ny identitet accepteras som till en början inte var önskvärd. Vidare framkommer det att samtliga informanter, förutom en, kunde föreställa sig att ha ett arbete

kopplad till deras utbildning. Enligt Sampson et al. (2004) uppvisar informanterna självkännedom, då framtida karriärval är baserad på deras intressen och förmågor. Vissa har valt en utbildning i syfte att hjälpa människor då de finner det meningsfullt.

Studiens resultat visar att samtliga informanter delar en osäker framtidssyn. Graden av osäkerhet skiljer sig åt hos informanterna. Beroende på hur deras habitus samspelar med de olika fälten så har det funnits en inverkan på deras handlingshorisont. Det kan konstateras att informanterna befinner sig på olika fält, vilket beror på att de har kommit olika långt med studier och arbetslivserfarenheter. Som vi tidigare har nämnt är ett arbete viktigt efter studier. De flesta informanter anser att hitta arbete efter studier är svårt, coronapandemin är en av orsakerna. Endast en informant nämner att hans ursprungsnamn kan minska arbetsmöjligheterna. En annan informant nämner att hans utseende eller ursprung har gjort det svårt att komma in i personalgruppen. Informanterna som har skaffat sig mer arbetslivserfarenhet ser fler möjligheter med sina framtida karriärval och vissa visar på en större framtidstro än de som saknar arbetslivserfarenhet. Informanterna som saknar jobberfarenhet uttrycker mer osäkerhet inför framtiden och de visar sig ha svårt att planera långsiktigt för sin framtid. Informanterna med ett arbete känner sig delvis säkra eftersom de redan har ett arbete och att de delvis uppfyller lagens krav. Däremot är några beredda att söka andra arbeten. Detta ifall något skulle hända med den nuvarande tjänsten som gör att de inte kan fortsätta.

I studiens resultat framkommer det att informanterna har kontakt med aktörer från olika fält, som i sin tur har bidragit med olika resurser. Tre stycken har fått hjälp från en studie- och yrkesvägledare med studie- och arbetsrelaterade frågor och även hjälp från skolans kurator med deras mående. Fyra informanter har varit i mycket kontakt med en frivilligorganisation. Organisationen har bland annat hjälpt dem med grundläggande behov som att finnas där och lyssna, umgås och göra gemensamma aktiviteter samt hitta boende, praktikplats och arbete. Informanterna har alltså via aktörerna fått kunskap om arbetslivet (Sampson et al. 2004). Sampson et al. menar att de informanter som har skaffat sig jobberfarenheter har fått en kunskap om olika karriäralternativ som i sin tur kan öka. Även en god förståelse för arbetslivet kan bidra till att vilja utforska sina karriärmöjligheter menar Sampson et al. När informanterna berättar om sina karriärdrömmar har det visat sig att gymnasielagen och andra yttre faktorer har begränsat deras valmöjlighet. Samtidigt har

andra karriärmöjligheter öppnats, då de flesta kan tänka sig att jobba med något som är kopplat till deras utbildning. Sammantaget lyssnar informanterna på sina aktörers rådgivning när de ska göra karriärbeslut. Det är rådgivning som gäller val av utbildning och arbete. Utifrån Hodkinson och Sparkes definition har de inte gjort några pragmatisk rationella karriärval. Det vill säga, ingen av informanterna har lyssnat och förlitat sig på sin omgivning. Detta i sin tur beror på att informanterna befinner sig i det första stadiet på “communiation” i CASVE cykel. När informanterna är medvetna om problemet blir de också lösningsfokuserad. De tenderar därför att söka hjälp från personer som kan ge dem de resurser som behövs. Å andra sidan är det tydligt att informanterna har gjort pragmatiska och rationella karriärval utifrån ett begränsat handlingsutrymme. Det kan vi se genom de val av yrkesutbildning för att korta övergången från skola till arbetsliv.

Oavsett hur och vem de har fått hjälp ifrån så är den gemensamma faktorn att informanterna är tacksamma över kontakten med aktörerna på de olika fälten. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan det sociala nätverket vara en betydelsefull faktor för en individs habitus när det gäller tankar och värderingar. Alla informanter har påpekat vikten av samhörighet med andra människor runt omkring. Vare sig det är med personal på en skola, i en organisation eller med andra ensamkommande ungdomar i samma situation, har det varit betydelsefullt att få stöd och hjälp. Att ha människor som visar att de bryr sig om en och ser en som värdefullt, kan leda till att de får större hopp om att fortsätta kämpa för deras framtid i Sverige. Detta kan i sin tur förklarar informanternas starka vilja att stanna kvar i Sverige trots de motgångar de möter med lagens krav. En annan orsak kan också vara att alternativen de har inte är många. De har friheten att ge upp, men det är inget som framkommer i resultatet. Det andra alternativet är att fortsätta kämpa, trots motgångar och göra allt de kan i sin makt för att få en given plats i Sverige.

6.2 Sammanfattning

Från föreliggande analys kan det konstateras att informanterna ser på sina framtida karriärval utifrån möjligheter och begränsningar. Informanternas handlingshorisont har påverkats utifrån påtvingade brytpunkter, det vill säga den nya gymnasielagen. Detta har i sin tur

inneburit möjligheter och en del begränsningar för ungdomarnas framtida karriärval. Det går att konstatera att den nya gymnasielagen har gett informanterna en anledning att stanna kvar i Sverige samt utbildningsmöjligheter som kan leda till jobb. Vad gäller informanternas val av yrkesutbildning kan det både ses som en påtvingad brytpunkt och en frivillig brytpunkt i deras liv. Utifrån den första processen i CASVE-cykeln som är “communication”, kan det konstateras att informanterna är medvetna om det glapp som finns mellan den nuvarande situationen och den önskvärda situationen. Samtliga informanter strävar efter olika karriärmål men alla är enade om att framtiden i Sverige inte är lika ljus om de inte beviljas permanent uppehållstillstånd. I väntan på uppehållstillståndet påverkar det i sin tur informanternas framtidssyn som visar på en osäkerhet. När det gäller att få ett arbete är samtliga informanter också osäkra på grund av rådande pandemin. Det går att konstatera att informanterna som har ett arbete har mer framtidstro än de som är utan arbete.

Förutom att gymnasielagen har påverkat informanternas handlingshorisont så har deras habitus och det fält de befinner sig i haft en inverkan på deras handlingshorisont. Beroende på hur långt informanterna har kommit med sina studier och hur mycket arbetslivserfarenhet de har skaffat sig så befinner de sig på olika fält. I analysen är det konstaterat att de flesta informanter är nöjda med sitt val av yrkesutbildning och kan därför kopplas samman med den bekräftande rutinen. Det framkommer även att alla förutom en informant kunde tänka sig ha ett arbete i anknytning till deras utbildning, vilket grundar sig i deras självkännedom, det vill säga intressen och förmågor.

Utifrån de upplevelser som informanterna hade av resursernas stöd kan det också konstateras att bilden av en positiv framtid i Sverige har skapats för informanterna. Samtliga informanter har fått stöd från olika aktörer där informanterna har valt att ta till sig aktörernas råd vad gäller olika utbildningar och arbeten. Därav har informanterna inte gjort några pragmatiskt rationella karriärval. En gemensam likhet för alla informanter är att de alla känner en stor tacksamhet över det sociala nätverk som har funnits runt omkring de. Utan det sociala nätverket hade det troligtvis blivit svårare för ungdomarna att etablera sig på arbetsmarknaden vilket hade begränsats deras framtida karriärval ytterligare. Till nästa kapitel kommer vi att diskutera studiens resultat, teori- och metodval samt studiens relevans till vår yrkesprofession som studie- och yrkesvägledare.

7. Diskussion

I följande kapitel diskuteras tidigare forskning mot studiens frågeställning och resultat, användningen av metod och teori samt studiens relevans till studie- och yrkesvägledning. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen ser på sina framtida karriärval.

7.1 Resultatdiskussion

I studiens inledning nämns ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen som en utsatt grupp (Avén et al. 2021; Englund et al. 2020; Holmberg och Modéus 2021; Nyström 2021; Wennberg 2020). De beskrivs som en grupp som befinner sig i en oroväckande situation med risk att bli utvisad från Sverige. Studiens resultat visar att informanterna har reflekterat över sina framtida karriärval och har olika yrkesdrömmar. Tre informanter vill arbeta med yrken som kräver en akademisk utbildning men endast två ser det som möjligt. Enligt tidigare forskning kan deras uppfattning av möjliga karriärval bero på deras kunskap om skolsystemet, attityd om utbildning och hur pass involverade de är i skolan (Free et al. 2014). De flesta av studiens informanter har eller har haft en positiv skolupplevelse och ser fördelar med skolan och utbildning. Trots bra skolupplevelser vill de resterande informanter arbeta med yrken som inte kräver en akademisk utbildning. Orsaken är inte undersökt men kan, enligt tidigare forskning, bero på deras snäva referensram vilket innebär att de har lite kunskap om olika arbeten och väljer att arbeta i den miljön de är familjär med (Free et al. 2014). Ett lågt självvärde kan också få individen att tvivla på vad de tror att de kan åstadkommande i karriären, när de egentligen hade kunnat välja en högre utbildning (ibid). Informanterna i vår studie verkar inte uppvisa ett lågt självvärde. Deras relation till deras drömyrke är mer kopplad till deras intressen och förmågor.

I studiens resultat framkommer det att informanterna är osäkra på vad som faktiskt kommer att hända i framtiden gällande sina karriärval. Detta beror främst på den nya gymnasielagens krav, att hitta ett arbete inom 6 månader, som har gjort att informanterna är öppna för andra arbeten och utbildningar än vad de faktiskt hade velat. Informanterna ser lagen som en andra chans att få stanna kvar i Sverige och därför är ett permanent uppehållstillstånd viktigare just nu än sina önskade karriärval. Informanterna har viljan att förbättra sitt eget liv och leva fritt i Sverige. Detta innebär att majoriteten av informanterna har kompromissat med sina önskade karriärval utifrån de möjliga alternativ som har funnits. De har därmed valt yrkesinriktningar för att lättare kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller accepterat arbeten för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd.

Tidigare forskning visar att en avklarad gymnasieutbildning underlättar för att hitta ett arbete (Celikaksoy och Wadensjös 2019). Däremot ser informanterna svårigheter med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, även efter avklarade studier. Deras uppfattningar kommer från egna eller andras erfarenheter vid jobbsökande. Ifall informanterna kom till Sverige vid yngre ålder hade det kanske varit lättare att skaffa sig ett arbete. Tidigare forskning argumenterar att ju längre vistelsetid i ett land, desto mer tid har individen att etablera ett socialt nätverk. Detta ökar chanserna till ett arbete (Celikaksoy och Wadensjö 2017). I resultatet framkommer det även att coronapandemin har gjort det svårare för informanterna att hitta ett arbete och tre informanter blev utan praktik. Informanterna som blev utan praktik har inte heller någon arbetslivserfarenhet. Det kan därför bli svårare för dem att hitta ett arbete i framtiden än de som redan har fått en fot in i arbetsmarknaden. Statistik från Statistiska centralbyrån (2021) kan bekräfta att coronapandemin har drabbat den svenska arbetsmarknaden, framförallt tjänstesektor och utrikesfödda ungdomar mellan 15–24 år. Enligt tidigare forskning arbetar ensamkommande män oftast inom tjänstesektorn (Celikaksoy och Wadensjö 2019). Nu när tjänstesektorn drabbas, minskar också chanserna att få ett arbete för informanterna. Enligt statistik har arbetsmarknaden gjort en viss återhämtning, men för de informanter som snart har fullföljt sina studier och behöver ett arbete med fastanställning finns det stora utmaningar som de står inför.

Studiens resultat visar även att informanternas väntan på permanent uppehållstillstånd bidrar till en osäker framtidssyn. Det kan i sin tur förklara varför majoriteten har svårt att planera långsiktigt. När informanterna beviljas permanent uppehållstillstånd kommer de att

sluta leva i ovisshet och de kan, enligt Celikaksoy och Wadensjö (2019), börja planera för sin framtida karriärval på längre sikt.

I tidigare forskning förklaras att nyanlända i väntan på uppehållstillstånd vet att det kräver stor ansträngning från dem för att lyckas och de är medvetna om att en framtid i Sverige inte är en självklarhet (Sundelin 2015). Våra informanter kan ha samma tankesätt då de använder ordet “kämpa” i beskrivning till de motgångar de möter med lagen. Trots motgångar framkommer det inte att informanterna vill ge upp eftersom de förstår konsekvenserna med ett sådant beslut.

Vidare visar tidigare forskning att ensamkommande har förmågan att knyta kontakter med andra ungdomar i samma situation och bygga ett socialt nätverk. Detta i sin tur expanderar möjligheter till att hitta potentiella arbetsgivare (Alonso-Bello et al. 2020). I studiens resultat har informanterna inte tagit hjälp från sina vänner vid jobbsökande. Det kan bero på att deras vänner befinner sig i samma situation och har lika svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta kan förklara varför de tenderar att söka hjälp hos andra aktörer som studie- och yrkesvägledare eller frivilligorganisationen. Båda aktörer har hjälpt informanterna olika mycket med jobbsökande. Herz och Lalander (2018) nämner hur frivilligorganisationer är generösa med sin hjälp vilket framgår tydligt i resultatet. För fyra informanter som ha varit i kontakt med organisationen har den varit betydelsefull från olika aspekter. De har hjälpt informanterna att hitta arbete, boende, hjälpt till med studier och varit ett stöd för deras mående. Frivilligorganisationen har visat solidaritet till målgruppen och enligt Herz och Lalander kan det få människor att känna sig värdefulla, mindre ensamma och känner att någon verkligen bryr sig om en. Vägledarens stöd har handlat om utbildnings- och arbetsrelaterade frågor och när informanterna har behövt stöd gällande sitt mående så har kuratorn funnits tillgänglig. Oavsett vilken form av stödinformanterna har fått så anser vi att stöd från aktörerna kan ha skapat en känsla av mening, värde för sitt liv och hopp om att fortsätta kämpa för sin framtid.

7.2 Metoddiskussion

Studien genomfördes med sju ensamkommande ungdomar som fick berätta om hur de ser på sina framtida karriärval. Vad gäller urvalets antal kan vi inte påstå att vi har haft det svårt att hitta lämpliga informanter, vilket vi till en början var oroliga över. Vi var oroliga att det skulle bli svårt att hitta rätt antal informanter eftersom vi vet att denna målgrupp inte är lika stor som till exempel målgruppen gymnasieelever i en skola. Efter att ha genomfört alla sju intervjuer anser vi att informanterna har gett oss tillräckligt med information för att uppfylla studiens syfte.

Det vi hade kunnat göra annorlunda är att undersöka och ställa frågor kring hur livet innan gymnasielagen var för ungdomarna. Innan gymnasielagen trädde fram hade informanterna levt i Sverige i ca 3 år vilket hade varit intressant att undersöka mer om. Under denna tid kan informanterna ha tänkt över sina karriärval och det hade varit intressant att undersöka om de resonerade annorlunda då eller om det skedde en förändring i övergången till nya gymnasielagen. På så sätt kan studiens validitet ifrågasättas. Om vi hade valt att undersöka denna tidsperiod så hade vi med stor sannolikhet fått en bättre förståelse för informanternas tankar kring sina karriärval. Vi hade då kunnat följa informanternas tankeprocess om