Upplevelser av den svenska arbetsmarknaden

5.5 Upplevelser av den svenska arbetsmarknaden

Att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har inte upplevts som lätt för samtliga informanter. Informanternas erfarenhet av arbetsmarknaden varierar men den gemensamma bilden har varit att det är en utmaning att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. För tre av informanterna som läser sin yrkesutbildning på gymnasiet har erfarenheterna inte varit många. Ingen av dessa tre informanter har erfarenhet av att arbeta i Sverige. Eftersom de fortfarande är under utbildning så har behovet av ett arbete inte varit lika aktuellt som för de andra fyra. Några av dessa fyra har nämligen kommit längre i sin utbildning eller så är de

helt klara med sin utbildning. Dock är drivet att vilja ha ett arbete lika stort för alla. En informant som är under utbildning säger följande:

När man söker jobb här så får man oftast inget svar, man måste känna någon isåfall. Annars får man inget eller ibland om man har tur. Det är också svårt att få en fast tjänst direkt kanske och i min situation är det svårt att fixa det inom 6 månader. (Informant 3).

Informant 5 som har ett arbete vid sidan om sina studier berättar samma erfarenhet som informant 3 innan han fick jobbet. Innan han fick arbete sökte han omkring 50–60 jobb men fick aldrig någon bekräftelse. Varken ett ja eller nej. Tillslut fick han arbete i kommunen och trivs bra där. Han menar dock att det är många ensamkommande som har studerat färdigt och sedan inte fått arbete vilket kan ha med ens bakgrund att göra.

Det är olika människor som är arbetslösa och många av dem kommer från andra länder. Många säger att det påverkar inte om du kommer från ett annat land eller har ett utländsk namn men jag har själv upplevt det. När du skickar in ett cv eller personligt brev, de kommer inte ens skicka en bekräftelse-mail tillbaka. (Informant 5)

En tredje informant har liknande upplevelser av att bli behandlad annorlunda på grund av sitt utseende och bakgrund. Informant 6 menar att det är svårt för invandrare att komma in på en arbetsplats och bli en del av gänget på en gång. Oftast tar sådan tid. Han berättar att det tog månader tills personalen började öppna upp sig för honom. Enligt informanten har han känt en känsla av att andra har haft en annan inställning till honom.

Förutom ovanstående faktorer till att det är svårt för de ensamkommande att ta sig in på arbetsmarknaden så nämner även vissa att den rådande coronapandemin har ställt till det för de. Informant 1 berättar att han inte har fått något tillfälle att utöva praktik inom den utbildning han studerar till. Han menar att en praktikplats hade kunnat göra det möjligt för honom att senare få en anställning. Informant 4 håller med om att corona pandemin har gjort det ännu svårare för honom att hitta arbete men till skillnad från informant 1 har informant 4 faktiskt fått en praktikplats. Därav menar han att det kommer nog bli lättare för honom att få en tjänst senare då han redan har en fot inne. Informant 5 påpekar också att pandemin har försvårat arbetssituationen både för honom och för andra i samma situation.

Informant 5 berättar också om att det är många av hans vänner som inte har lyckats få arbete efter att ha studerat klart sin utbildning. Detta resulterade i att de var tvungna att lämna Sverige. Informant 5 menar att resurser och myndigheter på arbetsmarknaden inte har hjälpt till och planerat för att dessa ensamkommande ungdomar kommer ut i arbete. Han säger följande:

“Många av mina kompisar som ingår i denna gymnasielagen blev klara med sina utbildningar men de fick inga jobb. De blev tvungna att åka ut från Sverige. Och det gör mig väldigt irriterad. Om du bor i Sverige i över 5 år och blir klar med din utbildning, du kämpar så mycket och även om du är deprimerad och ledsen och tänker på familjen, så tänker man att du kommer att klara dig och bli topp. Sen du får inget jobb. Och det är väldigt orättvist”.

Informanten belyser hur orättvist det kan kännas när han och andra i samma situation gör allting rätt för att skapa sig en framtid i Sverige, och det slutar ändå med att systemet sviker de.

5.6 Sammanfattning

Från det presenterade resultatet framkommer det att sju ensamkommande killar från Afghanistan i åldrarna 21–23 år omfattas av den nya gymnasielagen. Samtliga har samma mål, nämligen att få ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Informanterna förstår innebörden av den nya gymnasielagen och dess grundläggande krav. Samtliga informanter uttrycker en osäkerhet inför framtiden och tre av informanterna, som studerar på gymnasiet, nämner en särskild ovisshet. Majoriteten av informanterna upplever att det är svårt att hitta ett arbete inom 6 månader med en fastanställning. En del lyfter fram att de saknar kontakter, arbetslivserfarenhet och att coronapandemin försvårar chanserna att få jobb. I resultatet uttrycker informanterna en medvetenhet om att den nya gymnasielagen har gett dem möjlighet att stanna kvar i Sverige. Innan lagen inträdes fick informanterna avslag och när de visste om att de ingick i lagen blev många av dem positiva. Majoriteten menar särskilt att det finns ett visst hopp om att kunna bygga sig en framtid i Sverige.

De flesta har eller har haft en positiv upplevelse av skolan medan två informanter har haft sämre erfarenheter från skolan. Även de flesta visar sig vara nöjda med sina val av utbildning. Majoriteten av informanterna kan se sig själva ha ett arbete i anknytning till deras utbildning. Förutom den utbildning som informanterna läser och de arbeten som de jobbar med så kan majoriteten presentera ett drömyrke som de har. För att nämna några vill informanterna helst bli pilot, lastbilschaufför, socionom, undersköterska och polis. En del av informanterna lyfter fram det permanenta uppehållstillstånd som ett hinder för att kunna nå sina drömyrken.

I resultatet framkommer det att olika resurser har gett informanterna stöd vilket i sin tur har varit betydelsefullt för dem. Studie- och yrkesvägledare på skolan har hjälpt tre informanterna med frågor om utbildning, arbete och jobbsökande. Kuratorn från samma skola har även funnits där som känslomässigt stöd. Fyra informanter känner att de har fått mycket hjälp av en frivilligorganisation. Organisation har hjälpt de med känslomässigt stöd men också hjälpt till med praktiska saker. De har kunnat hjälpa informanterna med alltifrån att hitta ett boende, praktikplats och arbete till att finnas där för socialt umgänge.

Att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har inte upplevts som lätt för samtliga informanter. Informanterna påpekar att det finns fyra orsaker till att det är en utmaning att ta sig in på arbetsmarknaden. Några menar att det aldrig får svar från arbetsgivare när de söker arbete. Vissa menar att deras härkomst kan försämra chanserna till att få ett arbete eller att komma in i gänget på arbetsplatsen. Informanterna påpekar även att pandemin har gjort det svårare för dem att hitta jobb. En av informanterna nämner även att svenska systemet ofta har svikit ungdomar när det gäller att hjälpa de att hitta arbete efter avklarad utbildning. Vidare presenteras analyskapitlet där studiens resultat kommer att analyseras med hjälp av teoretiska begrepp från de valde karriärteorierna.

6 Analys

I detta kapitel analyseras studiens resultat i relation till studiens syfte och frågeställning. I analysen används teoretiska begrepp från karriärteorierna Careership (Hodkinson och Sparkes 1997) och CIP (Sampson et al. 2004).