Möjligheterna till skapande är beroende av de förutsättningar som ges

Hur, när, var, varför och till vad skapandet används på förskolan är också beroende av de förutsättningar som ges inom verksamheten ansåg alla informanter. En starkt bidragande orsak till att barn riskerar att gå miste om tillfällen till att skapa uppgavs framför allt vara brist på samsyn om ämnet bild inom arbetslaget. Informanterna menade att barns förutsättningar styrs av vad vuxna erbjuder. Resultatet visade bland annat att ämnet bild kan upplevas som jobbigt, när barn målar och skapar får personalen mer att hålla iordning på. Detta beskrivs framförallt genom nedanstående citat där en beskrivning av hur ovilja mot att arbeta med skapande kan tas i uttryck inom en arbetsgrupp. Informanten uttryckte hur kollegor kunde visa att hon var besvärlig när hon tog fram undanplockat material till barnen. Det ansågs enklare att aktivera barngruppen med något annat.

Pernilla: ”det blir ju så kladdigt”

26

Pernilla beskrev känslan av att detta synsätt berövade barnen möjligheter.

Pernilla: ”jag känner mig lite illa berörd, jag tycker att det blir massa begränsat”

Petra uttryckte också vikten av barns rätt till sitt skapande genom att beskriva hur hon ansåg att ämnet bild utgjorde grund för barns lärande.

Petra: ”alltså det är ju ändå det är det är den primära liksom. Det är det viktigaste vi har.

Tidigt, verktygsmässig. Så det är någonting som genomsyrar en hel dag”

Informanterna ansåg att tydliga riktlinjer om hur var när och varför bild ska användas behövs. Verktyg för att synliggöra uppdraget kunde vara att lista upp för personalgruppen om vilket material varje förskola skulle ha tillgängligt, samt en tydlig styrning från en ledning som talar om för arbetsgruppen om vad som ska göras.

Pernilla: ”jag upplever ju att min kollega på grannavdelningen till exempel, hon har ingenting tillgängligt, och att många stressas av tillgängligt material med. Mina äldre barns kollegor till exempel, kan komma ner och hjälpa mig och mina kollegor då plockar de bort våra färger och tycker det blir stressigt för det blir så kladdigt här”

Informanterna uppgav att motviljan mot bildarbete inom arbetslag behöver tas på allvar och lyftas för att fler barn ska få möjlighet till skapande. Chefer behöver uppmärksamma detta på gemensamma möten för att föra arbetslaget åt samma håll, det behöver finnas en tydlighet kring hur arbetet med bild ska genomföras i alla arbetslag för att alla ska arbeta åt samma håll. Om detta uppmärksammas på personalmöten kan förändring ske.

Pernilla: ”då kan jag tänka liksom, där får ni”

Informanterna uttryckte också vikten av att barn får möta material i olika former samt de vinster som finns i att låta barnen utforska materialet. Det ansågs vara tydligt när barn inte fått den möjligheten och att barn behöver få pröva sig fram i skapandet för att erövra nya kunskaper.

Pernilla: ”men då får dem väl kladda då”

27

Flera informanter lyfte också vikten av att se möjligheter till att utföra skapande på olika vis, det behöver inte vara så tidskrävande varje gång utan det viktiga är att barnen ändå får skapa.

Pernilla: ”det behöver ju liksom inte bli så kladdigt”

Framförallt visar resultatet att barns möjligheter står i relation till den syn pedagoger har på skapande. I denna studie hade alla informanter ett starkt intresse för bild vilket avspeglade sig i de möjligheter deras barngrupper fick möta bild.

Anna: ”eftersom jag är intresserad av det och så, jag tycker det är det roligaste skapande och bild och då får nog vår barngrupp upptäcka det väldigt mycket”

Personalbrist och Covid 19 ansågs också utgöra hinder för när och hur barn får skapa.

Personalbrist ansågs försvåra genomförandet av aktiviteter. Pandemin Covid 19 uppgavs haft en stor påverkan, med ökad personalbrist och förändringar i verksamhetens arbete genom att den exempelvis förlagt större delen av verksamheten till utomhusvistelse på förskolorna. Detta ansåg flera informanter minska möjligheter till variationen och utbud av material. En informant uppgav också att synpunkter från vårdnadshavare kunde utgöra hinder för hur barn fick använda sig av ämnet bild. En utforskande process som medför färg på kläder med mera kunde vara problematisk att genomföra.

Informanterna menade också att personalens olika sätt att se på när material ska användas kan avgöra hur tillgängligheten ser ut. Ibland finns det framme men är ändå inte inom räckhåll för barnen. Materialet kan vara placerat för högt upp för barnen att nå. För att barnen ska kunna använda sig av det krävs en förmåga hos barnen att på något vis kommunicera sin vilja och att pedagogen är lyhörd inför barnets önskning.

Maja: ”nu har jag små barn så de kan inte ta själva men det är så pass tillgängligt att de kan peka och liksom se att däruppe finns färg, jag vill måla”

Trånga lokaler ansågs också utgöra hinder för tillgänglighet av material. Även tidsbrist, hög arbetsbelastning och rutiner beskrevs som hindrande för hur bild kan användas.

28

En av informanterna menade dock att även om dessa faktorer utgjorde hinder kunde möjligheter ges om viljan fanns hos pedagogen.

Pernilla: ”dem kan ju få lära sig att det är tillåtet att göra sina egna val och att man lyssnar på mig. Är det bara fem minuter till maten kan man säga att det är lite kort om tid men att du kan ju börja och sen kan du gå tillbaka dit när du ätit klart eller sovit klart eller vad det nu kan vara, att man inte hela tiden stoppar dem”

Resultatet visar också att alla informanter ansåg att materialet är viktigt för att stimulera barns skaparlust. Material som uppgavs av alla respondenter var naturmaterial och återbruk av olika slag, papper, kritor, vattenfärg, sax, tejp, lim, kolkritor, tusch, gips.

Material för analogt skapande förekommer i alla informanters svar. Resultatet visar också att hållbar utveckling kan vara en stor del av den materialtillgång som finns eftersom barnen får kunskap att återanvända material i sitt skapande.

Anna: ”oj alla material just nu håller vi på mycket med naturmaterial, men det är ju en giftfri förskola som vi försöker att ha giftfria färger, försöker ha mycket naturmaterial”

Digitalt material visade sig främst användas till dokumentation av arbetet och som underlag till barnens lärloggar. Flera informanter beskrev också hur det digitala kunde användas för att fotografera eller filma barnen eller låta barnen fotografera och filma sig själva.

Maja: ” vi både filmar och fotograferar, och även barnen får filma och fotografera om de vill”

Endast en informant beskrev hur lärplattor kunde användas för att skapa QR koder eller för att visa korta filmer om konstnärer, samt PowerPoints för att göra bildspel, där det barnen skapat presenteras för gruppen. En annan informant uppgav hur skapandet kunde utvecklas genom användandet av ett digitalt ägg, där barnen gavs möjlighet att studera olika objekt närmare för att sedan rita av det. Informanten beskrev hur barngruppen utforskat delar av en paprika och hur det digitala äggets förstoring av paprikans inre delar inspirerade till att föreställa sig berättelser om paprikan som ritades ner.

29

Paprikans vita fruktkött sågs exempelvis ut som tänder vilket utmynnade i teckningar på monstertänder.

Informanterna beskrev också att en estetiskt inbjudande miljö är viktig för att främja barns lust till att skapa. Material bör dukas upp vackert för att ge barnen inspiration, om det barnen skapat sätts upp estetiskt synliggörs värdet i det de skapat. Det ansågs viktigt att se barns skapande som en del av den konst vi betraktar i vår omgivning. Framförallt avspeglar sig pedagogens inställning till ämnet bild genom hur känslan för ämnet bild förmedlas. Informanterna beskrev också hur barn tar efter det estetiska upplägget när de visar initiativ på att ansvara för att hålla miljön fin.