Det utrymme bild har i förskolan, pedagogers syn på lärande i ämnet bild och med stöd i ämnet bild, är i fokus för detta examensarbete. Genom att ta del av sju pedagogers tankar och reflektioner kring barns handlingar, aktiviteter och eventuella lärande inom ämnet bild på förskolan, försöker vi besvara hur, var, när, varför och till vad bild kan användas i den pedagogiska verksamheten. Denna del behandlar studiens metodologiska överväganden, urval och genomförande samt redogör för hur forskningsetiska principer tillämpats i studiens genomförande.
7.1 Metodologiska överväganden
För att samla in tillräckligt material med hopp om att besvara studiens syfte och frågeställningar övervägdes olika metoder. Vi ville undersöka och synliggöra informanternas egna tankar och reflektioner kring hur ämnet bild kan användas, varför en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som stöd till att söka svar på studiens frågeställningar framstod som ett lämpligt val och blev också studiens datainsamlingsmetod. En kvalitativ forskning är ett sätt att undersöka informantens uppfattning om sitt sammanhang och kan ses som ett sätt att få ut ett bredare material att analysera. En kvantitativ metodansats, som exempelvis enkäter med färdiga svarsalternativ, hade försvårat möjligheterna till individuella beskrivningar från deltagarna. Den kvalitativa metodansatsen innebär också möjligheter till utvecklade svar utifrån frågeställningen, i motsats till kvantitativ metodansats där ett resultat presenteras mer i form av statistik (Bryman, 2011).
7.2 Urvalet
I studien har vi valt att intervjua sju pedagoger verksamma inom förskolan. Vårt syfte är att undersöka hur ämnet bild kan användas i förskolan och eftersom resultat inte kommer jämföras med varandra är det inte relevant vare sig att beskriva förskolan, kön eller specifik ålder på barn vilket också är ett sätt att värna informanternas anonymitet. Vi använder oss av fingerande namn i resultatredovisningen, informanterna har inte heller kännedom om varandras identitet, detta är ett led i anonymitetskravet vilket anges som en forskningsetisk princip (Vetenskapsrådet 2017).
14
Då studien undersöker hur pedagoger utifrån sin erfarenhet och profession ser på ämnesområdet bild utan koppling till en specifik förskola, valde vi att inte kontakta berörda rektorer.
Vi använde oss av ett målinriktat urval, det vill säga informanter med viss kunskap och erfarenhet inom vårt tilltänkta undersökningsområde (Bryman 2011). Informanterna i studien informerades om studiens syfte genom muntlig och skriftlig information, detta tar utgångspunkt i informationskravet (Vetenskapsrådet 2017). Detta framgår tydligt i den samtyckesblankett (se bilaga 1) som delades ut. Denna blankett informerar också tilltänkta deltagare om studiens frivillighet och om rätten att dra sig ur, vilket benämns som samtyckeskravet. Deltagarna informerades också om under vilka premisser studien skulle genomföras, hur materialet kommer att presenteras efter avslutad studie och att materialet endast skulle användas till just denna studie, enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017).
Grundtanken och förhoppningen i början av denna undersökning var att komplettera intervjuerna med observationer på förskolor för att utöka vårt material. På grund av strikta restriktioner med anledning av rådande pandemi Covid-19 stoppades möjligheter till fältstudier på plats i förskolors verksamheter. Med dessa begränsningar som hinder för vår forskning sökte vi andra möjligheter för att samla in ett så brett material som möjligt, därav val av semistrukturerad intervjuform. Denna form kan beskrivas som ett sätt att utifrån informantens svar få möjlighet att bilda följdfrågor med förhoppning om att följdfrågorna ska väcka reflektioner hos informanten för mer utvecklade svar (Bryman 2011). Denna intervjuform hjälpte oss att hålla oss till ämnet för undersökningen, samtidigt som utrymme gavs till att ställa följdfrågor relaterat till informanternas svar. De semistrukturerade frågorna till denna undersökning bildades med hopp om att söka svar på studiens frågeställningar (se bilaga 2).
Informanterna erbjöds möjlighet att delta via videolänk. Då merparten i urvalsgruppen föredrog medverkan med enbart ljudinspelning istället för video, genomfördes endast ljudupptagning med alla informanter. Genomförda intervjuer spelades in genom ljudupptagning och sparades ner på en USB sticka vilket var ett sätt att uppfylla konfidentialitetskravet. Vi som studenter ansvarar för att materialet är skyddat från obehöriga samt att materialet förstörs efter avslutad studie.
15
Informanterna har fått muntlig och skriftlig information om detta, samt om att datamaterialet kommer att raderas när examensarbetet är examinerat.
7.3 Analysmetod
Vi har analyserat resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och tar stöd i den beskrivning Säljö (2014) ger genom sin beskrivning av Vygotskijs (1896 – 1934) teori om sociokulturellt lärande. Det sociokulturella lärande menar att lärandet sker i samspel där både människor och miljö har påverkan på individens lärande. Eftersom Selander (2017) lyfter att didaktiken kan belysa hur samspelet mellan människor utformas och den betydelse processen har för lärandet, har även didaktik utgjort stöd för vår analys av hur ett lärande inom ämnet bild kan se ut.
Det inspelade materialet, med total tidslängd om ca 4 timmar, genomlyssnades flera gånger och transkriberades sedan. Vi läste varje transkribering flera gånger för att plocka upp adekvata nyckelord. Information som inte var relevant till undersökningen sållades bort. Citat som ansågs beskrivande och betydelsefulla skrevs upp för att presenteras i resultat. Utvalda nyckelord markerades i varje transkribering för att bilda en överblick.
De samlade nyckelorden från respektive informants svar på varje fråga sammanställdes i en tabell för att ett totalt resultat av nyckelord skulle presenteras. Exempel på tabellform presenteras som bilaga 3. Tabellen gav en överblick till helhet på samlade nyckelord ur alla respondenters svar, vilket Bryman (2011) beskriver som en metod för att koda text.
Utvalda nyckelord var sådant som upprepats flera gånger, eller som var väldigt beskrivande. Dessa nyckelord utgjorde underlag till att bilda teman i resultatet.
16
Tabell 1. Nyckelord. Frågeställning 1: Hur, när, var och varför används den estetiska uttrycksformen bild i förskolan? Och 3: Vilka former av lärande möjliggörs genom arbete med den estetiska uttrycksformen bild?
I följande text redovisas studiens resultat. Redovisningen presenteras under teman som sammanfattar informanternas svar. Citat anges med fingerade namn.
8.1 Genom samspel
Begrepp som utveckling av samspel, fantasi, inspiration och kreativitet benämndes genomgående av alla pedagoger. Bild och skapande ansågs ge också ge möjligheter för kommunikation. En informant beskrev hur språkbarriärer kunde brytas under en ritstund när ett barn med ett annat modersmål gavs stöd i att uttrycka sig och samspela genom sitt skapande.