Styrda aktiviteter

Alla informanter uppgav teman och projekt som ett sätt att beskriva hur arbetet med bild kunde användas inom förskolan. I de styrda aktiviteterna ansågs ett syfte till att rikta lärandet utgöra grund för planeringen. Ett exempel som anges av en informant är hur barnen stegvis tränar på att teckna genom att först endast använda svart tuschpenna för att inte distraheras av olika färgval. Tema och projektarbete ansågs också ge möjligheter för pedagoger inom förskolan att arbeta mot läroplanens mål. Det systematiska kvalitetsarbetet nämns också som grund för planering av styrda aktiviteter.

Maja: ”när jag som pedagog har en plan”

Även om ett syfte finns för hur aktiviteten ska genomföras betonades vikten av att följa barns utforskande inom styrda aktiviteter. En informant gav ett beskrivande exempel på hur en aktivitet kan ta en annan riktning än grundtanken, men ändå medföra ett lärande hos barnen.

22

Pernilla: ”de flesta målar men en han vill bara undersöka vattensprayen, haha Herre gud, som att det är regnväder över målningen. Men han står där och sprayar, och liksom då får det vara så”

Ett riktat lärande där den vuxne ser barnet och utgår från var barnet är i sitt nuläge uppgavs vara viktigt för att göra barnet delaktigt och aktiviteten mer meningsfull. Informanterna menade att barn behöver få förståelse för att de genomgår ett lärande genom sitt skapande.

Petra: “jag försöker att ställa öppna frågor just för att barnets tankar ska komma in i att dem ska lyftas i undervisningen för jag tror ju att om man, om barnen får syn på sina egna tankar så har dem lättare att ta till sig och utvecklas och där tänker jag att det är liksom min primära roll i undervisningen”

De styrda aktiviteterna ansågs ge mer möjligheter för barnen att prova på olika former av skapande och ges en kunskap om olika former av verktyg. Informanterna menade att det är viktigt att barnen får kunskaper om hur saker ska användas. Detta beskrevs speciellt av en informant.

Eva: ”hur man använder materialet, hur funkar en tuschpenna? Hur funkar leran?”

Eva: ”de behöver ju liksom få lära sig hantera det där skapande materialet från runden.

De behöver ju klottra, dels också i sitt eget lärande om man tänker deras egen utveckling i skapandet, men också hur man använder materialet”

Eva: ”sen finns det ju andra bitar också som hänger ihop med motoriken som om du tänker dig att du ska lära dig hålla i en penna när du kommer till skolan, många olika bra sätt att öva handfattning på som inte bara innebär att man håller en penna utan man kan ha en pensel”

Resultatet visar också att bild kan användas specifikt till vissa sammanhang, där sammanhanget är styrt av pedagogens planering. Samlingen nämndes av en informant som ett situationsbundet tillfälle där bild används. Här ansågs bild kunna användas som ett tolkningsbaserat verktyg där bilden används i kommunikativt syfte, därför att en bild symboliserar ett berättande som förs fram och tillbaka mellan deltagarna.

23

Bilderna som används under samlingen kan visualisera det verbala för barn ansåg informanten, då bilden kan ge stöd till att strukturera tidsperspektiv eller för att ge barnen möjligheter att förmedla önskningar ickeverbalt.

Skogen uppgavs också som en situationsbunden plats för skapande, eller framförallt som en plats som inspirerade till skapande och till insamling av material för senare skapande.

En informant förklarade hur skogen som miljö synliggjorde barns erfarenheter när barnen gjorde kopplingar mellan material i skogen till material på förskolan och såg möjligheter till att hämta mer från skogen. Resultatet visade också att årstiders skiftningar erbjuder variation på material barnen kan använda sig av.

Anna: “och det kan ju vara alltså allt nu plockar vi väldigt mycket ekollon och vi plockar kastanjer och vi gör hösttavlor”

Anna: ”nu har vi till exempel hittat massa blåbär ute i skogen och då vill de att vi ska måla med blåbär, blåbärsmålning”

Bild kan också användas som en styrd aktivitet för att skapa lugn i verksamheten, såsom efter vilan, där det egentliga syftet inte är att skapa utan att erbjuda en lugn stund för barnen.

Eva: ”också ett sätt att komma ner i varv och inte bara utveckla motoriken och den konstnärliga delen så att säga”

Styrda aktiviteter i form av projekt och teman ansågs fördelaktigt för att arbeta ämnesöverskridande menade flera informanter. Här beskrevs vikten av pedagogens kunskap om hur olika ämnesområden kan uttryckas inom skapandet och hur skapandet kan fungera som motor till annat lärande.

Maja: ”oj, det är typ hela läroplanen. Nej, men alltså bild. Om pedagogen har koll så en jätteviktig del, beroende på om jag är nära till hand”

24

Informanterna beskrev hur matematik, språk, bokstäver, mönster, former, teknik, rörelse, motorik används i samband med bildskapande. Barnen ansågs använda sig av problemlösning i sitt skapande, där mönster och geometrisk uppfattning, storleksskillnader, förståelse för prepositioner synliggjordes genom barnens verk.

Eva: ”barnen ville gärna skriva sitt namn, brukar de börja med sen vill de skriva mamma och pappa och sen så vill dem att man ska skriva datum på teckningen och då får du in matematiken och siffrorna också”

Matematik ansågs också komma in genom barns konstruktioner och förståelse för ordningsföljder. Skapandet uppgavs också ge övning i att följa instruktioner och förstå samband. En informant berättade hur bilder och konst kan uppmuntra barn att använda sig av sin föreställningsförmåga. Informanten beskrev att detta kunde stödjas när barn fick möta bilder i böcker, vilket kunde ses som en möjlighet för barn att göra egna tolkningar av bilder och se ett berättande.

Petra: ”se saker i en bild som inte som kanske ingen annan ser, eller man får använda sin fantasi”

Exempel som angavs är när barnen får måla egna bilder efter en sagostund, där de fick använda sig av sin fantasi för att återskapa det dem hört. Detta visar också att bild kan förstärka barns förståelse för att se konst som ett språk och en del av ett berättande.

Skriftspråkets utvecklande genom skapandet ansågs främst framträda hos de äldre barnen, när bokstäver tillförs till teckningarna.

Maja: “jag kan se matematik, jag kan se språk, jag kan se fantasi, kreativitet, jag kan se natur, jag kan se digitalitet”

Exempel som uppgavs för barns närmande till skriftspråk och förståelse för siffror genom sitt skapande var när barnen visar intresse för att skriva sitt namn som sedan genererar till ett utökande där barnen vill skriva datum vilket för in siffror i bilden.

25

Några informanter beskrev också hur skapandet kan användas som ett multimodalt lärande, såsom när barn får gestalta sina teckningar och målningarna genom dans och musik. En informant menade att detta kunde ge barnen möjlighet att uppleva och känna samband mellan olika känslomässiga uttrycksformer. När barn får lyssna på olika former av klassisk musik kan de koppla samman känslan med sitt skapande, vilket beskrev som ett sätt att hjälpa barnen att förstå att färger och musik kan uttrycka kommunikation genom att barnen får koppla musik de upplever till färger.

Pernilla: ”klassisk musik och känslan, att dem får känna liksom”

Petra: ”vad händer när vi sätter på Vivaldi? Vad händer då om vi målar och sätter på Bach? Då väljer barnet kanske rött eller svart. Sen om vi sätter på Vivaldi då kanske den väljer grönt eller rosa”

Petra: ”jag tänker att dels får barnen känslomässigt uttrycka sig”

Petra: ”jag rör mig, jag använder penseln med svagt drag om jag lyssnar på musik som är väldigt lätt, eller försiktig eller tunn eller vad jag ska säga. Eller inom hårdrocksmusik eller så, eller med mycket trummor, då kanske jag trycker hårt med penseln”