Mötesplats Mariefred

Biohuset är en byggnad som uppfördes av Mariefreds Arbetareförening och invigdes 1902. Huset var en viktig del i det sociala livet och föreningslivet i Mariefred under drygt 100 år. 1963 övergick fastigheten i Mariefreds stads ägo och när staden gick upp i Strängnäs kommun 1971 övergick Biohuset i

kommunens ägo.

År 2007 motionerade Mariefredspartiet i kommunfullmäktige om att utveckla Biohuset till ett allaktivitetshus eller kulturhus. Den dåvarande kommundels-nämnden i Mariefred fick i uppdrag att ta hand om förslaget och man beslutade att låta den nystartade föreningen Aktivum att ansvara för drift och verksamhet i huset. Föreningen skrev avtal med kommunen och fick tillgång till lokalerna hyresfritt.

2013 gjordes en lokalutredning av alla lokaler i Mariefred (KS/2013:84). I februari 2014 sade kommunen upp avtalet med Aktivum. Under

uppsägningstiden (12 månader från och med 1 februari 2014) genomfördes en behovsanalys av Biohuset som mötesplats på uppdrag av kommunchefen (KS/2014:42-0081). Syftet var att kartlägga kommundelens faktiska behov och hur dessa stämde överens med Biohusets förhållanden.

Behovsanalysen visar att husets historiska betydelse har en avsevärd tyngd i Mariefred. Vid tiden för behovsanalysens genomförande hade en nytändning skett verksamhetsmässigt, på ideell basis. Flera verksamheter ville in i huset och samordning av tider och ledning behövdes, enligt analysen. De som tillfrågats under analysarbetet önskade att Biohuset skulle utvecklas till ett aktivitetshus med varierat innehåll dit alla är välkomna, men med den uttalade målgruppen ungdomar/unga. Analysen poängterade att fritidsverksamhet/ett aktivitetshus och kultur/ett kulturhus för med sig olika förväntningar på innehåll och krav på kompetens. Slutsatsen i analysen är dock om det finns ekonomi att rusta Biohuset ur ett demokratiskt tillgänglighetsperspektiv och ur ett hållbart kvalitativt

perspektiv? Styrning, mandat, ansvar och hållbarhet behöver tänkas igenom nogsamt oavsett om huset skulle användas till kultur, trivsel eller social trygghet, avslutar utredaren.

Ytterligare en nulägesbeskrivning av kommunens mötesplatser genomfördes under 2017 (KS/2017:660-0081). Där framkommer också att en mötesplats i Biohuset ser ut att bli kostsam. Utredningen konstaterar att det behövs ett omtag för att se om det endast finns en lämplig lokal för en mötesplats i Mariefred. Går det att nyttja någon befintlig lokal som redan är anpassad efter behoven? Och vad

är en rimlig kostnad för att ta fram en ny mötesplats i Mariefred? Det är två frågor som utredaren ställer i sina slutsatser.

Föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred bilades den 8 augusti 2017. Enligt mötesprotokollet hade Strängnäs kommun då tillsatt en utredning avseende kostnader och konsekvenser av att renovera och bibehålla Biohuset mot att bygga ett helt nytt aktivitetshus i Stadsparken. Föreningens stadgar slår fast att

föreningens ändamål är att främja Mariefredsföreningarnas intresse att bevara Biohuset i Mariefred som ett hus och utveckla det till en mötesplats för

människor i alla åldrar i Mariefred. Vidare syftar föreningen enligt stadgarna till att administrera lokalerna i Biohuset, att lokalerna hyrs ut, att de underhålls och utrustas på ett adekvat sätt, att initiera till olika verksamheter samt att stimulera till verksamheter för både äldre och yngre.

Strängnäs kommun betalar via kulturnämndens budget hyran för Biohuset till fastighetsägaren Strängnäs Fastighets AB, 519 815 kronor per år, samt städningen som kostar 38 640 kronor per år. Kontraktet med SFAB löper till och med 2021-09-30 med 12 månaders uppsägningstid. Om ingen uppsägning görs förlängs kontraktet därefter med 36 månader i taget.

Den 22 augusti 2017 ingick Strängnäs kommuns kultur- och fritidsnämnd ett hyresavtal med föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred gällande drift och utveckling av en mötesplats på orten (KFN/2017:115-106). Beslutet fattades av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden med stöd i punkt 1.4 i nämndens delegationsordning, Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §. Hyresavtalet gäller från 1 september 2017 till och med 1 september 2019, med nio månaders uppsägningstid för båda parter. Kontraktet förlängs sedan automatiskt med nio månader per gång.

Enligt hyresavtalet med kultur- och fritidsnämnden ska föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred etablera mötesplats Mariefred, administrera lokalerna i Biohuset, se till att de hyrs ut, underhålls och rustas på ett adekvat sätt.

Föreningen ansvarar vidare för bokningar och hemsida med aktuell information.

Mötesplatsen ska vara ett aktivitetshus för alla åldrar.

Som uppföljning av hyresavtalet ska föreningen en gång per år redovisa verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall, statistik över föreningens olika aktiviteter där både kön och ålder ska framgå, samt statistik över antalet besökare och beläggningen på Mötesplatsen, till kommunen.

Enligt kulturchefen valdes formen hyresavtal istället för att teckna en IOP med anledning av att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred precis höll på att bildas. Endast en interimsstyrelse fanns vid det tillfället. I bilagan till hyresavtalet framgår att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred får behålla intäkter från

vidareuthyrning av lokalerna för att utveckla mötesplatsens verksamhet. Det blir en form av tredjehandsuthyrning (SFAB hyr ut Biohuset till kommunen, som i sin tur hyr ut Biohuset till föreningen, som i sin tur hyr ut till andra aktörer), som inte regleras i kommunens ramavtal med SFAB. Det är oklart vad det kan få för konsekvenser för ansvarsfrågan och försäkringar om något händer när lokalen är uthyrd i tredje hand till en annan aktör. Enligt fastighetschefen på SFAB ser bolaget kommunen som den ansvariga avtalsparten.

Hyresavtalet gäller för byggnaden i det skick den var då avtalet skrevs. Underhåll och skötsel av byggnaden har varit eftersatt under en längre tid. Strängnäs Fastighetsbolag AB har under hösten 2017 och våren 2018 på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden genomfört en utredning för att ta fram olika alternativ för Biohuset. Byggnaden är i stort behov av upprustning och behöver tillgängliggöras på olika sätt för att kunna fungera som en mötesplats. Utredningen överlämnades till kulturkontoret i början av sommaren 2018.

Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred fick 50 000 kronor per år i kulturbidrag för 2017 och 2018 av Strängnäs kommun för att börja utveckla verksamheten. För 2019 beslutade kultur- och fritidsnämnden i december 2018, via delegation till kulturchefen, att ge föreningen 200 000 kronor i kulturbidrag (KFN/2018:204-805). Ansökan är inte gjord i kommunens e-blankett för kulturbidrag.

Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunala verksamheter, föreningar som får bidrag av Strängnäs kommun och politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige kan nyttja lokalerna utan kostnad. Priserna varierar utifrån vilken lokal det är och omfattning i tid. Prislistan på hemsidan utgår från vad andra föreningar får betala. Privata arrangemang, företag och organisationer betalar dubbel avgift. Enligt bilaga till hyresavtalet med kulturnämnden får föreningen behålla intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna. Intäkterna ska användas till att utveckla mötesplatsens verksamhet.

2 Förslag till syfte med mötesplatserna

I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (KFN 2016-02-23, § 4). Det har hittills varit den enda

vägledningen för kommunen och föreningarna när man samverkat för att utveckla verksamheten vid mötesplatserna. Definitionen passar in på fler verksamheter än de tre mötesplatser som utredningsuppdraget omfattar.

I utredningsuppdraget ingick därför att ta fram ett förslag till syfte med

mötesplatserna. Utan syfte är det svårt att identifiera vilka behov mötesplatserna ska fylla. Varför ska kommunen avsätta resurser till dessa mötesplatser? Vad är anledningen till att kommunen ska ha mötesplatser? Om man inte sätter ord på det blir det svårt att formulera vilka förväntningar Strängnäs kommun har på de föreningar som driver mötesplatserna. Det vill säga, vilka krav som ska ställas på föreningarna, vad mötesplatserna förväntas ”leverera” och leva upp till. En otydlighet som drabbar föreningarna och deras till största delen ideellt arbetande medlemmar.

Syftet ska samtidigt inte vara för styrande. Föreningarna som har i uppdrag att driva mötesplatserna behöver ha eget manöverutrymme, för att kunna möta kommundelen och dess invånares behov, förutsättningar och önskemål.

Mötesplatserna ska drivas med ett underifrånperspektiv, med empowerment (egenmakt) som ledord.³ Syftet ska ringa in en ”minsta gemensamma nämnare”, det grundläggande som kommunen och invånarna kan förvänta sig av en

mötesplats verksamhet, oavsett vilken förening som driver den eller vilken kommundel mötesplatsen finns i.

Utifrån workshops med kulturnämnden respektive styrelseledamöter i de tre föreningar som har till uppgift att driva de tre mötesplatserna idag, samt övrig informationsinhämtning som skett under utredningen, föreslås följande syfte med mötesplatserna:

Förslag till syfte med mötesplatserna:

”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:

- Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.

- Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

- Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”

3 Empowerment (egenmakt) = Den enskilda individens upplevelse av sin möjlighet och förmåga att påverka sin tillvaro.

De ord som används i den föreslagna syftesbeskrivningen ovan har valts med stor omsorg, efter en långdragen process där olika förslag till syftesformuleringar testats. Nedan följer en motivering till varför några av dem valts.

Med kommunala mötesplatser ska förstås att det är Strängnäs kommun som står för hyreskontraktet, betalar hyran och beviljar verksamhetsbidrag till de

föreningar som driver verksamheten på mötesplatserna. Ordet kommunala är viktigt för att särskilja dessa mötesplatser från andra mötesplatser som passar in under kommunens definition av vad en mötesplats är, till exempel bygdegårdar som kommunen stödjer på annat sätt. Kommunala signalerar också att

verksamheten som bedrivs på mötesplatserna ska utgå från Strängnäs kommuns värdegrund, Brobyggets värderingar och principer.

Att de tre kommundelarna pekas ut i syftet är också ett sätt att särskilja dessa centrum (Mariefred) respektive centrumstråk (Stallarholmen och Åkers

styckebruk) övriga kommundelar (Strängnäs tätort, Vårfruberga och Tosterö). I majoritetsförklaringen slås fast att kommunen under perioden 2018-2022 ska

”jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.

Genom att i syftesbeskrivningen peka ut de tre kommundelarna kan kommunen på ett tydligare sätt motivera varför just dessa tre mötesplatser får det stöd de får, i jämförelse med andra typer av mötesplatser i andra delar av kommunen, som också stämmer in på definitionen av vad en mötesplats är. Det blir tydligt att det är i just de här tre kommundelarna som Strängnäs kommun bestämt sig för att satsa på den här typen av mötesplatser.

Ordet medborgare ska förstås utifrån ordets breda betydelse i begreppet

medborgardialog, det vill säga fysiska och juridiska personer som har en relation till, bor eller verkar i det geografiska området Strängnäs kommun. En relation till kommunen har även personer som inte bor permanent i kommunen, till exempel sommargäster, släktingar till personer som bor/går i skolan i kommunen eller en person som är engagerad i en förening/driver sitt företag i kommunen, men som bor någon annanstans. Medborgare ska inte tolkas utifrån definitionen av (svenskt) medborgarskap. Medborgare är därmed ett bredare begrepp än (kommun-)invånare.

Begreppet invånare skulle kunna användas istället för medborgare i det

föreslagna syftet. Det skulle ligga i linje med Strängnäs kommuns vision där ordet

”invånarnytta” ingår. Vidare är Invånare ett av fyra perspektiv i ett av kommunens viktigaste styrdokument, Flerårsplan 2020-2022. Även

majoritetsförklaringen innehåller ordet invånare, men i båda dessa styrdokument används både begreppet invånare och medborgare. Invånare är mer frekvent använt än medborgare i de båda dokumenten. Utredningens förslag är dock att begreppet medborgare används i syftet.

Sociala, kulturella och åldersmässiga gränser ska förstås utifrån socioekonomi, samt de sju diskrimineringsgrunderna: ålder, kön, könsidentitet, etnisk

tillhörighet, religion, sexualitet och funktionsförmåga.

Med civilsamhället avses en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar

tillsammans för gemensamma intressen. I civilsamhället ingår allt från löst sammansatta nätverk, tillfälliga sammanslutningar, ideella föreningar, stiftelser till registrerade trossamfund med mera.⁴ Det är därmed ett bredare begrepp än föreningslivet.

Målgrupp för de föreningsdrivna mötesplatserna är enligt förslaget till syfte enskilda medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället. I det praktiska arbetet med att utveckla mötesplatsernas verksamhet bör kommunen betona att barn, unga och unga vuxna ska prioriteras. Det går i linje med det kulturpolitiska programmet 2018-2021.

3 Definitionen av en mötesplats – behov av revidering?

I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats:

”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i

kommundelen.” (2016-02-23, § 4).

Behovet av en definition hade uppstått i och med att nämnden från och med 2015 fick överta ansvaret och medel till hyra för det som allmänt benämndes som mötesplatser. I den dåvarande majoritetsförklaringen (2015-2018) anspelade skrivningen på Mötesplats Stallarholmen, Biohuset i Mariefred och Åkers Folkets hus. I tjänsteskrivelsen med förslag till beslut av definition av en mötesplats nämns att det inom nämndens verksamhetsområden redan då fanns andra slags mötesplatser, som exempelvis fritidsgårdarna, kulturskolan, folkbiblioteken och bygdegårdarna.

Den fastslagna definitionen av vad som är en mötesplats i Strängnäs kommun går fortfarande att applicera på en mängd olika typer av kommunala mötesplatser och lokaler. Definitionen stämmer också in på en rad olika föreningslokaler inklusive de lokaler som kommunen hyr och upplåter till pensionärsföreningarna.

4 Regeringens proposition ”En politik för det civila samhället”, 2009/10:55.

Utöver de verksamheter inom den nuvarande kulturnämndens område som nämns ovan är det flera andra kommunala verksamheter som använder ordet mötesplats i beskrivningen av sig själva. Som exempel kan nämnas Barnens mötesplats, Familjecentralen med sin öppna förskola, Lugna rummet och lokalen som används för företagsfrukost i Resecentrum.⁵ Ordet mötesplats kan även symbolisera enstaka eller återkommande event/arrangemang som exempelvis Näringslivsdagen och Kulturdagarna.

Att enbart använda definitionen av en mötesplats för att specificera vad

kommunen förväntar sig av verksamheten vid de tre mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk har visat sig vara ohållbart. Det blir också problematiskt utifrån ett resursfördelningsperspektiv. Kommunen behöver förtydliga vad som utmärker de tre kommunala, föreningsdrivna mötesplatserna, vilka förväntningar kommunen har på verksamheten och varför just dessa tre föreningar får ett relativt stort ekonomiskt bidrag för att utveckla

mötesplatsverksamheten. Den tydligheten ökar om man kombinerar definitionen av vad som är en mötesplats med ovan föreslagna syftesbeskrivning för

mötesplatserna. Med en bibehållen definition kan andra typer av mötesplatser fortsätta få andra sorters stöd från kommunen, i linje med den nuvarande majoritetsförklaringens vilja att ”aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.

Däremot behöver kulturnämndens reglemente justeras så att det på ett tydligare sätt framgår att nämndens ansvar för ”mötesplatser i kommundelarna” avser de tre föreningsdrivna kommunala mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk.

Utredningens förslag:

- Definitionen av en mötesplats behöver inte revideras.

- För att förtydliga vilken typ av mötesplatser som kulturnämnden ansvarar för bör nämndens reglemente justeras så att det går i linje med det

föreslagna syftet – att det är kommunala, föreningsdrivna mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk som nämnden ansvarar för.

5 Barnens mötesplats är ett årligt möte mellan barn och kommunens ledande politiker under kastanjen utanför Multeum. Lugna rummet vänder sig till barn mellan 7-15 år som växer upp i en familj där någon i familjen mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk av alkohol eller andra droger.

4 Likvärdig tillgång till lokalerna

Enligt utredningsuppdraget ska mötesplatserna och deras verksamhet vara och uppfattas som tillgängliga för varje medborgare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexualitet eller funktionsförmåga.

Alla individer ska känna sig välkomna att delta i aktiviteter och engagera sig i mötesplatsernas verksamhet, arbete och utveckling. Förutsättningarna för

föreningar, organisationer och privatpersoner att få tillgång till lokalerna ska vara likvärdiga, oavsett mötesplats.

För att det ovan nämnda ska uppnås behöver kommunen tillsammans med föreningarna som driver mötesplatserna bland annat arbeta aktivt med frågor om tillgänglighet och trygghet. Hur det sker idag och utredningens förslag till

utveckling av arbetet finns presenterat nedan i avsnitten 6.1.1 Funktionella lokaler, 6.1.3 Tydliga avtal och 6.1.7 Mötesplatsen som möjliggörare.

Det faktum att några föreningar har sina egna föreningslokaler i mötesplatserna skulle kunna påverka uppfattningen om mötesplatsen är till för alla. Det kan hända att enskilda individer uppfattar att mötesplatsen bara är öppen för just dessa föreningars medlemmar och att alla inte är välkomna. Att föreningar har sin egen lokal ”i mötesplatsen” gäller framförallt i Åkers styckebruk. I

Stallarholmen förekommer det inte alls och i Mariefred betalar kommunen hyra för hela huset för mötesplatsverksamhet. SPF och PRO har egna

kontorsutrymmen där, men enligt föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred är det öppet för andra att låna pensionärsföreningarnas lokaler i huset.

I Åkers Folkets Hus har Åkerrevyn, Strängnäs Arbetarekommun, Finska föreningens pensionärssektion, bridgeklubben och PRO, samt Telia och ett par privatpersoner egna kontrakt med SFAB om lokaler i Folkets Hus. Dessa kontrakt följde med när SFAB köpte fastigheten 2017. Mötesplatsdelen i Folkets Hus som kommunen/kulturnämnden hyr av SFAB omfattar därmed inte de utrymmen och rum som ovan uppräknade aktörer hyr. Men det finns ändå en risk att det

uppfattas som att dessa organisationer ”har sin lokal i mötesplatsen”.

Eftersom föreningarna har sina egna kontrakt på lokalerna och eventuellt en form av besittningsskydd i sina hyresavtal, har kommunen begränsade möjligheter att genomföra några förändringar i nuläget. De föreningar som kommunen skulle kunna förhandla med om andra lösningar är Åkers

hembygdsförening, PRO och Finska föreningen, eftersom det är kulturnämnden som genom hyreskostnaden för mötesplats Åker betalar hyran för deras

föreningslokaler. Kommunens kostnader för stöd till pensionärsföreningarna skulle dock finnas kvar, antingen genom att kommunen betalar hyra för andra föreningslokaler eller ger dem föreningsbidrag. Om initiativ tas för att förändra villkoren för pensionärsföreningarna i Åkers Folkets Hus behöver kommunen ta

ett helhetsgrepp och samtidigt inkludera övriga pensionärsföreningars villkor, eftersom möjligheten till hyresfria lokaler för pensionärsföreningar är densamma i hela kommunen.

Mötesplatsdelen i Åkers Folkets Hus omfattar med anledning av ovanstående i dagsläget mestadels stora rum, med undantag för det kontorsutrymme som disponeras av föreningen Porten. Att mötesplatsen nästan enbart har tillgång till stora salar begränsar i viss mån vilka slags aktiviteter som det är möjligt att anordna i mötesplatsen. Till exempel har mindre rum efterfrågats av frivilligarbetare som hjälper elever med läxor. Det rum föreningen Porten disponerar lånas och hyrs ut till andra aktörers mötesplatsverksamhet. Avtalet med hembygdsföreningen har kulturnämnden rådighet över och

överenskommelserna med PRO och Finska föreningen är en gemensam

angelägenhet för kulturnämnden och socialnämnden. Det betyder att kommunen skulle kunna säga upp dessa avtal/överenskommelser för att frigöra ytterligare tre mindre rum för mötesplatsverksamheten.

Att kulturnämnden låter Åkers hembygdsförening disponera en lokal utan kostnad går utanför de ordinarie reglerna för kulturbidrag. Det är möjligt att hembygdsföreningen inte kvalificerar sig för det kulturbidrag som heter bidrag till anläggning/klubblokal för kulturföreningar, eftersom det bara ges till föreningar med aktiva medlemmar mellan 7 och 25 år. Men hur motiverar nämnden att just denna (hembygds-)förening får stöd i form av en fri lokal?

De tre föreningarna som driver mötesplatserna har ansvar för att hyra ut

lokalerna till andra aktörer som vill genomföra aktiviteter i mötesplatsen. Det kan handla om allt från privata fester till möten, utställningar, föreläsningar,

konserter, teaterpjäser, studiecirklar eller andra evenemang. Föreningarna får enligt överenskommelse med kommunen behålla intäkterna från

vidareuthyrningen för att utveckla mötesplatsverksamheten.

Föreningarna har byggt upp egna bokningssystem för vidareuthyrningen. Priset och vilka lokaler som finns att hyra redovisas öppet på Drömfabrikens respektive föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefreds hemsidor, tillsammans med

kontaktuppgifter för att genomföra en bokning. För bokning av lokal i mötesplats Åkers styckebruk finns en länk på föreningen Portens hemsida som visar vilka

kontaktuppgifter för att genomföra en bokning. För bokning av lokal i mötesplats Åkers styckebruk finns en länk på föreningen Portens hemsida som visar vilka