Kulturnämnden Tid: 2020-04-28 kl. 17:00
Plats: Glunten, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har gruppmöte i Glunten kl. 16:30.
Oppositionen har gruppmöte i Nicander kl. 16:30.
Föredragningslista
Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande
Upprop
Val av justerare
Ärende Beteckning
1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor
2. Öppet sammanträde
3. Information från kulturchefen 4. Information från nämndens
ordförande
5. Verksamhetsrapporter, information från enheterna
KN/2020:1, KN/2020:3, KN/2020:4
Bifogas
6. Kultur 20, information 7. Nationaldagsfirandet 2020,
information
8. Ekonomisk rapport för mars, information
KN/2020:24 Bifogas
9. Syfte och definition av mötesplatserna, beslut
KN/2019:94 Bifogas
10. Förslag till Biblioteksplan 2021- 2024 för Strängnäs kommun, beslut
KN/2020:12 Bifogas
11. Uttag ur Wåhlins fond för konstnärlig utsmyckning av viadukter, beslut
KN/2020:11 Bifogas
12. Remissvar, Attraktionskraft - en strategi för ett bra företagsklimat, beslut
KN/2020:20 Bifogas
13. Ärendebalanslista Bifogas
14. Delegationsbeslut Cirkuleras på
sammanträdet
15. Meddelandeärenden Cirkuleras på
sammanträdet 16. Övriga frågor
Monica Lindell Rylén (S) Sara Löving
Ordförande Sekreterare
1/2
Verksamhetsrapport, biblioteken, mars 2020
Viktiga händelser
På grund av coronaepidemin har flertalet program ställts in på våra bibliotek, bland annat bokcirkelträffarna för vuxna, Läxhjälpen och en författarträff för barn i. I Mariefred har vi har inte kunnat byta ut bokdepositioner på
äldreboenden, men har istället i samarbete med personal på äldreboenden låtit de boende ha fortsatt tillgång till Boken kommer.
Vi har skapat en folder där vi erbjuder en gratis tjänst: ”Bibblan till dörren” – för dig som bor i Strängnäs kommun och tillhör en riskgrupp. Vi vill att alla ska ha tillgång till bibliotekets tjänster genom att vi lämnar ut böcker utanför våra bibliotek till de personer som så önskar, och levererar böcker hem till personer som inte kan ta sig till våra bibliotek. Utöver det tillåter vi nu att man kan låna om sin bok hur många gånger som helst och vi tar inte ut några
förseningsavgifter. Vi har även marknadsfört våra e-tjänster mer.
Under slutet av mars har tid lagts på att börja skapa digitala sagostunder, sångsagostunder och boktips vilka kommer att publiceras i våra digitala kanaler under närmaste månaderna.
Personalen har vidtagit flera åtgärder för att minska smittrisker genom att bland annat ta bort sittplatser, markerat lämpligt avstånd och stängt av vissa datorer.
Sedan mars finns en Barnrättshylla på Multeum. Där samlas böcker för alla åldrar från både fack- och skönlitteratur. Tanken är att både vara en resurs och synliggöra hur viktigt ämnet är och hur stor del av vår vardag som täcks av barnkonventionen.
Övrigt
Socialbibliotekarien bjöd in sig till arbetsplatsträff på Mariagården för att berätta om Boken kommer och talböcker för att få hjälp av personalen att sprida
informationen till deras boende och andra de känner.
Sjövikens gruppboende har fått en första deposition med böcker. Vi fick förstås inte komma in utan lämnade böckerna vid dörren.
SFI har varit på biblioteket i Strängnäs och fått boktips och visning av biblioteket.
Under mars har sagostunderna på biblioteken haft ”Yrken” som tema. Till Multeum kom en lördag i mars två soldater från hemvärnet, till Mariefreds och
Dnr KN/2020:1-860
Bibliotek och Museum 2020-04-14
2/2 Stallarholmens bibliotek kom flöjtisten Åsa Karlberg från Scenkonst Sörmland,
och till Stallarholmen kom en ambulansförare för att läsa saga och visa upp sin ambulans. Utöver sagostunder har bokklubbarna för barn fortskridit (någon utomhus) liksom barnteater i Gula industrihuset i Stallarholmen ”Nya skor” där MoliéreEnsemblen bjöd på många skratt för de yngre.
Dock har klass- och förskolebesöken minskat på våra bibliotek.
Mariefred
En Poetry slam-tävling genomfördes i samarbete med Sörmland berättar och Café Vardagsrummet. Två gästpoeter från Eskilstuna deltog.
Programmet Vem är egentligen din nästa inleddes med en introduktion av Tord Eng och Gunilla Eng Åbrandt och tog sin utgångspunkt i boken Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. En diskussion med samtliga deltagare följde.
Utställningen Det drömlika narrativet av Jesper Nilsson Vartiainen bestod av bilder i akvarell och gouache. Utställningstiden förlängs med en månad och kan ses till och med 30 maj.
Åker
Under mars var det utställning med de unga konstnärerna Christine Schwiek, Frida Leiding, Pontus Stigberg, och Linnea Rönngård.
Den 5 mars var det fullsatt på biblioteket när Åkers styckebruks egen musiker Fredrik Persson tillsammans med Magnus Ädel och vänner framförde Fredriks egenskrivna låtar under gruppnamnet Indefinite Chill. En underbar musikkväll som lockades 40 personer.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden hade 9/3 ett öppet hus på biblioteket där intresserande kunde ta del av det bearbetade detaljplaneförslaget för Råcksta 2:1- Brobyholm och ställa frågor.
Stallarholmen
I början av mars var Maria Björkman, friskvårdspedagog, holistisk stressterapeut och mindfulnessinstruktör på besök för att dela med sig av hur man kan bli mer välmående och få mer balans i vardagen genom meditation, andningsövningar och enklare avslappning.
Towe Karlsson Bibliotekschef
1/1 Verksamhetsrapport, fritidsgårdar, mars 2020
Viktiga händelser
Mars fick en tråkig start då ett storbråk bröt ut på parkeringen utanför Strängnäs fritidsgård. Ett 60-tal ungdomar var på plats varav 15 var inblandade i det bråk som ledde till besök av både polis, Securitas och ambulans. Beslut att hålla Strängnäs fritidsgård stängd veckan ut togs och orosanmälningar på de ungdomar som varit aktiva i bråket upprättades.
Den pågående pandemin har inte gått verksamheten obemärkt förbi.
Personalbrist har lett till inställda APT och planeringsmöten samt ett minskat antal öppna kvällar i Strängnäs och Mariefred. Den planerade
kvällsverksamheten har därför utgått under månaden. I Åker har man kunnat hålla öppet vilket är tacksamt då antalet nya samt besökande gymnasieelever ökat i samband med att gymnasieskolorna gått över till distansstudier något som även märkts i Strängnäs där gymnasieelever från Europaskolan arbetat med olika projekt under dagtid. Då övriga föreningar inte har någon verksamhet i Åkers Folkets Hus under rådande omständigheter har det minskade flödet av
människor i andra åldersgrupper skapat en fritidsgårdskänsla vilket upplevs som positivt bland ungdomarna. I början av månaden drabbades Åkers fritidsgård av stöld där ett PlayStation 4 samt en del godis försvann. Händelsen är polisanmäld.
Första helgen i mars gick Go-Lan 5 av stapeln i Stallarholmen. Evenemanget som är ett samarbete mellan fritidsgårdarna, föreningen Go-Lan samt Drömfabriken lockade ett 90-tal deltagare och var mycket uppskattat.
Kulturkontoret har haft en gemensam förmiddag på Multeum där medarbetarna arbetade i grupper kring ett eventuellt Kulturhus i Strängnäs.
Team Ungdom har arbetat ute under en hel helg. Utöver att finnas på de platser som upplevs otrygga (ex Präntaren, Resecentrum) fylldes helgen med aktiviteter i de olika kommundelarna som ungdomarna varit med och bestämt. Ungdomarna var med under hela resans gång, från önskemål till genomförande med ett fantastiskt resultat och god stämning.
Övrigt
Antal kvällar Tjejer Killar Totalt Snitt
Strängnäs 12 106 142 248 21
Åker 17 131 286 426 25
Mariefred 13 88 106 194 15
Erica Thorsén /Fritidsledare/
Dnr KN/2020:4-860
Scen & Kulturproduktion 2020-04-15
1/1
Verksamhetsrapport, scen och kulturproduktion, mars 2020
Viktiga händelser
Under mars månad drabbades vi, precis som alla andra, av förvirringen som corona resulterade i. Flera medarbetare var tvungna att vara hemma sjuka eller arbeta från hemmet pga förkylningssymptom och de allra flesta arrangörer valde att ställa in sina kulturevenemang.
Att hantera inställda och framflyttade evenemang tar i princip lika mycket tid som att genomföra dom. Vi har dessutom valt att ställa om, istället för att ställa in, framtida evenemang vilket innebär att kasta stora delar av planeringen, tänka om, utrusta enheten med annan teknik, förankra nya idéer och börja genomföra.
Att göra detta kräver mycket energi och alla medarbetare har fått kämpa hårt.
Resultatet, som kommer börja synas under april, är att kulturdagen 2020 blir 20 nyanser av kultur som utgår från delaktighet från de lokala kulturutövarna kring ett förändrat sätt att arbeta med kultur och gemensamma upplevelser under hela våren.
Kulturkontoret gemensamt kommer att samla sina tillgängliga evenemang och kulturaktiviteter på en sida på kommunens webb med kopplingar till Facebook, Youtube, Strängnäskartan och andra plattformar för att sprida vad som går att uppleva och göra i dessa förändrade tider.
strangnas.se/kultur2020
Många av aktiviteterna blir tillgängliga digitalt och andra är kulturupplevelser du kan delta i utan att behöva samlas i större sammanhang.
Förhoppningen är att vi tydligt visar vilken roll kulturen har i människors liv oavsett vad som händer runt omkring dom.
Övrigt
En kontorsgemensam arbetsdag med brainstorming och mindmaping kring nya arbetssätt för kulturkontorets verksamheter har genomförts på Multeum för att fånga in all personals idékraft och tankar i framtida verksamhetsutveckling och samarbetsprojekt.
Anders Lorentz Pantzar
Scen- och kulturproduktionschef
Handläggare Niklas Almhager
Tel. 0152-293 58 Kulturnämnden
Kulturnämndens månadsrapport per sista mars 2020 Driftredovisning
Driftredovisning
Januari-mars 2020 Helår 2020
Kulturnämnden, tkr
Utfall(U) Budget
(B) Avvikelse
(B-U) Årsprognos
(P) Årsbudget
(Å) Avvikelse (Å-P)
Kulturnämnden -110 -148 38 -590 -590 -0
KN gemensamma kostnader -434 -480 46 -1 965 -1 965 0
Bibliotek och museum -3 512 -3 804 292 -14 932 -14 932 -0
Kulturskola -3 051 -2 902 -150 -10 618 -10 618 0
Fritidsgårdar -2 008 -1 973 -34 -7 381 -7 381 -0
Scen & kulturproduktion -2 530 -2 908 378 -11 356 -11 356 0 Summa driftredovisning -11 644 -12 213 569 -46 842 -46 842 0
Ramprotokoll
Kategori Beslut Budget 2020
Flerårsplan 2020 KF 2019-11-18, § 256 46 500 Kapitalkostnader KF 2002-08-26, § 115 342
Totalsumma 46 842
Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2020
Kulturnämndens verksamheter prognostiserar en budget i balans vid årets slut.
Överskott som finns nu på framförallt programverksamheten då evenemang ställts in beräknas gå åt i omställning till fler digitala evenemang. Flera bygdegårdar har hört av sig till kulturnämnden med förfrågningar om ekonomiskt stöd på grund av alla inställda bokningar.
Sammanfattande kommentar utfallet januari-mars 2020
• Nämnden redovisar en liten positiv avvikelse på arvoden.
• KN gemensamma kostnader redovisar en liten positiv avvikelse som beror på en ännu ej nyttjad reserv.
• Bibliotek redovisar för perioden en positiv avvikelse mot budget med 0,3 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på va- kanser.
• Kulturskolan redovisar för perioden en negativ avvikelse mot budget med -0,2 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på kostnader som släpat från förra året men även lägre intäkter än budgeterat. Detta kommer hanteras under året.
• Fritidsgårdar redovisar för perioden en liten negativ avvikelse mot budget. Detta beror på kostnader för Team ungdom som ska finansieras med medel ur den kommungemensamma satsningen på barn och unga.
• Scen & kulturproduktion redovisar för perioden en positiv avvikelse mot budget med 0,4 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att en årsintäkt ligger i sin helhet i perioden. Detta kommer rättas till delår 1.
Konsekvenser utifrån Coronapandemin
Verksamheten i stort fortgår men många evenemang har ställts in till följd av Coronapandemin. Kultur 20 håller på att omarbetas från att vara ett koncentrerat fysiskt evenemang till att bli delvis digitalt men även utportionerat över tid och olika platser. Allt för att följa de riktlinjer som Folkhälsomyndigheten har anslagit.
Kulturskolan ha ställt in gruppundervisning och konserter. Den enskilda undervisningen har bedrivits som vanligt med möjlighet till distansundervisning genom digitala hjälpmedel.
Bedömningen i nuläget är att inga större ekonomiska konsekvenser uppstår till följd av denna omställning.
2020-04-14 1/3 Handläggare
Sara Löving 0152-296 76
Kulturnämnden
Syfte och definition av mötesplatserna i Strängnäs kommun
Förslag till beslut
Kulturnämnden beslutar att
1. syfte med mötesplatserna i Strängnäs kommun är att:
”Strängnäs kommun stödjer kommunala mötesplatser i olika
driftsformer i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:
- Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.
- Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.
- Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”
2. definitionen av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social
sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” inte behöver revideras.
Beskrivning av ärendet
Strängnäs kommun har sedan 2012 stöttat framväxten av tre mötesplatser i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Ansvaret för mötesplatserna ligger sedan 2015 hos kulturnämnden.
Då mötesplatserna startat vid olika tillfällen och föreningarna haft skilda förutsättningar, har kommunen under åren slutit olika typer av avtal och överenskommelser med föreningarna. Kommunens förväntningar på vad
föreningarna ska åstadkomma med mötesplatsverksamheten har heller inte varit så tydligt uttalad tidigare. Av dessa anledningar initierade kommundirektören och kulturchefen att en utredning behövdes utföras, och i mars 2019 fick utredare Cecilia Boström uppdraget att göra en utredning av mötesplatserna.
I utredningsuppdraget ingick att ta fram ett förslag till syfte med mötesplatserna och att pröva om den definition av en mötesplats som den dåvarande kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om 2016 behöver revideras.
Utredningens förslag till syfte med mötesplatserna är att:
”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:
Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.
Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till
tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.
Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
För att mötesplatserna ska tillgängliggöras kommer det att krävas stora ekonomiska investeringar.
Övriga konsekvenser
Jämställdhets- och tillgänglighetskonsekvenser
Mötesplatserna och verksamheten där ska vara tillgänglig för alla invånare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, sexualitet,
funktionsförmåga, etniska eller religiösa tillhörighet.
Barnkonsekvenser
Barn nämns inte specifikt i syfte eller definition av mötesplatserna, men barn liksom alla andra medborgare ska ges möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser på mötesplatserna.
Uppföljning
Att kulturnämndens ansvar för mötesplatserna specificeras i linje med syftet i kulturnämndens reglemente.
Beslutsunderlag
Rapport – Utredning mötesplatserna
Sammanställning av synpunkter från dialogmöten om mötesplatserna 2020
3/3
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen för kännedom Kommunrevisonen
Föreningen mötesplats Biohuset i Mariefred Mötesplats Stallarholmen
Maria Baumert, Åkers Folkets Hus
Christer Hermansson Kontorschef
Rapport - Utredning mötesplatserna
KS/2019:120
Innehåll
Sammanfattning ... 4
1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge ... 6
1.1 Politiska beslut ... 6
1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge ... 7
1.2.1 Mötesplats Stallarholmen ... 7
1.2.2 Mötesplats Åkers styckebruk ... 9
1.2.3 Mötesplats Mariefred ... 12
2 Förslag till syfte med mötesplatserna ... 14
3 Definitionen av en mötesplats – behov av revidering? ... 17
4 Likvärdig tillgång till lokalerna ... 19
5 Behov av en mötesplats i Strängnäs tätort? ... 21
6 Två förslag till framtida uppdrag och ansvarsfördelning ... 23
6.1 Föreningsdrivna mötesplatser ... 23
6.1.1 Funktionella lokaler ... 25
6.1.2 Betald personal ... 31
6.1.3 Tydliga avtal ... 32
6.1.4 God styrning ... 39
6.1.5 Många samarbeten ... 40
6.1.6 Organiserat ideellt engagemang ... 41
6.1.7 Mötesplatsen som möjliggörare ... 42
6.2 Kommunal drift av mötesplatserna ... 44
6.2.1 Funktionella lokaler ... 44
6.2.2 Betald personal ... 45
6.2.3 Tydliga avtal ... 46
6.2.4 God styrning ... 46
6.2.5 Många samarbeten ... 46
6.2.6 Organiserat ideellt engagemang ... 47
6.2.7 Mötesplatsen som möjliggörare ... 47
6.3 Översiktliga ekonomiska jämförelser av de olika förslagen till framtida drift av mötesplatserna ... 48
7 Utredningsuppdraget och metodbeskrivning ...50
7.1 Syfte, mål och avgränsningar ...50
7.2 Uppdragets organisation och metod ... 51
Bilaga 1 En jämförelse av de tre mötesplatserna ... 53
Föreningen ... 53
Fastigheten ... 54
Prissättning vidareuthyrning ... 55
Verksamhetsbidrag, avtal, personalresurser och samverkan ... 56
Föreningar i eller i anslutning till mötesplatsen ... 57
Sammanfattning
Strängnäs kommun har sedan 2012 stöttat framväxten av tre mötesplatser i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Föreningarna som driver mötesplatserna får kulturbidrag för att utveckla verksamheten och kommunen betalar hyran för lokalerna. Ansvaret för mötesplatserna ligger hos
kulturnämnden.
Då mötesplatserna startat vid olika tillfällen och föreningarna haft skilda förutsättningar, har kommunen under åren slutit olika typer av avtal och överenskommelser med föreningarna. Kommunens förväntningar på vad
föreningarna ska åstadkomma med mötesplatsverksamheten har heller inte varit så tydligt uttalad tidigare. Av dessa anledningar initierade kommundirektören och kulturchefen föreliggande utredning.
Syftet med utredningen har varit att ta fram ett beslutsunderlag till kommunledningen och kulturnämnden avseende Strängnäs kommuns förhållningssätt gentemot de tre mötesplatserna. I utredningen skulle en beskrivning göras av hur dagens ansvarsfördelning och överenskommelser mellan kommunen och föreningarna som driver mötesplatserna har vuxit fram, vad de innehåller och hur det fungerar idag, se vidare kapitel 1. Vidare skulle utredningen presentera olika alternativ till en framtida ansvarsfördelning mellan kommunen och föreningarna gällande mötesplatsernas drift, se kapitel 6. I utredningsuppdraget ingick att ta fram ett förslag till syfte med mötesplatserna (se kapitel 2) och att pröva den definition av en mötesplats som den dåvarande kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om 2016 behöver revideras, vilket görs i kapitel 3.1
Utredningens förslag till syfte med mötesplatserna är att:
”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:
Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.
Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.
Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”
1 ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).
Om det föreslagna syftet används tillsammans med nuvarande definition av vad en mötesplats är, behöver definitionen inte revideras. Däremot föreslår
utredningen att kulturnämndens ansvar för mötesplatserna, vilket uttrycks i nämndens reglemente, specificeras i linje med det föreslagna syftet.
Utredningen har tagit fram två förslag på framtida drift av mötesplatserna. Det ena vidareutvecklar dagens modell med föreningsdrivna mötesplatser. Det andra förslaget innebär en kommunalisering av mötesplatserna. Det är tänkbart att en kombination av de två förslagen också är möjlig. De två förslagen presenteras utifrån den modell för drift av en mötesplats som föreningen Drömfabriken tog fram under de första åren som mötesplats Stallarholmen utvecklades, se vidare i kapitel 6.
Det finns fördelar och nackdelar med båda förslagen. Fortsatt föreningsdrift möjliggör tillvaratagande av upparbetade samarbeten, engagemang och ett starkt underifrånperspektiv. Utredningens förslag kan här bidra till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och föreningarna. Samtidigt kvarstår en del av utmaningarna med att kommunen inte har full rådighet över styrningen, till exempel låter en annan aktör ansvara för verksamheten och för
vidareuthyrning av lokalerna. Vid en eventuell kommunalisering skulle
ansvarsfördelningen däremot bli tydligare, till exempel mellan kommunen som hyresgäst och SFAB som hyresvärd. Mötesplatsverksamheten skulle bli en verksamhet bland andra kommunala verksamheter, styrningen skulle ske genom kommunens styrsystem och ”spindlarna i nätet” på mötesplatserna skulle bli kommunanställda. Däremot riskerar kommunaliserade mötesplatser att tappa underifrånperspektivet. Engagemanget från föreningar och ideella krafter, inte minst de föreningar som idag driver mötesplatsverksamheten, kan gå förlorat.
Om fortsatt föreningsdrift väljs rekommenderar utredningen att driften av mötesplatsverksamheten upphandlas i enlighet med lagen om offentlig
upphandling (LOU). Kommunjuristen har i samverkan med inköpsavdelningen utrett frågan och konstaterat att driften av mötesplatsverksamheten är
upphandlingspliktig. En upphandling gör också förfarandet kring vilka föreningar som ges möjlighet att driva mötesplatserna mer transparent och öppet.
Oavsett vilken driftform som väljs har utredningen uppmärksammat vikten av att arbeta aktivt med trygghet och tillgänglighet på mötesplatserna. Det arbetet är idag till en del ofinansierat och en av mötesplatserna, Biohuset, uppfyller i dagsläget inte kraven på att vara en tillgänglig och trygg mötesplats för alla. Där behöver politiska beslut fattas om framtiden för mötesplats Mariefred.
Vidare pekar utredningen på behovet av att fortsätta belysa frågor om
ansvarsfördelning och försäkringar vid vidareuthyrning. System för kontinuerlig
uppföljning av mötesplatsverksamheten och arbetsbeskrivningar för de personer som arbetar som ”spindeln i nätet” vid mötesplatserna behöver tas fram.
Mötesplatserna kan användas som noder i frivilligarbetet, vilket skulle knyta samman satsningen som kommunen gör på mötesplatserna med stödet till Frivilligcentralen. Eftersom Strängnäs tätort saknar en motsvarighet till mötesplatserna i de tre kommundelarna föreslår utredningen att tankar om ett stärkt underifrånperspektiv och tillvaratagande av engagemang och idéer från enskilda/grupper av individer tas med i fortsatt arbete med att planera för en eventuell ny kulturscen, satsningar på ombyggnad av Multeum eller andra kommunala lokaler i tätorten. Detta för att möjliggöra att civilsamhället och invånare i tätorten också har tillgång till tillgängliga och trygga kommunala lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.
Målet med utredningen är att den bidrar till att Strängnäs kommuns
förhållningssätt gentemot mötesplatserna blir tydligare och mer enhetligt, att mötesplatsernas syfte och uppdrag blir tydliggjort, samt att mötesplatserna och verksamheten där är och uppfattas som tillgängliga för alla invånare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, sexualitet, funktionsförmåga,
etniska eller religiösa tillhörighet. Utredaren hoppas att så blir fallet, att förslagen i utredningen kan vara till hjälp i fortsatt utvecklingsarbete med mötesplatserna.
1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge 1.1 Politiska beslut
Inför mandatperioden 2011-2014 enades majoriteten (socialdemokraterna, centerpartiet, dåvarande folkpartiet och miljöpartiet) om ett politiskt initiativ att aktivt verka för att möjliggöra en mötesplats för unga och gamla under både dag- och kvällstid i varje kommundel. Ansvaret för mötesplatserna hamnade under kommunstyrelsen. (KS/2014:42)
Ur majoritetsförklaringen 2015-2018 (moderaterna och socialdemokraterna):
”Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar”.
Ur majoritetsförklaringen 2018-2022 (moderaterna och socialdemokraterna):
”Jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”
(under rubriken Kultur), samt ”Utveckla våra centrum (Strängnäs & Mariefred) och våra centrumstråk (Åkers styckebruk och Stallarholmen) genom samarbete med näringsliv, föreningar och kommunen” (en av 15 punkter som inleder majoritetsförklaringen).
I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och
tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).
Ur Kulturpolitiskt program 2018-2021 (KFN/2017:215-003): ”Kommunen vill stötta och utveckla mötesplatserna i varje kommundel i samverkan med ideella aktörer.” (under rubriken Kulturlokaler).
Ur kulturnämndens verksamhetsplan 2019-2021 (KN/2019:5-0061)
”Strängnäs kommun erbjuder invånarna och besökare ett attraktivt och till- gängligt kulturutbud. I våra kommundelar finns mötesplatser för aktiviteter och samvaro.” (nämndens mål, perspektiv Invånare).
”Kulturnämnden utvecklar lokaldemokratin och medborgardialogen.
2019 prioriterar kulturnämnden mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åker med extra medel för att göra dem mer livskraftiga. Medborgardialogerna behöver bli fler och den lokala demokratin starkare.” (nämndens mål, perspektiv Samhälle). ”Strategiska vägval: Under mandatperioden blir det ett särskilt fokus på medborgardialog och lokal-demokrati. Internkontroll: Att medborgardialoger mellan politiker, tjänstemän och medborgare har genomförts på samtliga
mötesplatser. Det är viktigt att medborgardialoger i olika frågor verkligen genomförs på mötesplatserna. Uppföljning två gånger om året.”
I verksamhetsberättelsen för 2018 går det att läsa att Strängnäs kommun under året arbetat med att förankra Agenda 2030 inom organisationen. Enligt den nya styrmodellen som implementerades 2019 har samtliga kommunfullmäktigemål i Flerårsplanen 2019-2021 kopplingar till de 17 Agenda 2030 målen. En av
Agendans grunder är samverkan och partnerskap mellan olika aktörer, som exempelvis det offentliga och civilsamhället, för att nå målen om ett hållbart samhälle. Vidare är inkludering, delaktighet och demokrati bärande tankar i Agendans alla mål, precis som i kommunens arbete med mötesplatserna.
1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge
Nedan beskrivs de tre mötesplatsernas historia och nuläge med fokus på föreningarnas villkor, avtal och överenskommelser med kommunen. En översiktlig jämförelse mellan mötesplatserna finns även i bilaga 1.
1.2.1 Mötesplats Stallarholmen
Hösten 2010 beviljade Leader Inlandet medel till en förstudie om ett
”kulturcentrum i Stallarholmen”. När förstudien avslutades våren 2011 konstaterade den att det fanns ett behov av och intresse för en mötesplats på orten. Från 2012 till och med januari 2014 bedrevs ett nytt Leader-projekt med fokus på att utveckla dagverksamheten i Gula Industrihuset som ett komplement till redan pågående kvällsverksamhet.
Kommunstyrelsen i Strängnäs beviljade den 17 december 2012 föreningen Drömfabriken 200 000 kronor för deras arbete med att skapa en modell för mötesplats i Stallarholmen (KS/2012:628-805). Enligt beslutet fanns redan då ambitionen att erfarenheterna från arbetet skulle generera en metod för att arbeta med mötesplatser som går att använda i andra kommundelar. En
arbetsgrupp bestående av kommunala tjänstemän och aktiva i föreningen skulle föra dialog under arbetets gång.
Under 2014-2016 bedrevs ett projekt av föreningen Drömfabriken avseende Mötesplats Stallarholmen, med bidrag från Strängnäs kommun, för att utveckla en modell för mötesplatser i kommunen. Visionen var ”att ta fram en struktur eller modell för en mötesplats som bygger på nya samverkansformer, där en mångfald av verksamheter kan äga rum under både dag- och kvällstid och såväl unga som gamla kan mötas” (ur projektplan 2014-2016). Erfarenheterna från projektet redovisades i en rapport i januari 2017.2 I rapporten finns en modell för mötesplatser beskriven, vilken sammanfattas i sju punkter (se vidare i kapitel 6).
För att fortsätta utveckla Mötesplats Stallarholmen ingick kommunen och föreningen Drömfabriken en överenskommelse om ett Idéburet Offentligt
Partnerskap (IOP) för perioden 2017-01-01 till 2018-12-31. Enligt avtalet används denna form av överenskommelse när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt. Beslutet om en IOP med föreningen Drömfabriken fattades i november 2016 av ordförande i kultur- och fritidsnämnden, enligt delegationsordningens punkt 1.4 Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 § (KFN/2016:240-106). Parterna ville genom avtalet skapa ett långsiktigt
samarbete och en tät dialog mellan den offentliga och den ideella sektorn. Målet var fortfarande att Mötesplats Stallarholmen skulle fungera som en modell för andra mötesplatser i kommunen och att Drömfabriken skulle stödja dessa med handledning i deras arbete med att utveckla sin verksamhet. Sedan beslutet om IOP fattades har det fallit en del domar där avtalsformen ifrågasätts, enligt inköpschefen i Strängnäs kommun, vilket gör att framtida IOP inte är aktuella inom detta område.
Avtalet om IOP upphörde att gälla vid årsskiftet 2018/2019. I december 2018 beslutade den dåvarande kultur- och fritidsnämnden, genom delegation till kulturchefen, att bevilja föreningen Drömfabriken 400 000 kronor i kulturbidrag för 2019 (KFN/2018:205-805). Ansökan är gjord på kommunens e-blankett för ansökan om arrangemangsbidrag. Enligt ansökan från föreningen är ett av fyra syften att driva Mötesplats Stallarholmen. Övriga tre syften är att erbjuda ett brett utbud av kurser och evenemang för barn, unga, vuxna och gamla, att driva
2 Projekt Mötesplats Stallarholmen. Några reflektioner och slutsatser. Föreningen Drömfabrikens slutrapport – Januari 2017.
en frivilligbyrå i Stallarholmen, samt att bidra till ökad medborgardialog och utveckling av lokalsamhället.
Enligt Bidragspolicy för Strängnäs kommun (KS/2010:251-003) ska mottagaren av bidrag årligen lämna en rapport över hur bidraget har använts och hur det har bidragit till uppfyllandet av det/de kriterier som angavs i ansökan. Kommunen har enligt policyn också rätt att, tillsammans med föreningens revisorer, granska underlag för föreningens bidragsansökan.
Utöver kulturbidraget om 400 000 kronor för 2019 betalar Strängnäs kommun via kulturnämndens budget hyran för Mötesplats Stallarholmen, via Strängnäs Fastighets AB (SFAB). SFAB hyr mötesplatsen av fastighetsägaren Gula
Industrihuset för 449 902 kronor per år. I hyran ingår inte städning, den ansvarar föreningen Drömfabriken själva för. Hyresavtalet sträcker sig till och med 30 april 2022. Uppsägningstiden är 10 månader, i annat fall är kontraktet förlängt med 36 månader i taget. Det finns inga andra hyresgäster i mötesplatsen.
Drömfabriken sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunens verksamheter kan låna lokalerna utan avgift. Andra föreningar, företag och privatpersoner betalar en avgift enligt prislista på hemsidan, se bilaga 1. I prislistan görs skillnad på ”lokala” föreningar, det vill säga föreningar från Stallarholmen, och andra föreningar, vilka får betala en högre avgift. Enligt (muntlig? framgår inte av tidigare IOP) överenskommelse med kulturkontoret får föreningen behålla intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna.
1.2.2 Mötesplats Åkers styckebruk
Strängnäs kommun köpte fastigheten Håkon 1 (Folkets hus i Åker) 2017 som ett led i att skapa en mötesplats i Åkers styckebruk (KS/2017:167-107). Byggnaden förvaltas av Strängnäs Fastighets AB. Samma år, 2017, startade Föreningen Porten. De genomförde aktiviteter för att skapa och driva en mötesplats i Åkers styckebruk. För det fick de för 2017 och 2018 ett bidrag om 50 000 kr per år från Kultur- och fritidsnämnden.
I syfte att utveckla Mötesplats Åker har Strängnäs ingick kommunen 2018 en överenskommelse om ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med föreningen Porten (KFN/2017:189-869). Beslutet fattades den 9 april 2018 av ordförande i kultur- och fritidsnämnden med stöd i punkt 1.4 i nämndens delegationsordning, Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §. Överenskommelsen gäller 2018-05- 01 till och med 2019-12-31 och den upphör utan uppsägning då tidsperioden löper ut. Syftet med partnerskapet är att utveckla Mötesplats Åker genom att stärka samverkan mellan kommunen och föreningen Porten. Parterna vill skapa ett långsiktigt samarbete och en tät dialog mellan den offentliga och ideella
sektorn, vilket är jämförbart med den tidigare IOP med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen.
Målet med Mötesplats Åker är att det ska bli en naturlig träffpunkt för både barn, unga, vuxna och äldre. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med kommunens definition av en mötesplats. Föreningen Porten arbetar för att allt fler föreningar, organisationer och företag i närsamhället ska använda mötesplatsen, de ska verka för att skapa fler kreativa samarbeten på orten, bland annat med inriktning barn- och ungdomsaktiviteter. Målgrupp för verksamheten är alla invånare i
kommundelen. Inget särskilt fokus på barn och unga nämns i överenskommelsen.
Enligt överenskommelsen sköter föreningen Porten drift och skötsel av Mötesplats Åker i Åkers Folkets hus. Det innebär bokning och utlämning av nycklar, samt regelbunden dialog med Strängnäs fastighets AB i lokalfrågor.
Föreningen ska hålla regelbundna husmöten och ansvara för samordning av aktiviteter med övriga föreningar som har sina lokaler i Åkers Folkets hus, se vidare nedan. Föreningen Porten disponerar sin egen lokal i Åkers Folkets hus utan kostnad under 2018-2019. Föreningen ska bidra med ideellt arbete för att genomföra verksamheten.
Även Finska föreningens pensionärssektion, PRO i Åkers styckebruk och
hembygdsföreningen disponerar hyresfria föreningslokaler som ingår i den del av Åkers Folkets Hus som utgör mötesplatsen. Pensionärsföreningarna skriver årligen en överenskommelse med socialkontoret där de som motprestation lovar att hålla en del av sin verksamhet öppen för andra än sina egna medlemmar.
Detta utifrån en tidigare överenskommelse med kommunen/socialnämnden om att kommunen står för hyreskostnaderna för pensionärsföreningar om de i sin tur avstår från att söka andra former av föreningsbidrag från kommunen.
Socialkontoret har ifrågasatt om det är deras handläggare som ska teckna de årliga överenskommelserna då det är en annan nämnd som står för
hyreskostnaderna.
Den dåvarande kultur- och fritidsnämnden tecknade den 16 april 2018 en överenskommelse med hembygdsföreningen om allmän nyttjanderätt av rum 208 i Åkers Folkets Hus. Som motprestation ska Åkers hembygdsförening bidra till att utveckla Mötesplats Åker genom samarbete med föreningen Porten och att anordna kulturaktiviteter i huset. Överenskommelsen gäller till och med 2020- 12-31.
Strängnäs kommun betalar via kulturnämndens budget hyran för Mötesplats Åker till fastighetsägaren Strängnäs Fastighets AB, 704 204 kronor per år. I hyran ingår städning av Åkers Folkets hus två gånger per vecka (uppehåll i juli).
Hyreskontraktet för mötesplatsen sträcker sig till och med 2020-12-31.
Uppsägningstiden är 12 månader, i annat fall är kontraktet förlängt med 36 månader i taget.
Mötesplatsen upptar den största delen av huset, men det finns även andra hyresgäster där som har egna avtal med SFAB (Åkerrevyn, Telia, Bridgeklubben, Strängnäs arbetarekommun och ett par personer som delar på en lokal). Dessa hyresgäster fanns i huset redan då SFAB köpte fastigheten 2017.
Föreningen Porten fick enligt överenskommelsen 100 000 kr i kulturbidrag för 2018. För 2019 beslutade den dåvarande kultur- och fritidsnämnden, genom delegation till kulturchefen, att bevilja föreningen Porten 400 000 kronor i kulturbidrag (KFN/2018:203-805). Ansökan är inte gjord i kommunens e- blankett för kulturbidrag. Enligt ansökan är huvudsyftet med Mötesplats Åkers styckebruk:
- Samarbete med de aktiva föreningar som finns på orten, samordna för en mer levande ort och bättre kommunikation till de som verkar och bor i Åker.
- Knyta ihop större sammanhang inom kommunen och nära samarbete med de andra mötesplatserna och andra kommuninsatser så de sprids och kan delas lokalt.
- Organisation och närvaro för att bedriva Folkets Hus – av Folket För Folket – med trevliga engagemang, hjälp, bokningar, nycklar och vissa öppettider för att kunna visa huset, diskutera möjligheter samt svara på frågor, uppdatera och skapa events/social media och web-plats.
Som uppföljning av IOP:n ska föreningen Porten årligen sammanställa och redovisa en verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall, samt statistik över föreningens olika aktiviteter, statistik över antal besökare och beläggningen på Mötesplats Åker, till kultur- och fritidsnämnden. Till skillnad från den tidigare IOP:n med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen ställs inga krav på att man i statistiken ska kunna följa kön och ålder bland besökare och deltagare i
aktiviteter. Sedan beslutet om IOP fattades har det fallit en del domar där avtalsformen ifrågasätts, enligt inköpschefen i Strängnäs kommun, vilket gör att framtida IOP inte är aktuella inom detta område.
Föreningen Porten sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunens verksamheter och föreningen
Portens medlemmar kan låna lokalerna utan avgift. Andra föreningar, företag och privatpersoner betalar en avgift som varierar utifrån storlek på lokalen och tid.
Kostnaden framgår inte på föreningens hemsida, men enligt intervju handlar det om 1 000 kronor per heldag i de stora salarna och 500 kronor per heldag i det mindre Elis Johansson-rummet. Enligt IOP:n får föreningen Porten behålla
intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna för att vidareutveckla verksamheten.
1.2.3 Mötesplats Mariefred
Biohuset är en byggnad som uppfördes av Mariefreds Arbetareförening och invigdes 1902. Huset var en viktig del i det sociala livet och föreningslivet i Mariefred under drygt 100 år. 1963 övergick fastigheten i Mariefreds stads ägo och när staden gick upp i Strängnäs kommun 1971 övergick Biohuset i
kommunens ägo.
År 2007 motionerade Mariefredspartiet i kommunfullmäktige om att utveckla Biohuset till ett allaktivitetshus eller kulturhus. Den dåvarande kommundels- nämnden i Mariefred fick i uppdrag att ta hand om förslaget och man beslutade att låta den nystartade föreningen Aktivum att ansvara för drift och verksamhet i huset. Föreningen skrev avtal med kommunen och fick tillgång till lokalerna hyresfritt.
2013 gjordes en lokalutredning av alla lokaler i Mariefred (KS/2013:84). I februari 2014 sade kommunen upp avtalet med Aktivum. Under
uppsägningstiden (12 månader från och med 1 februari 2014) genomfördes en behovsanalys av Biohuset som mötesplats på uppdrag av kommunchefen (KS/2014:42-0081). Syftet var att kartlägga kommundelens faktiska behov och hur dessa stämde överens med Biohusets förhållanden.
Behovsanalysen visar att husets historiska betydelse har en avsevärd tyngd i Mariefred. Vid tiden för behovsanalysens genomförande hade en nytändning skett verksamhetsmässigt, på ideell basis. Flera verksamheter ville in i huset och samordning av tider och ledning behövdes, enligt analysen. De som tillfrågats under analysarbetet önskade att Biohuset skulle utvecklas till ett aktivitetshus med varierat innehåll dit alla är välkomna, men med den uttalade målgruppen ungdomar/unga. Analysen poängterade att fritidsverksamhet/ett aktivitetshus och kultur/ett kulturhus för med sig olika förväntningar på innehåll och krav på kompetens. Slutsatsen i analysen är dock om det finns ekonomi att rusta Biohuset ur ett demokratiskt tillgänglighetsperspektiv och ur ett hållbart kvalitativt
perspektiv? Styrning, mandat, ansvar och hållbarhet behöver tänkas igenom nogsamt oavsett om huset skulle användas till kultur, trivsel eller social trygghet, avslutar utredaren.
Ytterligare en nulägesbeskrivning av kommunens mötesplatser genomfördes under 2017 (KS/2017:660-0081). Där framkommer också att en mötesplats i Biohuset ser ut att bli kostsam. Utredningen konstaterar att det behövs ett omtag för att se om det endast finns en lämplig lokal för en mötesplats i Mariefred. Går det att nyttja någon befintlig lokal som redan är anpassad efter behoven? Och vad
är en rimlig kostnad för att ta fram en ny mötesplats i Mariefred? Det är två frågor som utredaren ställer i sina slutsatser.
Föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred bilades den 8 augusti 2017. Enligt mötesprotokollet hade Strängnäs kommun då tillsatt en utredning avseende kostnader och konsekvenser av att renovera och bibehålla Biohuset mot att bygga ett helt nytt aktivitetshus i Stadsparken. Föreningens stadgar slår fast att
föreningens ändamål är att främja Mariefredsföreningarnas intresse att bevara Biohuset i Mariefred som ett hus och utveckla det till en mötesplats för
människor i alla åldrar i Mariefred. Vidare syftar föreningen enligt stadgarna till att administrera lokalerna i Biohuset, att lokalerna hyrs ut, att de underhålls och utrustas på ett adekvat sätt, att initiera till olika verksamheter samt att stimulera till verksamheter för både äldre och yngre.
Strängnäs kommun betalar via kulturnämndens budget hyran för Biohuset till fastighetsägaren Strängnäs Fastighets AB, 519 815 kronor per år, samt städningen som kostar 38 640 kronor per år. Kontraktet med SFAB löper till och med 2021- 09-30 med 12 månaders uppsägningstid. Om ingen uppsägning görs förlängs kontraktet därefter med 36 månader i taget.
Den 22 augusti 2017 ingick Strängnäs kommuns kultur- och fritidsnämnd ett hyresavtal med föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred gällande drift och utveckling av en mötesplats på orten (KFN/2017:115-106). Beslutet fattades av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden med stöd i punkt 1.4 i nämndens delegationsordning, Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §. Hyresavtalet gäller från 1 september 2017 till och med 1 september 2019, med nio månaders uppsägningstid för båda parter. Kontraktet förlängs sedan automatiskt med nio månader per gång.
Enligt hyresavtalet med kultur- och fritidsnämnden ska föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred etablera mötesplats Mariefred, administrera lokalerna i Biohuset, se till att de hyrs ut, underhålls och rustas på ett adekvat sätt.
Föreningen ansvarar vidare för bokningar och hemsida med aktuell information.
Mötesplatsen ska vara ett aktivitetshus för alla åldrar.
Som uppföljning av hyresavtalet ska föreningen en gång per år redovisa verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall, statistik över föreningens olika aktiviteter där både kön och ålder ska framgå, samt statistik över antalet besökare och beläggningen på Mötesplatsen, till kommunen.
Enligt kulturchefen valdes formen hyresavtal istället för att teckna en IOP med anledning av att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred precis höll på att bildas. Endast en interimsstyrelse fanns vid det tillfället. I bilagan till hyresavtalet framgår att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred får behålla intäkter från
vidareuthyrning av lokalerna för att utveckla mötesplatsens verksamhet. Det blir en form av tredjehandsuthyrning (SFAB hyr ut Biohuset till kommunen, som i sin tur hyr ut Biohuset till föreningen, som i sin tur hyr ut till andra aktörer), som inte regleras i kommunens ramavtal med SFAB. Det är oklart vad det kan få för konsekvenser för ansvarsfrågan och försäkringar om något händer när lokalen är uthyrd i tredje hand till en annan aktör. Enligt fastighetschefen på SFAB ser bolaget kommunen som den ansvariga avtalsparten.
Hyresavtalet gäller för byggnaden i det skick den var då avtalet skrevs. Underhåll och skötsel av byggnaden har varit eftersatt under en längre tid. Strängnäs Fastighetsbolag AB har under hösten 2017 och våren 2018 på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden genomfört en utredning för att ta fram olika alternativ för Biohuset. Byggnaden är i stort behov av upprustning och behöver tillgängliggöras på olika sätt för att kunna fungera som en mötesplats. Utredningen överlämnades till kulturkontoret i början av sommaren 2018.
Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred fick 50 000 kronor per år i kulturbidrag för 2017 och 2018 av Strängnäs kommun för att börja utveckla verksamheten. För 2019 beslutade kultur- och fritidsnämnden i december 2018, via delegation till kulturchefen, att ge föreningen 200 000 kronor i kulturbidrag (KFN/2018:204-805). Ansökan är inte gjord i kommunens e-blankett för kulturbidrag.
Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunala verksamheter, föreningar som får bidrag av Strängnäs kommun och politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige kan nyttja lokalerna utan kostnad. Priserna varierar utifrån vilken lokal det är och omfattning i tid. Prislistan på hemsidan utgår från vad andra föreningar får betala. Privata arrangemang, företag och organisationer betalar dubbel avgift. Enligt bilaga till hyresavtalet med kulturnämnden får föreningen behålla intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna. Intäkterna ska användas till att utveckla mötesplatsens verksamhet.
2 Förslag till syfte med mötesplatserna
I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (KFN 2016-02-23, § 4). Det har hittills varit den enda
vägledningen för kommunen och föreningarna när man samverkat för att utveckla verksamheten vid mötesplatserna. Definitionen passar in på fler verksamheter än de tre mötesplatser som utredningsuppdraget omfattar.
I utredningsuppdraget ingick därför att ta fram ett förslag till syfte med
mötesplatserna. Utan syfte är det svårt att identifiera vilka behov mötesplatserna ska fylla. Varför ska kommunen avsätta resurser till dessa mötesplatser? Vad är anledningen till att kommunen ska ha mötesplatser? Om man inte sätter ord på det blir det svårt att formulera vilka förväntningar Strängnäs kommun har på de föreningar som driver mötesplatserna. Det vill säga, vilka krav som ska ställas på föreningarna, vad mötesplatserna förväntas ”leverera” och leva upp till. En otydlighet som drabbar föreningarna och deras till största delen ideellt arbetande medlemmar.
Syftet ska samtidigt inte vara för styrande. Föreningarna som har i uppdrag att driva mötesplatserna behöver ha eget manöverutrymme, för att kunna möta kommundelen och dess invånares behov, förutsättningar och önskemål.
Mötesplatserna ska drivas med ett underifrånperspektiv, med empowerment (egenmakt) som ledord.3 Syftet ska ringa in en ”minsta gemensamma nämnare”, det grundläggande som kommunen och invånarna kan förvänta sig av en
mötesplats verksamhet, oavsett vilken förening som driver den eller vilken kommundel mötesplatsen finns i.
Utifrån workshops med kulturnämnden respektive styrelseledamöter i de tre föreningar som har till uppgift att driva de tre mötesplatserna idag, samt övrig informationsinhämtning som skett under utredningen, föreslås följande syfte med mötesplatserna:
Förslag till syfte med mötesplatserna:
”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:
- Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.
- Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.
- Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”
3 Empowerment (egenmakt) = Den enskilda individens upplevelse av sin möjlighet och förmåga att påverka sin tillvaro.
De ord som används i den föreslagna syftesbeskrivningen ovan har valts med stor omsorg, efter en långdragen process där olika förslag till syftesformuleringar testats. Nedan följer en motivering till varför några av dem valts.
Med kommunala mötesplatser ska förstås att det är Strängnäs kommun som står för hyreskontraktet, betalar hyran och beviljar verksamhetsbidrag till de
föreningar som driver verksamheten på mötesplatserna. Ordet kommunala är viktigt för att särskilja dessa mötesplatser från andra mötesplatser som passar in under kommunens definition av vad en mötesplats är, till exempel bygdegårdar som kommunen stödjer på annat sätt. Kommunala signalerar också att
verksamheten som bedrivs på mötesplatserna ska utgå från Strängnäs kommuns värdegrund, Brobyggets värderingar och principer.
Att de tre kommundelarna pekas ut i syftet är också ett sätt att särskilja dessa centrum (Mariefred) respektive centrumstråk (Stallarholmen och Åkers
styckebruk) övriga kommundelar (Strängnäs tätort, Vårfruberga och Tosterö). I majoritetsförklaringen slås fast att kommunen under perioden 2018-2022 ska
”jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.
Genom att i syftesbeskrivningen peka ut de tre kommundelarna kan kommunen på ett tydligare sätt motivera varför just dessa tre mötesplatser får det stöd de får, i jämförelse med andra typer av mötesplatser i andra delar av kommunen, som också stämmer in på definitionen av vad en mötesplats är. Det blir tydligt att det är i just de här tre kommundelarna som Strängnäs kommun bestämt sig för att satsa på den här typen av mötesplatser.
Ordet medborgare ska förstås utifrån ordets breda betydelse i begreppet
medborgardialog, det vill säga fysiska och juridiska personer som har en relation till, bor eller verkar i det geografiska området Strängnäs kommun. En relation till kommunen har även personer som inte bor permanent i kommunen, till exempel sommargäster, släktingar till personer som bor/går i skolan i kommunen eller en person som är engagerad i en förening/driver sitt företag i kommunen, men som bor någon annanstans. Medborgare ska inte tolkas utifrån definitionen av (svenskt) medborgarskap. Medborgare är därmed ett bredare begrepp än (kommun-)invånare.
Begreppet invånare skulle kunna användas istället för medborgare i det
föreslagna syftet. Det skulle ligga i linje med Strängnäs kommuns vision där ordet
”invånarnytta” ingår. Vidare är Invånare ett av fyra perspektiv i ett av kommunens viktigaste styrdokument, Flerårsplan 2020-2022. Även
majoritetsförklaringen innehåller ordet invånare, men i båda dessa styrdokument används både begreppet invånare och medborgare. Invånare är mer frekvent använt än medborgare i de båda dokumenten. Utredningens förslag är dock att begreppet medborgare används i syftet.
Sociala, kulturella och åldersmässiga gränser ska förstås utifrån socioekonomi, samt de sju diskrimineringsgrunderna: ålder, kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion, sexualitet och funktionsförmåga.
Med civilsamhället avses en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar
tillsammans för gemensamma intressen. I civilsamhället ingår allt från löst sammansatta nätverk, tillfälliga sammanslutningar, ideella föreningar, stiftelser till registrerade trossamfund med mera.4 Det är därmed ett bredare begrepp än föreningslivet.
Målgrupp för de föreningsdrivna mötesplatserna är enligt förslaget till syfte enskilda medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället. I det praktiska arbetet med att utveckla mötesplatsernas verksamhet bör kommunen betona att barn, unga och unga vuxna ska prioriteras. Det går i linje med det kulturpolitiska programmet 2018-2021.
3 Definitionen av en mötesplats – behov av revidering?
I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats:
”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i
kommundelen.” (2016-02-23, § 4).
Behovet av en definition hade uppstått i och med att nämnden från och med 2015 fick överta ansvaret och medel till hyra för det som allmänt benämndes som mötesplatser. I den dåvarande majoritetsförklaringen (2015-2018) anspelade skrivningen på Mötesplats Stallarholmen, Biohuset i Mariefred och Åkers Folkets hus. I tjänsteskrivelsen med förslag till beslut av definition av en mötesplats nämns att det inom nämndens verksamhetsområden redan då fanns andra slags mötesplatser, som exempelvis fritidsgårdarna, kulturskolan, folkbiblioteken och bygdegårdarna.
Den fastslagna definitionen av vad som är en mötesplats i Strängnäs kommun går fortfarande att applicera på en mängd olika typer av kommunala mötesplatser och lokaler. Definitionen stämmer också in på en rad olika föreningslokaler inklusive de lokaler som kommunen hyr och upplåter till pensionärsföreningarna.
4 Regeringens proposition ”En politik för det civila samhället”, 2009/10:55.
Utöver de verksamheter inom den nuvarande kulturnämndens område som nämns ovan är det flera andra kommunala verksamheter som använder ordet mötesplats i beskrivningen av sig själva. Som exempel kan nämnas Barnens mötesplats, Familjecentralen med sin öppna förskola, Lugna rummet och lokalen som används för företagsfrukost i Resecentrum.5 Ordet mötesplats kan även symbolisera enstaka eller återkommande event/arrangemang som exempelvis Näringslivsdagen och Kulturdagarna.
Att enbart använda definitionen av en mötesplats för att specificera vad
kommunen förväntar sig av verksamheten vid de tre mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk har visat sig vara ohållbart. Det blir också problematiskt utifrån ett resursfördelningsperspektiv. Kommunen behöver förtydliga vad som utmärker de tre kommunala, föreningsdrivna mötesplatserna, vilka förväntningar kommunen har på verksamheten och varför just dessa tre föreningar får ett relativt stort ekonomiskt bidrag för att utveckla
mötesplatsverksamheten. Den tydligheten ökar om man kombinerar definitionen av vad som är en mötesplats med ovan föreslagna syftesbeskrivning för
mötesplatserna. Med en bibehållen definition kan andra typer av mötesplatser fortsätta få andra sorters stöd från kommunen, i linje med den nuvarande majoritetsförklaringens vilja att ”aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.
Däremot behöver kulturnämndens reglemente justeras så att det på ett tydligare sätt framgår att nämndens ansvar för ”mötesplatser i kommundelarna” avser de tre föreningsdrivna kommunala mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk.
Utredningens förslag:
- Definitionen av en mötesplats behöver inte revideras.
- För att förtydliga vilken typ av mötesplatser som kulturnämnden ansvarar för bör nämndens reglemente justeras så att det går i linje med det
föreslagna syftet – att det är kommunala, föreningsdrivna mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk som nämnden ansvarar för.
5 Barnens mötesplats är ett årligt möte mellan barn och kommunens ledande politiker under kastanjen utanför Multeum. Lugna rummet vänder sig till barn mellan 7-15 år som växer upp i en familj där någon i familjen mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk av alkohol eller andra droger.
4 Likvärdig tillgång till lokalerna
Enligt utredningsuppdraget ska mötesplatserna och deras verksamhet vara och uppfattas som tillgängliga för varje medborgare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexualitet eller funktionsförmåga.
Alla individer ska känna sig välkomna att delta i aktiviteter och engagera sig i mötesplatsernas verksamhet, arbete och utveckling. Förutsättningarna för
föreningar, organisationer och privatpersoner att få tillgång till lokalerna ska vara likvärdiga, oavsett mötesplats.
För att det ovan nämnda ska uppnås behöver kommunen tillsammans med föreningarna som driver mötesplatserna bland annat arbeta aktivt med frågor om tillgänglighet och trygghet. Hur det sker idag och utredningens förslag till
utveckling av arbetet finns presenterat nedan i avsnitten 6.1.1 Funktionella lokaler, 6.1.3 Tydliga avtal och 6.1.7 Mötesplatsen som möjliggörare.
Det faktum att några föreningar har sina egna föreningslokaler i mötesplatserna skulle kunna påverka uppfattningen om mötesplatsen är till för alla. Det kan hända att enskilda individer uppfattar att mötesplatsen bara är öppen för just dessa föreningars medlemmar och att alla inte är välkomna. Att föreningar har sin egen lokal ”i mötesplatsen” gäller framförallt i Åkers styckebruk. I
Stallarholmen förekommer det inte alls och i Mariefred betalar kommunen hyra för hela huset för mötesplatsverksamhet. SPF och PRO har egna
kontorsutrymmen där, men enligt föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred är det öppet för andra att låna pensionärsföreningarnas lokaler i huset.
I Åkers Folkets Hus har Åkerrevyn, Strängnäs Arbetarekommun, Finska föreningens pensionärssektion, bridgeklubben och PRO, samt Telia och ett par privatpersoner egna kontrakt med SFAB om lokaler i Folkets Hus. Dessa kontrakt följde med när SFAB köpte fastigheten 2017. Mötesplatsdelen i Folkets Hus som kommunen/kulturnämnden hyr av SFAB omfattar därmed inte de utrymmen och rum som ovan uppräknade aktörer hyr. Men det finns ändå en risk att det
uppfattas som att dessa organisationer ”har sin lokal i mötesplatsen”.
Eftersom föreningarna har sina egna kontrakt på lokalerna och eventuellt en form av besittningsskydd i sina hyresavtal, har kommunen begränsade möjligheter att genomföra några förändringar i nuläget. De föreningar som kommunen skulle kunna förhandla med om andra lösningar är Åkers
hembygdsförening, PRO och Finska föreningen, eftersom det är kulturnämnden som genom hyreskostnaden för mötesplats Åker betalar hyran för deras
föreningslokaler. Kommunens kostnader för stöd till pensionärsföreningarna skulle dock finnas kvar, antingen genom att kommunen betalar hyra för andra föreningslokaler eller ger dem föreningsbidrag. Om initiativ tas för att förändra villkoren för pensionärsföreningarna i Åkers Folkets Hus behöver kommunen ta
ett helhetsgrepp och samtidigt inkludera övriga pensionärsföreningars villkor, eftersom möjligheten till hyresfria lokaler för pensionärsföreningar är densamma i hela kommunen.
Mötesplatsdelen i Åkers Folkets Hus omfattar med anledning av ovanstående i dagsläget mestadels stora rum, med undantag för det kontorsutrymme som disponeras av föreningen Porten. Att mötesplatsen nästan enbart har tillgång till stora salar begränsar i viss mån vilka slags aktiviteter som det är möjligt att anordna i mötesplatsen. Till exempel har mindre rum efterfrågats av frivilligarbetare som hjälper elever med läxor. Det rum föreningen Porten disponerar lånas och hyrs ut till andra aktörers mötesplatsverksamhet. Avtalet med hembygdsföreningen har kulturnämnden rådighet över och
överenskommelserna med PRO och Finska föreningen är en gemensam
angelägenhet för kulturnämnden och socialnämnden. Det betyder att kommunen skulle kunna säga upp dessa avtal/överenskommelser för att frigöra ytterligare tre mindre rum för mötesplatsverksamheten.
Att kulturnämnden låter Åkers hembygdsförening disponera en lokal utan kostnad går utanför de ordinarie reglerna för kulturbidrag. Det är möjligt att hembygdsföreningen inte kvalificerar sig för det kulturbidrag som heter bidrag till anläggning/klubblokal för kulturföreningar, eftersom det bara ges till föreningar med aktiva medlemmar mellan 7 och 25 år. Men hur motiverar nämnden att just denna (hembygds-)förening får stöd i form av en fri lokal?
De tre föreningarna som driver mötesplatserna har ansvar för att hyra ut
lokalerna till andra aktörer som vill genomföra aktiviteter i mötesplatsen. Det kan handla om allt från privata fester till möten, utställningar, föreläsningar,
konserter, teaterpjäser, studiecirklar eller andra evenemang. Föreningarna får enligt överenskommelse med kommunen behålla intäkterna från
vidareuthyrningen för att utveckla mötesplatsverksamheten.
Föreningarna har byggt upp egna bokningssystem för vidareuthyrningen. Priset och vilka lokaler som finns att hyra redovisas öppet på Drömfabrikens respektive föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefreds hemsidor, tillsammans med
kontaktuppgifter för att genomföra en bokning. För bokning av lokal i mötesplats Åkers styckebruk finns en länk på föreningen Portens hemsida som visar vilka lokaler som finns och vilka tider de redan är bokade. Priserna för att hyra syns inte förrän man loggar in i systemet för att göra en bokning. Det behöver bli mer transparent.
När det gäller priserna tar föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred olika taxor beroende på vem som hyr. För privata arrangemang, företag och organisationer gäller dubbel taxa. Kommunala verksamheter, föreningar som får bidrag av Strängnäs kommun och politiska partier som är representerade i
kommunfullmäktige kan nyttja lokalerna utan kostnad. För vem den ordinarie taxan gäller är lite oklart. Föreningar som inte får bidrag av Strängnäs kommun?
I Stallarholmen tillämpas en prissättning som ger föreningar och företag från kommundelen fördelar i form av lägre hyreskostnad. Om vidareuthyrningen av lokalerna ska fortsätta behöver taxorna ses över så att villkoren för att hyra in sig i lokalerna är desamma oavsett i vilken kommundel mötesplatsen finns. Däremot kan taxorna givetvis variera utifrån vilken aktör som vill hyra (föreningar, privata företag, privatpersoner och så vidare).
Uthyrningen av lokaler till förmånliga priser kan i vissa fall också konkurrera med näringslivet eller andra föreningar, till exempel bygdegårdar i samma kommundel som mötesplatsen finns. Här gäller det att nogsamt se över vilken funktion uthyrningen av mötesplatsernas lokaler i respektive kommundel fyller.
Finns privata eller andra föreningsdrivna alternativ som föreningens uthyrning av kommunens lokal konkurrerar med? Är marknaden tillräckligt stor för alla de aktörer som finns i kommundelen eller riskerar uthyrningen av kommunens mötesplatslokal att slå ut någon annan aktör? Frågor om ansvar och försäkringar vid vidareuthyrning har också väckts under utredningen, se vidare nedan i avsnitt 6.1.1.
Utredningens förslag:
- Arbeta aktivt med frågor om tillgänglighet och trygghet på mötesplatserna.
- Analysera vidareuthyrningen av lokaler i mötesplatserna ur
konkurrensperspektiv och likabehandlingsperspektiv, med respekt för kommundelarnas olika förutsättningar. Om vidareuthyrningen ska
fortsätta, se över taxorna så att de blir enhetliga och transparenta så att de som vill hyra har likvärdig tillgång till mötesplatsernas lokaler.
5 Behov av en mötesplats i Strängnäs tätort?
En del av det föreslagna syftet med mötesplatserna är att ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog. I Strängnäs tätort finns ett antal lokaler som drivs av kommunen och som är öppna för olika aktörer att hyra/låna till exempel Paulinska salen, Thomas arena teater, gymnastik- och sporthallar.
Vidare finns ett antal ”ålderssegregerade” mötesplatser som exempelvis
Pensionärernas hus, fritidsgården och Kulturskolan. Det som saknas i tätorten är kommunala lokaler av mindre storlek som till exempel föreningar eller
privatpersoner skulle kunna hyra/låna för att samlas för gemensamma
upplevelser, möten och dialog. Tidigare har föreningar haft möjlighet att boka
lokal i kommunhuset för exempelvis föreningsmöten. Det har gällt även under kvällar och helger. Efter beslut av kommunledningen i juni 2019 är det inte längre möjligt för föreningar att hyra kommunhuset för egna aktiviteter.
Kulturhuset Multeum håller för närvarande (september 2019) på att byggas om.
Efter ombyggnaden kommer föreningar att kunna hyra/låna den tidigare utställningshallen för möten och evenemang under de tider som Multeum är bemannat (måndag-torsdag kl. 9-19, fredagar kl. 10-17 och lördagar kl. 11-14).
Utöver begränsningen av tillgången till Multeum till bemannad tid, är
kulturhuset inte jämförbart med övriga mötesplatser i kommundelarna, eftersom det inte är föreningsdrivet. Det saknas en motsvarighet till föreningen
Drömfabriken, föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred respektive föreningen Porten i tätorten. Frågan är också om behovet finns?
I tätorten finns en rad olika föreningar med egna föreningslokaler. Närheten till den kommunala organisationen, tillgången till service och utbudet av aktiviteter är större i tätorten än i kommundelarna. Engagemanget ”för byn” är inte
detsamma i en större tätort som i ett mindre samhälle/centrum/centrumstråk.
Hembygdsföreningar och bygdegårdar saknas i tätorten. Strängnäs kommun har heller inga utsatta bostadsområden med stora sociala problem och utanförskap, varken i tätorten eller någon kommundel. Om ett sådant område fanns i tätorten, skulle det ha kunnat motivera behovet av en mötesplats där. Utifrån det
föreslagna syftet med mötesplatserna skulle de kunna användas som ett redskap för att bryta enskilda individers och grupper av individers utanförskap.
I kulturnämndens verksamhetsplan 2019-2021 går att läsa att kommunen ska
”utreda om kulturhuset Multeum kan byggas ut och verksamhetsanpassas för att öka flexibiliteten och få fler funktioner. Alternativt utreda en ny kommunscen.”
(KN/2019:5-0061). I en sådan utredning bör möjligheten till ett mer aktivt underifrånperspektiv i verksamheten vid kulturhuset Multeum prövas, utifrån det föreslagna syftet med och målgrupperna för mötesplatserna i
kommundelarna.
Utredningens förslag:
- Ta med och pröva idén om det går att få in ett mer aktivt
underifrånperspektiv i verksamheten vid kulturhuset Multeum i den utredningen om en eventuell utbyggnad av kulturhuset, alternativt en ny kommunscen, som ska göras enligt kulturnämndens verksamhetsplan 2019-2021. Utgå från det föreslagna syftet med och målgrupperna för mötesplatserna i kommundelarna.
