Makt

Makt är enligt Börjesson och Rehn (2009) ett begrepp som är mångtydigt. Makt kan ses som ett språkspel, vilket innebär hur vi pratar om händelser, relationer eller saker. Makt är alltså inte en egenskap i relationer (ibid.). Genom makt så skapas kunskap men även

kunskapshierarkier. Därmed skapar makt exempelvis kunnande om makt. Det finns många olika former av makt men även många olika sätt att få makt (ibid.). Hwang och Nilsson (2014) beskriver makt som något som egentligen endast existerar om en individ tror att någon annan har makt och känner sig tvingad att följa dennes order. För att denna makt ska bli synlig krävs det att minst två människor är inblandade. Vidare definierar författarna begreppet makt som ett sätt att påverka belöningar, behov och mål samt som kontroll över någon annans handlingar. Åm (1993) beskriver också att barnens makt kan visa sig genom i vilken

omfattning de kan få andra barn att göra som de vill. De los Reyes och Mulinari (2005)

12

beskriver att makt och maktrelationer är något som görs genom interaktionen mellan individer.

4.1.1 Hur makt kan komma till uttryck

Makt och kontroll kan även synliggöras och uttryckas genom blickar/blicken (Nilsson &

Waldemarsson 2016). Människor kan upplevas dominerande, aggressiva eller påträngande när hen tittar för länge än vad som bedöms vara “normalt”. Vidare beskrivs att personer med högre status inte tittar lika mycket samt lika länge som personer med lägre status gör (ibid.).

Hwang och Nilsson (2014) förklarar att det finns olika former av makt, dessa kallar

författarna för personlig makt, informationsmakt, expertmakt, legitim makt, belönande makt och tvångsmakt.

Personlig makt handlar om att individer beundrar och ser upp till personer. Denna form av makt handlar om att få bekräftelse som kan ske genom att bland annat bete sig så som den person som blir beundrad vill att andra ska bete sig. Ens åsikter och värderingar påverkas av denne person genom att de ses som en förebild (Hwang & Nilsson 2014).

Expertmakt kopplas samman med att kunskap är makt. En person får mer inflytande när andra tror att denne besitter mer kunskap, erfarenhet, information eller förmåga. Informationsmakt liknar expertmakt då denna handlar om tillgången på information. Den som innehar mest information är den som har mest makt (Hwang & Nilsson 2014).

Legitim makt är en form av makt som fungerar genom att den person som bär på makten är internaliserad och accepterad till att ha denna maktroll. Det handlar därmed om inflytande som av andra uppfattas som legitim det vill säga riktig eller rätt (Hwang & Nilsson 2014).

Belönande makt innebär att den som har mer makt än andra kan tillse positiva och negativa belöningar för andra vad gäller både materiella och immateriella ting. Denna form av makt kan snabbt försvinna om belöningen inte längre lockar. Men på samma sätt kan

maktinnehavaren styra andras beteenden men det är inte helt säkert att det går att påverka värderingar och attityder med denna typ av makt (Hwang & Nilsson 2014).

Om en person befinner sig i en position där hen kan dela ut bestraffningar eller dra in

belöningar nyttjar denne tvångsmakt. Tvång skapar däremot ofta negativa relationer när andra inte får göra som de vill för att undvika straff och upplever sig därmed tvingad till att följa

13

andras direktiv. Denna maktform handlar om kontroll och om den som har makten inte finns närvarande och kan kontrollera så finns det en risk att övriga inte längre lyder (Hwang &

Nilsson 2014).

Vi har valt att redogöra för ovanstående former av makt för att kunna använda dessa som analysverktyg om vi får syn på dessa maktformer utifrån vår tolkning av empirin. Det ska hjälpa oss att kunna analysera hur makt kan komma till uttryck mellan barn.

4.1.2 Hierarki och status

En statushierarki handlar om rangordningen i gruppen där vissa känner ett behov av att tävla mot andra för att få en ledarposition. Detta sker ofta genom att slåss fysiskt eller verbalt (Hwang & Nilsson 2014). De los Reyes och Mulinari (2005) beskriver hierarki som en uppsättning av sociala positioner. Vidare hävdar de att maktutövning är knuten till en hierarkisk ordning där de förklarar att de som har en högre hierarkisk position är de som har mer makt över de individer som befinner sig i lägre positioner. De los Reyes och Mulinari (2005) beskriver att exkluderade funktionssätt för maktutövande leder till den sociala hierarkin. Denna utestängning som individen som utövar makt gör är ofta för de vill skapa slutenhet och kontroll där den exkluderade blir underordnad. Vidare förklarar de att en individ som är underordnad inte nödvändigtvis förändrar den sociala hierarkin när hen sedan anses tillhöra gruppen även om de på så vis kan ändra enskilda individers position.

Hwang och Nilsson (2014) beskriver status som en position eller ställning som handlar om hur viktig en individ är eller anses vara i gruppen eller hur pass stort inflytande personen har.

De skriver om två olika former av status där formell status handlar om de rättigheter eller skyldigheter som kopplas till en viss position som ofta innefattar statussymboler. Informell status handlar om att individens status kopplas samman med ålder, erfarenhet, färdigheter eller vilka personer de känner. Vi använder begreppen hierarki och status i vår studie för att synliggöra varför vissa barn har mer makt än andra barn i deras lek. Begreppen kommer också vara till hjälp för oss att analysera hur maktpositioner mellan barn kan synliggöras.

14