Markavvattningsföretag

Med markavvattning menas enligt miljöbalken146 _{en åtgärd som ut-} förs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vatten- område eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. För att en åtgärd ska vara markavvattning krävs alltså enligt lagens definition att syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets

lämplighet.

Syftet med markavvattningsföretag har sedan lång tid tillbaka varit att avvattna mark för jord- och skogsbruksändamål. Stora mark- arealer i Sverige var för blöta för att kunna fungera som odlingsmark och därför behövde man genomföra omfattande dräneringar för få fram produktiv åkermark. I Sverige finns det därför cirka 90 000 mil grävda eller anlagda diken och drygt 50 000 markavvattningsverk- samheter.147

I dagens samhälle har fokus flyttats mer från att avvattna mark till åtgärder för att hålla kvar vatten i landskapet och större hänsyn ska tas till djur- och växtliv. Det krävs numera tillstånd för mark- avvattning enligt miljöbalken.148 _{I vissa delar av landet råder dessutom} markavvattningsförbud och i dessa områden krävs både dispens från förbudet och tillstånd till markavvattning för att få markavvattna.149

I dag berörs ofta markavvattningsföretag när våtmarker ska an- läggas. Det beror ofta på att de områden där våtmarker för närings- retention verkligen behövs också är de områden som har varit före- mål för omfattande markavvattningsåtgärder (exempelvis Skåne). När en våtmark ska anläggas och ett markavvattningsföretag berörs

145 _{I äldre lagstiftning användes benämningarna dikningsföretag, invallningsföretag, vattenavled-}

ningsföretag, torrläggningsföretag, vattenreglerings- eller sjösänkningsföretag när det handlade om markavvattningsåtgärder. Med ordet företag avsågs i dessa fall själva vattenverksamheten. Men ordet företag kan också ha flera innebörder. Den vattenanläggning som blev resultatet, till exem- pel ett dike, kom ofta också att kallas för dikningsföretag. Även den samfällighet som bildades för att genomföra företaget brukade benämnas dikningsföretag.

146 _{11 kap. 2 § 4 p MB.}

147 _{Heeb, A. m.fl. (2014) Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbruks-}

landskapet. LRF, s. 18.

148 _{11 kap. 13 § MB.}

149 _{11 kap. 14 § MB och 4 § Förordning (1998:1388) om vattenverksamheter. Förbud gäller i}

större delen av södra Sverige och för övriga delar av landet beträffande särskilt värdefulla moss- och myrmarker.

SOU 2020:10 Rättsliga utgångspunkter

krävs därför oftast att tillståndet för markavvattningsföretaget om- prövas eller att företaget avvecklas.

I ett markavvattningsföretag ingår de fastigheter som helt eller delvis ligger inom det s.k. båtnadsområdet för markavvattningen, dvs. de fastigheter som har nytta av markavvattningen. Ägare till de fastigheter som har nytta av markavvattningen ska delta i verksam- heten.150 _{För utförande och drift av verksamheten utgör deltagarna} en samfällighet.151 _{Det är samfälligheten som är verksamhetsutövare} i miljöbalkens mening. När samfälligheten bildas ska det fastställas andelstal för varje deltagare. Andelstalen ska bestämmas utifrån vad som är skäligt främst med hänsyn till den nytta varje deltagare har av verksamheten. Kostnader som uppstår i verksamheten fördelas där- efter enligt andelstalen.152

Anledningen till att ett markavvattningsföretag som berörs av anläggandet av en våtmark måste omprövas är att andelstalen kan påverkas av våtmarksanläggningen. Den nytta som en fastighetsägare tidigare har haft av markavvattningen kanske upphör helt eller delvis och då måste andelstalen revideras.

Det kan vara en mycket komplicerad och tidskrävande process att ompröva eller avveckla ett markavvattningsföretag enligt mark- ägare och entreprenörer som utredningen varit i kontakt med. Bl.a. påpekas problemet i en underlagsrapport till utredningen.153

Exempelvis är det många gånger oklart vilka som ansvarar för en markavvattningsanläggning – särskilt om de varit inaktiva under lång tid – och det kan krävas att mycket tid läggs ned på att lokalisera och kontakta alla medlemmar i samfälligheten.154

Anläggande av våtmarker strider mot syftet med markavvattningen. Våtmarkernas påverkan på markavvattningen skiljer sig åt från fall till fall och vilka prövningar som behövs ska anpassas därefter. Det kan handla om att markavvattningsföretaget måste omprövas av mark- och miljödomstolen.155 _{En omprövning kan leda till sådana} inskränkningar i verksamheten att deltagare får mer eller mindre nytta av denna och att andelstalen måste ändras. En domstolsprocess är ofta både tidskrävande och kostsam för sökanden.

150 _{3 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.}

151 _{3 kap. 2 § a a.}

152 _{3 kap. 3 § a a.}

153 _{Ekologigruppen (2018) Minskad övergödning: Erfarenheter från lokalt åtgärdsarbete. För-}

djupad analys av drivkrafter och styrmedel för det lokala åtgärdsarbetet, s. 17.

154 _{Enligt uppgift från länsstyrelsen i Skåne.}

I stället för omprövning kan deltagarna komma överens om ändrade andelstal, deltagares utträde ur samfälligheten och dennas upphör- ande. Även inträde i samfälligheten kan deltagarna och den som vill inträda komma överens om. Sådana överenskommelser har samma verkan som en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut om överens- kommelsen godkänns av mark- och miljödomstolen.156

Vattenverksamhetsutredningen kom fram till att reglerna kring markavvattning och systemet för prövning av markavvattningsverk- samheter har brister. Utredningen konstaterade vidare att regel- systemet är komplicerat och svåröverskådligt för en enskild verk- samhetsutövare eller samfällighet och att det dessutom är flera till- stånds- och tillsynsmyndigheter inblandade.157

Denna utrednings bedömning är att markavvattningsföretagen, och de krav på omprövning mm. som aktualiseras, kan utgöra ett stort administrativt hinder vid anläggande av våtmarker, och till och med stå i vägen för att nya våtmarker anläggs. Utredningen återkom- mer till frågan i kapitel 9.

156 _{7 kap. 18 § a a.}

157 _{SOU 2014:35 I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, Slutbetänkande}

7

Ekonomiska styrmedel