ätMjk
I Söbbhult i Hede sock en är gräsbackarna och bäckravinen fortfarande välbetade. Här kan man bland annat hitta kvälls- maskros Taraxacum
praestans, klassad som
sårbar (VU) i Rödlistan.
Foto: Enar Sahlin
Maskrosjakt i Bohuslän
Evastina Blomgren tillhör de botanister som nyligen fått upp ögonen för maskrossläktet. Här berättar hon om de två senaste vårarnas maskrosjakt i Bohuslän.
TEXT: EVASTINA BLOMGREN
U
nder många år har en floravårdskom- mitté inventerat hotade arter i gamla Göteborgs och Bohus län. Kommitténsom utsetts av Botaniska Föreningen i Göteborg har rapporterat till ArtDatabanken. De två se
naste åren har ädelmaskrosor. av vilka många är rödlistade, kommit med på programmet. Arbetet har bedrivits i samarbete med den pågående in venteringen av Bohuslän som genomförs av Föreningen Bohusläns Flora.
I början av maj 1999 gjorde några medlem
inventerare från Bohuslän en exkursion för att leta efter strandmaskrosor, Taraxacum sektion Palustria. Det fanns åtskilliga gamla uppgifter men mycket få aktuella fynd utefter Bohuskus ten.
Vi startade på en strandäng på Tjörn, där Ingemar Jonasson, ansvarig för Tjörndistriktet i Projekt Bohusläns flora, funnit både strandmask ros Taraxacum suecicum och östersjömaskros T. balticum. Förutom dessa arter fick vi stifta be kantskap med sankmaskros T. pseudosuecicum, som Erik Ljungstrand hittade som ny för Bohus län. Denna art har beskrivits av tjeckiska forska re från svenskt material (Kirschner & Stépånek 1998).
Sankmaskros T. pseudosuecicum liknar strand maskros T. suecicum men har till skillnad från denna rikligt med pollen och mer tandade blad.
BLOMGREN
Ytterligare ett par arter vi fick tillfälle att studera i fält var fläckmaskrosen T. maculigerum, klassifi cerad som hänsynskrävande (NT) i Rödlistan, och Gelerts maskros T. gelertii (se foto på sidan
119).
Det hela kompletterades med studier av med- havt herbariematerial. Efter undervisningen skickades deltagarna ut i små grupper till förut bestämda mål, där ett intensivt letande tog vid. På åtskilliga lokaler gjordes återfynd, men även flera helt nya upptäckter gjordes av både strand maskros T. suecicum och östersjömaskros T. bal- ticum. Dessutom fann vi Nordstedts maskros T. nordstedtii på några betesmarker nära havet.
Veckorna efter exkursionen letade många av deltagarna efter fina maskrosor i sina egna hem trakter. Detta resulterade i många trevliga fynd av ädelmaskrosor inom framför allt de ganska lätt urskilda grupperna sandmaskrosor och dvärgmaskrosor (sektionerna Erythrosperma och Obliqud). Själv fann jag på flera inlandslokaler en atlantmaskros (sektion Spectabilia) som verka de egendomlig. Den såg inte riktigt ut som atlantmaskros T. spectabile men efter moget över vägande anser Hans 011gaard att det ändå är denna art, som i Bohuslän och Västergötland kan uppträda med violetta fläckar på bladen. Atlantmaskrosen finns med i Rödlistan i katego
rin kunskapsbrist (DD).
Det okända Bohuslän
När vi inför förra året planerade en maskrostur beslöt vi att överge kusten och söka oss in i lan det. Det blev då naturligt att besöka de gamla betesmarker i Sörbygden, där jag funnit de ”egendomliga” atlantmaskrosorna.
Dessa trakter hör till det okända Bohuslän, det vill säga den del av landskapet som ligger öster om Europaväg 6. Denna väg skär med sin
Ädelmaskrosor En ekologisk grupp av maskro
sor ur olika sektioner, som utmärks av att arterna främst växer på välhävdade, ogödslade gräsmarker så som slåtterängar, kalkängar, alvarmarker, natur betesmarker och betade strandängar.
aldrig sinande trafik genom landskapet i nord - sydlig riktning. Medan den turisttäta kustbygden i väster pulserar av liv under sommarhalvåret, kan man fortfarande finna lugn och ro i den lite ålderdomliga jordbruks- och skogsbygden, öster om Europavägen.
Sörbygden kallas trakten kring Orekilsälvens dalgång en bit nordost om Munkedal och upp till Dalslandsgränsen, omfattande socknarna Hede och Krokstad samt delar av Sanne och Svarteborg i Munkedals kommun.
Här meandrar sig Orekilsälven fram djupt nedskuren i de lösa avlagringarna. De talrika biflödena skär på motsvarande sätt tvärgående raviner från de höga bergssidorna ner till älven i den breda dalgångens mitt. Uppe på den lätt kuperade slätten ligger de förvånansvärt stora åkrarna, medan de branta slänterna ner till vattendragen är gammal betesmark, där djurens klövar och hovar format smala horisontella stigar utefter sluttningarna.
Det var till några sådana ännu betade bäckra viner vid gården Brattön i Hede socken vi ställde kosan en vacker majdag år 2000. Tillvägagångs sättet var detsamma som året innan. Vi uppsökte en känd lokal för atlantmaskros T. spectabile och studerade den noga för att lära känna dess karak tärer (se foto på sidan 119).
Det fanns gott om den vackra maskrosen i den söndertrampade grässvålen utefter kreatursti garna. Blomkorgarna demonstrerade bäst sina tilltryckta ytterholkfjäll och rödbandade kant blommor i profil. De mörkt mattgröna, relativt breda, något håriga och rödnerviga bladen, som ibland är vågiga i kanten, hjälper till att göra arten lätt att känna igen.
Inlandsfynd
På denna första lokal hittade vi även bredskaftad fläckmaskros T. euryphyllum som tillhör fläck- maskrosorna (sektion Naevosa) och som är
röd-* Oäkta bladfläckar som beror på virus eller insekt sangrepp avslöjar sig genom att de så småningom bryter igenom på bladens undersida.
BLOMGREN
listad i kategorin sårbar (VU) (se foto på sidan 119). Denna art hade de flesta av oss aldrig tidi gare sett och vi kastade oss på mage i gräset för att beskåda rariteten. Mycket tid ägnades åt att lära sig känna igen de äkta violetta fläckarna* på bladen som givit namn åt sektionen. Det brett vingade bladskaftet gjorde att man fick en känsla av att kunna skilja ut arten.
Hos lövmaskrosen T. hamatiforme, som hör till ängsmaskrosorna (sektion Hamatd) var karaktärerna vagare. Efter lite övning gick det dock att känna igen de röda och gröna strim morna på bladnerven, som tillsammans med bladformen kännetecknar sektionen. Vi bekanta de oss också med flera trevliga arter tillhörande ogräsmaskrosorna (sektion Ruderalid). Sedan blev det uppdelning i grupper och besök på andra lokaler, som valts ut efter mina erfarenhe ter från föregående år.
Frampå eftermiddagen återsamlades vi vid Hede kyrka. Sittande på kyrkogårdsmuren i skuggan av planterade almar redogjorde vi för dagen och demonstrerade våra fynd. Dessa visa de sig vara så intressanta att vi beslöt att göra gemensamma återbesök på de två mest givande lokalerna.
Dagens fynd stod Erik Ljungstrand och Olle Holmstrand för. De hade i en betad sluttning ner mot en bäck funnit dalslandsmaskrosen Taraxacum larssonii (se sidan 119 för foto), en fläckmaskros vars utbredning är begränsad till Dalsland, Värmland och nordöstra Bohuslän, förutom att det finns några belägg i Riksmuseet från Hordaland i Norge. Arten kategoriseras som akut hotad (CR) i Rödlistan.
Dalslandsmaskrosen har jämfört med andra ädelmaskrosor påfallande stora blomkorgar. Bladen är sparsamt fläckiga, smalt vingade och elegant flikade med tunna fransar i övre lobkan- ten.
Trots efterforskningar på gamla lokaler har man inte lyckats återfinna den i Dalsland och senaste fyndet var från 1952 (Aronsson 1999). Vi hade hoppats, men inte vågat tro på, att vi skulle finna denna, som utgången betraktade,
Visserligen ligger de gamla bohuslänska loka lerna betydligt längre åt norr än där vi nu be fann oss, men vi har funnit att det ofta lönar sig bättre att leta på lämpliga ståndorter än på gam la, kända lokaler. Glädjen var stor och som van ligt är, när flera personer börjar leta, fann vi flera exemplar. Förutom att vi återfann de stora mängder av atlantmaskros T. spectabile, som jag sett här året innan, hittade vi också lövmaskros
T. hamatiforme på denna lokal.
Några av oss hade besökt en annan väl häv dad betesmark invid en bäck vid Söbbhult i Hede socken. Förutom den aktuella atlantmask- rosen hade vi funnit ytterligare två ädelmaskro sor, nämligen Gelerts maskros T. gelertii och kvällsmaskros T. praestans, den senare klassad som sårbar (VU) i Rödlistan. En annan grupp fann på sin tur den bredskaftade fläckmaskrosen T. euryphyllum och ett antal sandmaskrosor.
Själv deltog jag i utforskandet av ytterligare en betad bäckravin, denna gång i Sanne socken. Här fann vi atlantmaskros och dessutom en ny lokal för dalslandsmaskros, något som visade sig först senare, när Hans 011gaard granskade våra belägg.
Också detta år vidtog efterforskningar på hemmaplan. Resultatet blev ännu ett fynd av dalslandsmaskros Taraxacum larssonii, en ny lokal för fläckmaskros T. maculigerum samt flera nya fynd av atlantmaskros T. spectabile och bred- skaftad fläckmaskros T. euryphyllum. Dessutom letades det på många håll upp sandmaskrosor och andra trevliga arter.
Jaktlycka
Trots att maskrossäsongen normalt är kort och dessutom var extremt kort förra året på grund av det mycket vackra och varma vädret i maj, har vi på två år lyckats fa en bild av maskrosfloran inom två låt vara ganska begränsade områden i Bohuslän. (Se bilaga 1 för våra fynd av rödlistade maskrosor i Sörbygden under 1999 och 2000.)
Det är lätt att lägga märke till den olika art sammansättningen, när man jämför inlandet och kusttrakten.
BLOMGREN
de ogräsmaskrosorna finner man att vid kusten dominerar sand- och dvärgmaskrosor (sektioner na Erythrosperma och Obliqua) och det går att finna strandmaskrosor (sektion Palustria). Här är det strandängarna och de skalpåverkade, torra gräsmarkerna — inte nödvändigtvis betade, som hyser de finaste arterna.
Inlandslokalerna visade sig vara mycket mer givande än vi trott i förväg. Här avtar sandmas krosorna kraftigt och atlant- och fläckmaskrosor na tar vid. Kontinuerligt bete tycks här vara en förutsättning för artrikedom. Förutom fler loka ler för atlantmaskrosen T. spectabile, som var vår vägvisare til! de fina markerna, fann vi flera loka ler för rödlistade arter och framför allt var de tre fynden av dalslandsmaskros T. larssonii mycket glädjande.
Tidigare fynd
Just de trakter i Munkedals kommun, som vi besökt är förut dåligt undersökta vad gäller maskrosor. Endast från några enstaka lokaler i Krokstads och Svarteborgs socknar finns fynd rapporterade av G. E. Haglund och Ragnar Ohlsén (Borgvall 1959). Av de arter som vi mest intresserat oss för har man där funnit fläckmas kros T. maculigerum, bredskaftad fläckmaskros T. euryphyllum, kvällsmaskros T. praestans och atlantmaskros T. spectabile. I Bohuslän som hel het betraktar Borgvall de tre förstnämnda som vanliga, vilket också framgår av listan över fyn den. Atlantmaskrosen, som var den som först satte oss på spåret och gjorde att vi fick upp intresset för maskrosorna, har inte så många gamla lokaler.
Som förut nämnts är alla sedan gammalt kända lokaler för dalslandsmaskros T. larssonii belägna längre norrut. Borgvall redovisar 10 fynd i socknarna Tanum, Naverstad, Tjärnö, Skee och Lommeland. Beträffande lövmaskrosen T. hama- tiforme upptas 3 lokaler, alla i sydligaste delen av landskapet. Gelerts maskros T. gelertii är i Bo huslän tidigare bara känd från Skee (Borgvall 1959, under T. adamii). Dessutom är den känd från Göteborgsområdet, men lokalen ligger i Västergötland (Borgvall & Haglund 1957).
Fortsättning följer
Med all säkerhet finns mycket mer att upptäcka i Sörbygden och däromkring, eftersom många betesmarker liknande dem vi besökt ännu är out forskade. Även andra delar av Bohuslän har till synes trevliga maskrosmarker att erbjuda.
Det ska bli spännande att se i vilken utsträck ning den moderna utbredningen av arterna stämmer överens med den som redovisas av Tor sten Borgvall. Kommer vi till exempel att återfin na dalslandsmaskrosen T. larssonii i sina gamla trakter och kan det vara så att atlantmaskrosen T. spectabile har ett extra starkt fäste just i Sör bygden, när vi nu funnit så många lokaler där? Fläckmaskrosen T. maculigerum som var vanlig förr har vi bara ett fynd av. Är den förbisedd, på tillbakagång eller ojämnt utbredd? Frågorna är många och ett fortsatt flitigt fältarbete kan för modligen ge svar på åtminstone några av dem.
• Tack till Hans 011gaard för tålamod med och bestämning av alla våra mer eller mindre välpres- sade belägg och till Erik Ljungstrand för värde full hjälp med manuskriptet.
ABSTRACT
Blomgren, E. 2001: Maskrosjakt i Bohuslän (In search of dandelions in Bohuslän). Svensk Bot. Tidskr. 95: 129-134.
In 1999 a group of local botanists found Taraxa cum pseudosuedcum (VU) as new to the province of Bohuslän on the island ofTjörn on the west- coast of Sweden.This species is described by two Czechoslovakian scientists on material from Sweden.
Several redlisted species were found in pastu- reland in the northeastern part of Bohuslän, such as T. spectabile (DD), T. euryphyllum (VU), T. praes tans (VU) and I larssonii (CR).The last species was found in three localities. It has been reported from restricted areas in western Sweden and Norway, but has not found in Sweden since 1952.
BLOMGREN
Citerad litteratur
Aronsson, M. (red.) 1999: Rödlistade kärlväxter i Sverige — Artfakta, volym 2. ArtDatabanken, SLU Uppsala.
Borgvall T. & Haglund G. E. 1957: The Taraxacum Flora of the Gothenburg Region. Acta Horti Gotoburg. 21: 1-42.
Borgvall, T. 1959: The Taraxacum Flora of Bohuslän. Acta Horti Gotoburg. 23: 1-40. Gärdenfors, U. (Red.) 2000. Rödlistade arter i
Sverige 2000 - The 2000 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala KirschnerJ &StepänekJ 1998: A Monograph
of Taraxacum sect. Palustria. Pruhonice Ljungstrand, E. 2000: Västkustens maskrosor.
Vrivrånge 14: 19-32.
Rydberg, H. 1999: Maskrosor med svenska namn. Svensk Bot. Tidskr. 93: 123-128.
Evastina Blomgren är sekre terare i Svenska Botaniska Föreningen och ordförande i Föreningen Bohusläns Flora. Hon ägnar största delen av sin fritid åt inven teringen av Bohusläns flora. Till vardags undervisar hon i matematik och fysik på högstadiet.
Adress: Dalgatan 7-9, SE-456 32 Kungshamn. E-post: evastina.blomgren@swipnet.se
STRÖMSTAD1*
!<? a
Fynd av rödlistade maskrosor i Bohuslän 1999-2000. De fyra besökta socknarna ligger alla i Munkedals kommun, 3—4 mil norr om Uddevalla. 2 1 \
Hede 2
BLOMGREN
Bilaga I. Rödlistade maskrosor i Bohuslän
Lokaler för rödlistade maskrosarter funna 1999 samt i samband med inventeringsexkursionen till Sörbygden 13 maj 2000. Siffrorna efter lokalangivelsen hänvisar till kartan.
Taraxacum euryphyllum(VU), bredskaftad fläckmaskros
Socken Lokal Datum Leg
Hede S om Dalen, Brattön (1) 13 maj 2000 Erik Ljungstrand
Krokstad Kappekullen.Torp (7) 13 maj 2000 Kjell Emanuelsson, Henrik Dahlgaard Svarteborg Stora Dalen (II) 14 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist Svarteborg Framgården, Påstigen (9) 14 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist Svarteborg Ö om Södra Lågum (13) 8 maj 2000 Sven Bergqvist
Taraxacum larssonii(CR), dalslandsmaskros
Socken Lokal Datum Leg
Hede ONO om Rulten, Långön (2) 13 maj 2000 Erik Ljungstrand, Olle Holmstrand Sanne Spökekullen, Hällevad (5) 13 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist Svarteborg NO om Framgården, Påstigen (9) 14 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist
Taraxacum maculigerum (NT), fläckmaskros
Socken Lokal Datum Leg
Svarteborg Klafossen (10) 14 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist
Taraxacum praestans(VU), kvällsmaskros
Socken Lokal Datum Leg
Hede Söbbhult (3) 13 maj 2000 Erik Ljungstrand
Taraxacum spectabile(DD), atlantmaskros
Socken Lokal Datum Leg
Hede S om Dalen, Brattön (1) 28 maj 1999 Evastina Blomgren Hede Ö om Dalen, Brattön (1) 28 maj 1999 Evastina Blomgren Hede ONO om Rulten, Långön (2) 28 maj 1999 Evastina Blomgren Hede ONO om gården Bön (4) 13 maj 2000 Roger Gahnertz, Enar Sahlin Hede Söbbhult (3) 13 maj 2000 Roger Gahnertz, Enar Sahlin Krokstad Hällestycket, Ellingebo (8) 23 maj 1999 Evastina Blomgren
Krokstad SO om Sivertorp (6) 26 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist Sanne Spökekullen, Hällevad (5) 13 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist Svarteborg N om gården Torp (12) 14 juni 1999 Evastina Blomgren
Svarteborg Framgården, Påstigen (9) 14 maj 2000 Evastina Blomgren, Sven Bergqvist
FÖRENINGSNYTT .^"7^ FÖRENINGSNYTT FÖRENINGSNYTT «gjp» FÖRENINGSNYTT
Kalendarium
Här presenteras ett axplock av vårens och som marens botaniska aktiviteter runt om i landet. Fler punkter finns listade på föreningens hem sida: www.sbfx.se
Maj
• Titta på mosippor i Herrlj ungatrakten, lörda gen 5 maj, kl 9.15, i Botaniska Föreningen i Göteborgs regi. Ledare: Sören Svensson.
Samling: Botaniska institutionen.
Anmälan: Erik Ljungstrand 0708-55 96 28, senast 4 maj.
• Olands Botaniska Förening besöker alvaret vid Gårdstorps naturvårdsområde, lördagen 5 maj, kl 10.00. Ledare: Helena Lager & Ulla-Britt Andersson. Samling vid norra parkeringen vid Gettlinge gravfält. Fortsättning på bakpärmens insida.