Informanterna som följer en gemensam screeningplan understryker behovet och vikten av att gå vidare med screeningsresultatet och utveckla undervisningen mot bakgrund av vad resultatet visar, vilket åskådliggörs i följande uttalande:
Jag tycker det är jättebra, man ser över alla klasser och får mer ett helhetsgrepp … Och nästa steg är hur man ska sen använda sig av vad den här screeningen visar, hur man ska lägga upp undervisningen. SA.
I datamaterialet framträder att på skolan med den obligatoriska screeningen finns en analysgrupp med fokus på matematik där ett par informanter ingår. Syftet med gruppens arbete är att organisera, sammanställa och analysera kartläggningar i taluppfattning som genomförs av undervisande lärare. Resultaten av screeningen presenteras för och diskuteras med skolans elevhälsoteam under en gemensam EHT-dag. Fokus i analysen ligger på de identifierade områden i taluppfattning som behöver utvecklas genom undervisningen, men även vilka stödinsatser som behöver sättas in för elever i svårigheter. En annan uppföljning av screeningresultaten görs under målkonferenserna, då det är bl.a. biträdande rektor, klassmentor, matematiklärare och speciallärare som diskuterar resultaten och stödinsatserna.
Det är de undervisande lärarna som genomför diagnoserna med sina klasser. Rättningen och sammanställningen görs av oss i matteanalysgruppen. Skolans EHT har sedan en gemensam analysdag där resultaten visas, gås igenom och diskuteras. Där diskuterar man även vilka stödinsatser som behöver göras på grupp- och individnivå. En ny uppföljning görs under målkonferenserna, och där görs uppföljningen tillsammans med mentorerna för de aktuella årskurserna, den ansvarige biträdande rektorn och specialläraren. Vi tittar då på sammanställningarna av resultaten, diskuterar vilka områden läraren behöver arbeta med på gruppnivå, dvs. hur undervisningen ska se ut. Vi tittar även på enskilda elever, om det visar sig att någon eller några elever har svårigheter och så diskuterar vi vilka insatser som kan vara bra och möjliga att genomföra för dessa elever. SA.
Med utgångspunkt i den gjorda analysen planerar och leder gruppen sedan kollegiala träffar med skolans alla matematiklärare. Under träffarna sker kollegialt lärande utifrån handboken
Förstå och använda tal (McIntosh, 2008) med fokus på taluppfattning och formativ bedömning.
Under tiden arbetar vi ju fortlöpande med matematiken och matematikundervisningen under våra matteträffar som planeras av matteanalysgruppen utifrån de behov som kommer fram. På träffarna fokuserar vi på de kunskapsområden som eleverna hade svårt med och som identifierades vid screeningen. Vi utgår från handboken Förstå och använda tal och arbetar kollegialt kring de identifierade missuppfattningarna och syftet är ju att utveckla matteundervisningen på skolan i ett f-9 perspektiv. SB.
Hälften av informanterna nämner inte specifikt att det förekommer något organiserat lärande i kollegial kontext kring matematikundervisningen i deras verksamhet. En av informanterna som använder boken Förstå och använda tal (a.a.) på egen hand och av eget initiativ uttrycker sig följande:
35
Jag följer upp resultaten själv och läser i boken och ser hur man kan arbeta med de delarna ...och brukar bygga liksom undervisningen utifrån det också... utifrån ämnesområden. LE.
En annan informant talar om ett samarbete inom arbetslaget, där läraren delar med sig av effektiva undervisningsstrategier till sina kollegor.
Jag delar med mig av idéer och tips till mina kollegor, om något jag tycker har fungerat väl i undervisningen så föreslår jag det för mina kollegor. Men det kan vara lite olika från klass till klass. Ett arbetssätt kan fungera bra i en klass men behöver inte fungera väl i en annan. LC.
Delanalys av matematikundervisning under utveckling
Resultatet visar att på skolan där den obligatoriska screeningplanen i matematik gäller finns struktur och rutiner kring hur arbetet med kartläggningar ska utföras och följas upp. En skriftlig handlingsplan med bl. a kartläggningsmaterial, tidplan samt en tydlig ansvarsfördelning är utgångspunkten för detta arbete. Som det framgår av informanternas uttalanden görs uppföljningar av kartläggningsresultaten på organisationsnivå. Engström (2015) framhåller att framgångsrika strategier är viktiga när skolan ska organisera sin verksamhet för att kunna möta den naturliga variationen i elevernas olika förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper i matematik. Det bör således finnas nedskrivna rutiner för hur arbete, dokumentation och kartläggningar ska organiseras, och även en tydlig tidsplan, ansvarsfördelning och därtill kopplade befogenheter bör vara bestämda. Enligt Öquists (2018) tankar om systemteorin står rutiner för konstanter som innebär det förutsägbara och säkra. Rutiner (konstanter) neutraliserar och skapar ordning i systemet, vilket gör att ett gemensamt arbete mot målet blir möjligt. Rutiner är även en viktig förutsättning för att en ny energi ska kunna tillföras. Att bygga in rutiner i vardagen som ger stabilitet och normativa riktlinjer och samtidigt försiktigt föra in det främmande i små doser kan vara en framgångsrik strategi när det önskas att få ett arbete genomfört och att utveckling ska ske.
Resultatet visar vidare att de informanter som följer screeningplanen medverkar i ett kollegialt lärande kring matematik i syfte att utveckla matematikundervisningen och elevernas lärande. Enligt Skolverket (2013) är kollegialt lärande en av de faktorer som har visat sig ha positiv effekt på elevers kunskapsutveckling. Timperley (2013) poängterar att för att lärares kompetensutveckling ska vara effektiv måste den leda till ökat lärande hos eleverna. Det är endast genom en förändring av undervisningen som en förändring i elevernas lärande kan uppnås. Vidare understryker Timperley (a.a.) att det inte är trender i skolvärlden, utan den egna elevgruppens behov som ska styra valet av lärarnas kompetensutveckling. Resultatet tyder på att de kollegiala träffarna som informanterna berättar om planeras och genomförs utifrån de behov som framkommit efter analysen av kartläggningens resultat.
36
Resterande informanterna uttalar inte att de deltar i någon form av kollegialt lärande kring matematikundervisning. En av informanterna reflekterar över undervisningens utformning på egen hand, medan en annan diskuterar undervisningen informellt med sina kollegor. Timperley (2013) visar genom sin forskning kring lärares professionsutveckling att lärarkollegor behöver varandra för att utvecklas i sin lärandeprocess. Även Hattie (2012) framhåller att det kollegiala lärandet har positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Enligt Öquist (2018) är skolan ett löst kopplat system som ofta saknar en tydlig definition av målen i verksamheten. Den saknar även en tydlig gemensam plan kring hur elevernas kunskapsutveckling ska kartläggas, mätas, analyseras och följas upp. Öquist (a.a.) menar att skolan kan stärkas genom skolutveckling som är ämnesinriktad och som sker genom kollegiala reflekterande nätverk. På så sätt skapas det starkare kopplingar inom systemet vilket leder till kompetensökning inom verksamheten.