Förskollärarna är eniga om att matematikundervisning av de yngre barnen sker i vardagliga situationer på förskolan. Förskollärarna menar att en medvetenhet om matematik i förskolan är betydelsefull för att kunna utföra matematikundervisning.
Förskollärarna menar att de behöver baskunskaper för att bli medvetna om att matematiken finns överallt. Citaten nedan beskriver detta.
Matematik innebär vardagsmatematik då barnen får förståelse för att matematiken inte är bara 1+1.
(Förskollärare B)
Matematiken finns i dagliga arbetet som ett naturligt steg. Vi börjar ofta med vardagsmatematiken med att baka kakor innan vi ser en siffra, vardagsmatematik duger gott! (Förskollärare A)
30
I alla rutinssituationer exempelvis klättrar uppför stegen till skötbordet räknar vi trappstegen, så att det blir naturligt i vardagen. Det är viktigt att hitta matematiken i rutinsituationer” (Förskollärare G)
Citaten ovan visar förskollärarnas arbetssätt att i vardagliga situationer uppmuntra till matematiskt lärande och att förskollärarna urskiljer matematiskt innehåll i vardagssituationer, vilka erbjuder tillfällen för att synliggöra och undervisa i matematik.
Citaten nedan visar att förskollärarna belyser vikten av att gestalta matematik i vardagen och reflektera med barnen om det matematiska innehållet.
Materialet är viktigt och att man sätter ord på det man gör i vardagen till exempel när man skär frukt, delar ett äpple i halvor eller fjärdedelar, man sätter ord på saker i sitt sammanhang.
I rutinsituationer som till exempel blöjbyte då pratar jag om vad jag gör hela tiden: nu tar vi en blöja, nu sätter vi på byxorna, först ena benet och sen andra benet då lär sig barnen och det blir upprepningar. Upprepning är jätteviktigt för lärandet. (Förskollärare K).
När vi äter så kan vi säga att titta mjölken står bakom glaset” Sådana lägesbeskrivningar försöker vi få in så mycket som möjligt (Förskollärare E).
De yngre barnen upplever matematik fast barnen har inte själva förstått att de lärt sig matematik (Förskollärare D).
Förskollärarna riktar uppmärksamheten mot olika matematiska aspekter i rutinsituationer. När förskollärarna beskriver sina uppfattningar av matematik med toddlarna nämner de ofta situationer som smyger sig in i verksamheten. Förskollärarnas uppfattning om att barns matematiklärande finns i olika situationer på förskolan, citaten nedan belyser detta:
Matematik i förskolan för mig är att få in det i vardagen på förskolan. Det är matematik för 1–3 åringar för mig (Förskollärare E).
31
Matematik finns i alla situationer bara man väljer att se detta. Vart du än sätter dig med ett barn finns möjlighet till matematik (Förskollärare D).
Har man matematikglasögonen på sig så ser man matematik överallt (Förskollärare K).
Förskollärarna betonar att använda ”matematikglasögon” som kan tolkas att rikta uppmärksamheten mot matematiken i vardagliga situationer för att främja lärandet för toddlare. Möjlighet till matematiskt lärande synliggörs i vardagliga samspelande situationer när barnen är delaktiga, som följande citat beskriver:
Som igår när vi plockade stenar så sorterade vi och tittade vilken sten som var störst respektive minst och pratade om förhållandet mellan dem. Här måste vi sätta ord på vad vi egentligen gör hela tiden för att annars blir det bara någonting man gör. Vi tar tillfället i akt just där och då och stannar upp mitt i dagen som exempelvis bygger med magneter där vi sorterar efter färg, form, kvadrater, trianglar, räknar, bygger hus, bygger våningar, bygger kuber och då tänker jag i stunden: Vad vill jag förmedla där och då? Och vad säger jag nu så att barnen får höra begreppen. Det är min roll som förskollärare att fånga lärandet där och då (Förskollärare G).
Barnen lär sig med hjälp av oss då det är vi som sätter ord på saker och upptäcker matematiken i vardagen (Förskollärare F).
Det är min skyldighet att uppmärksamma barnet som sträcker sig efter någonting och tar då fram en stol. Vad vill barnet utforska? (Förskollärare G).
Citaten ovan betonar vikten av förskollärarens kompetens och lyhördhet utifrån barnets intresse där samspelet mellan barnet och förskolläraren står i fokus. Förskolläraren sorterar, klassificerar och räknar olika föremål, vilket kan relateras till matematiska aktiviteten räkna (Bishop, 1988). Resultatet tolkas att utifrån vardagliga händelser kan förskolläraren skapa förutsättningar så att barnen ges möjlighet att möta matematik utifrån sina upplevelser. Barnen får möjlighet att utveckla matematiska och språkliga färdigheter, då ord och begrepp gestaltas när barnen interagerar med andra i förskolans vardag. Förskollärarna menar att en medvetenhet behövs för att anpassa och forma
32
matematikundervisning utifrån varje barn och matematiskt innehåll. Nedan framträder aspekter av förskollärarens medvetenhet i relation till matematiska innehållet:
Mitt ansvar är att se till att det finns förutsättningar och möjligheter att lära oavsett ålder och förmågor. Jag ska forma aktiviteten utifrån varje barns förutsättningar och möjligheter att lära oavsett ålder och förmågor. Alla barn ska kunna delta. Mitt ansvar är att alla bitar i läroplanen checkas av. Det är jag som ska se till att erbjuda material och lekmöjligheter till barnen. Man kan inte bestämma att idag ska barnen lära sig det här, utan jag kan bara ge förutsättningar att lära. (Förskollärare D).
Citatet ovan visar förskollärarens medvetenhet att utifrån styrdokumenten utforma matematiskt innehåll för att ge toddlare möjlighet till utveckling av grundläggande kunskaper inom matematik. Förskolläraren formar aktiviteter efter varje barns förutsättning och erbjuder varierat matematiskt innehåll.
Några förskollärare belyser vikten av att vara medveten och medforskande i barnens matematiklärande i förskolan, att vara närvarande i barnens aktiviteter för att ta vara på vardagliga tillfällen till matematikundervisning. Förskollärare säger följande:
En medupptäckande pedagog sätter ord på det de gör i matematiken. Det är en viktig grund för barnen att ha matematik i förskolan för att få kunskaper i matematik (Förskollärare E).
Det viktigaste tycker jag är att vara en medveten pedagog då barn tar in kunskap och lärande på olika sätt. Jag brukar upprepa det vi gjort till exempel vid mellis, ställa frågor till barnen.
Repetition och upprepning är jätteviktigt för de yngsta barnen” (Förskollärare K).
Det krävs en medveten, inspirerande och lustfylld pedagog för att få med sig barnen. Förr kunde man tänka att matematik var plus och minus, men när man började jobba i förskolan så har man själv utvecklat matematikens tänk om vad matematik är för något (Förskollärare K).
Matematikförmedlingen är jätteviktig då jag själv inte tyckte om matematik (Förskollärare I).
33
Citaten ovan belyser förskollärarnas medvetenhet för att uppmärksamma matematiska innehållet och ge tid till repetition och upprepning tillsammans med barnen för att möjligen befästa kunskap. Förskollärarens medvetenhet är en betydelsefull faktor vid matematikundervisning, för att skapa goda förutsättningar till lustfyllt lärande och att inte tidigare negativa erfarenheter påverkar barnens lärande och utveckling i matematik.