Vidare argumenterar hon för att samhällets regler, som definierar vad det innebär att tillhöra den kvinnliga eller manliga kategorin, styr vårt sätt att forma vår identitet och vi imiterar således detta handlingsmönster. Ytterligare en faktor som är avgörande för dels människans uppfattning av kön, men även genuskonstruktionen, är språket. Språket menar hon är grunden för de feminina och maskulina föreställningarna. Hon menar att performativa yttranden som exempelvis: ”Det är typiskt kvinnor” eller ”det är typiskt män”, automatiskt konstruerar en föreställning om hur kvinnor och män bör vara (Butler, 1999).
5. Material och metod
Eftersom syftet med denna studie var att studera pars interaktion samt presentation av relationen och partnern på sociala medier, lämpade det sig bra att studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I följande avsnitt kommer jag att presentera val av metod och intervjupersoner, presentation av respondenterna, genomförande samt hur analysen av det empiriska materialet har gått till.
5.1 Kvalitativ metod och individuella intervjuer
Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer. Intervjuerna var av semi-‐strukturerad natur. Kvale och Brinkmann (2009) menar att den kvalitativa intervjuns förståelseform grundar sig på ett antal aspekter. Det första begreppet är ämnet för kvalitativa intervjuer -‐ den intervjuades livsvärld, eller vissa delar av den. Nästa begrepp de belyser är mening. Här menar de att den som intervjuar syftar till att tolka meningen i denna livsvärld.
Den kvalitativa intervjun präglas enligt Kvale & Brinkmann (2009) av att intervjuaren söker kvalitativ kunskap, man är därför vanligtvis inte intresserad av att kvantifiera sin erhållna kunskap. Den som intervjuar bör försöka få så ingående och nyanserade svar som möjligt, samt sikta på att få exempel om specifika händelser och situationer från respondentens livsvärld. De menar vidare att intervjun bör vara fokuserad vid bestämda teman. Med det sagt är det dock viktigt att intervjuaren behåller en nyfikenhet och en öppenhet inför oväntad information istället för att bära med sig färdiga uppfattningar och tolkningsscheman.
Vidare menar de att det är mycket viktigt att den som intervjuar visar respekt för respondenten och är kunnig inom sitt ämne. De betonar att den kunskap intervjuaren erhåller, får han eller hon genom samspelet med respondenten. En kvalitativ intervju ska slutligen vara en positiv upplevelse och tillföra respondenten ny kunskap och nya insikter (ibid.)
Anledningen till att jag valde denna metod var för att jag ville få så djupa och utförliga svar som möjligt på mina frågor. Kvalitativa intervjuer kändes därför som ett bra val eftersom de utmärks av ett utrymme för uppföljning samt en möjlighet att ställa följdfrågor (Ekström & Larsson, 2010).
Det är värt att poängtera att kvalitativa intervjuer alltid färgas av forskarens förförståelse (ibid.).
Dock anser jag att min förförståelse i detta fall inte påverkade resultatet nämnvärt. Jag är medveten om att jag i och med valet av en kvalitativ metod inte kan uttala mig generellt om vad kvinnor och män tycker i dessa frågor. Min uppfattning är dock att generalisering inte är eftersträvansvärt i denna studie, eftersom jag snarare är ute efter att kunna kartlägga och beskriva respondenternas uppfattningar på ett område som det ännu inte är särskilt forskat inom.
5.2 Val av intervjupersoner
För att finna intervjupersoner tillämpades en snöbollssmetod. Snöbollsmetoden innebär att redan valda personer bidrar med andra personer som sedan inkluderas i intervjuerna (Ekström &
Larsson, 2010). Intervjupersonerna kontaktades via mail med en förfrågan om att delta i intervjun (Appendix, 1), och dessa personer har i sin tur bidragit med sin partner.
Kriterierna för intervjupersonerna var att de ingår i en monogam heterosexuell kärleksrelation och att relationen har varat i minst tre år.
Anledningen till att jag valde endast heterosexuella par är då uppsatsen syftar till att kunna dekonstruera heteronormativiteten för att få en bild av hur normen ser ut för föreställningar om femininitet och maskulinitet i heterosexuella par.
Ytterligare ett kriterium var att de dagligen använder sig av sociala medier. Fyra par med sammanlagt fyra kvinnor och fyra män valdes ut för intervjuerna. Respondenternas åldrar varierar från 24 år till 35 år. De är alla bosatta i Stockholm och jobbar eller studerar heltid.
Paren utgörs av; A-‐hon & A-‐han, B-‐hon & B-‐han, C-‐hon & C-‐han samt D-‐hon och D-‐han. Det är viktigt att poängtera att dessa förkortningar inte syftar till att benämna en person utan en position. Nedan följer specifikationer för de intervjuade:
5.3 Genomförande
Sammanlagt genomfördes åtta individuella intervjuer. Alla intervjuer hölls med hjälp av en intervjuguide (Appendix, 2) individuellt och i en offentlig miljö på ett café. Anledningen till att jag valde att hålla intervjuerna på ett café var på grund av ämnets känslighet. Det var viktigt för mig att respondenten kände sig bekväm i situationen och att stämningen inte blev allt för allvarsam.
Därför lämpade sig ett café för den här typen av intervju. Samtliga intervjuer spelades in och varaktigheten varierande mellan 25-‐51 min.
Intervjuguiden utgick från tre olika teman nämligen; praktiker, netiketter/gränser och specifika händelser. Under temat ”praktiker” ställdes frågor som rörde respondentens användning av sociala medier men även frågor som rörde dennes uppfattning av partnerns användning.
Under temat ”netiketter/gränser” ställdes frågor som rörde respondentens uppfattningar kring oskrivna regler på sociala medier, samt ytterligare frågor som behandlade vart respondenten drar gränser för sin partner vad gäller oacceptabelt beteende på sociala medier. Under detta tema uppkom även flest följdfrågor eller spontana frågor som kom att behandla föreställningar kring femininitet och maskulinitet samt mer specifika frågor kring respondentens parrelation och partner.
Under det sista temat ”specifika händelser” ställdes frågor som uppmanade respondenten att återge specifika händelser samt ge sin åsikt kring ett scenario kopplat till sociala medier.
Intervjufrågorna ställdes på ett sådant vis att respondenten förstod inom vilka ramar han eller hon skulle hålla sig, men lämnade ändå utrymme för vidareutveckling och eftertanke. Målet var att få respondenterna så bekväma som möjligt i intervjusituationen och att de därmed skulle vilja berätta och dela med sig av sina åsikter kring ämnet.
Jag anser att intervjuerna gick över förväntan då jag i vissa intervjuer erhöll mycket utförliga svar, samt målande exempel. Respondenterna verkade känna sig bekväma i mitt sällskap och alla verkade vara genuint intresserade i ämnet. Trots att frågorna berörde respondenternas privatliv uppfattade jag det inte som att jag fick återhållsamma svar, utan snarare uttömmande och relevanta reflektioner kring deras parliv.
5.4 Tolkningsram och analysväg
5.4.1 Hermeneutik
Jag har i min uppsats utgått från den hermeneutiska vetenskapstraditionen som fokuserar på tolkning av material (Ekström & Larsson, 2010). Hermeneutik går ut på att förstå och inte bara begripa ett material intellektuellt (ibid.). Anledningen till att jag väljer att lyfta fram hermeneutiken är för att jag vill tydliggöra på vilket sätt jag förhåller mig till mitt empiriska material i analysförfarandet.
5.4.2 Analys av empiriskt material
Efter att jag hade genomfört intervjuerna lyssnade jag igenom samtliga noggrant och transkriberade även ordagrant för att inte missa någon relevant information. Vad gäller citat som används i uppsatsen, har jag valt att redigera dessa något för att de skulle bli mer läsvänliga. Jag har exempelvis tagit bort vissa utfyllnadsord, ”hummanden” och upprepningar som inte fyllde någon egentlig betydelse för citatet ifråga. Jag valde att göra så dels för att få ut den egentliga betydelsen av utsagorna men även av respekt för respondenterna för att deras utsagor skulle vara lättlästa.
5.4.3 Analysteman
Jag valde att utöver teori och tidigare forskning även använda mig av två olika analysteman i form av orienteringar då jag analyserade det empiriska materialet. Orienteringarna döptes till
”autonomi-‐orientering” samt ”relations-‐orientering”. Idén till dessa orienteringar föddes ur liknande orienteringar som tidigare har använts för analys inom genusvetenskapen. (Stangor, 2000) har exempelvis använt orienteringarna; ”Communality” för kvinnor och ”Agency” för män.
Autonomi-‐ och relations-‐orienteringarna presenterar de stereotypa föreställningarna om maskulina samt feminina egenskaper och roller i förhållande till positioner. Dessa två orienteringar innefattar alla de föreställningar och stereotypa myter om könen som presenteras i teoridelen.
5.5 Etiska överväganden
Jag har i mina intervjuer utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk-‐
och samhällsvetenskaplig forskning. De forskningsetiska principernas syfte är att utforma normer för hur forskaren ska förhålla sig till undersökningsdeltagare, så att det vid en eventuell konflikt kan ske en god avvägning mellan forskningskravet och individsskyddskravet. De fyra viktigaste kraven innefattar konfidentialitet-‐, samtyckes-‐, informations-‐ och nyttjandekrav (Gustafsson m.fl.
2011).
Eftersom vissa av respondenterna blev förtroliga med mig och delade med sig av mycket privat information, har detta inte valts att analyseras. Jag anser även att dessa specifika uttalanden inte
hade tillfört syftet ytterligare värde. Med hänsyn till deras privatliv har jag även valt att inte skriva ut deras namn eller tala med någon av respondenternas partner om vad den andra har sagt och vice versa. Vidare är ett av de tillfrågade paren vänner till mig privat, de tre övriga har jag ingen relation till.
5.6 Tillförlitlighet och giltighet
Jag har valt att använda mig av Ekström & Larssons (2010) två begrepp tillförlitlighet och giltighet. Vanligtvis använder sig forskare istället av begreppen reliabilitet och validitet.
Reliabilitet innebär att mätningarna är korrekt gjorda. Detta syftar främst till kvantitativa studier och menas att om en annan forskare gör om samma undersökning med samma metod så kommer de att komma fram till samma resultat (Thurén, 2008). Eftersom detta inte är applicerbart på en kvalitativ studie, kan begreppet tillförlitlighet användas med fördel. Ekström & Larsson (2010) menar att tillförlitlighet uppnår forskaren då han eller hon gör relevanta tolkningar och uppvisar transparens i analysen.
Vidare används ofta begreppet validitet för undersöka att forskaren verkligen undersökte det han eller hon utgav sig för att undersöka (Thurén, 2008). I denna uppsats kommer jag istället använda mig av begreppet giltighet. Ekström & Larsson (2010) menar att giltighet innebär att forskaren har tillräckligt goda argument för att kunna hävda att något är sant. De menar att argumenten kan ses som giltiga om forskaren lyckas knyta an till ämnet i teorin (ibid.).
För att leva upp till kraven av tillförlitlighet och giltighet är det alltså viktigt att forskaren återkopplar till teori och tidigare forskning för att stärka sina argument samtidigt som han eller hon behöver avgöra vilka tolkningar som är relevanta och tillför studien värde. Avslutningsvis är det viktigt att forskaren gör transparenta tolkningar, det vill säga inte väger in sina egna åsikter i tolkningarna utan endast utgår från material i förhållande till teori.