6. Resultat och analys
6.1 Problematisering av teori inför analys
I följande avsnitt kommer resultat samt analys av det empiriska materialet att redovisas. Resultat och analys kommer att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt knytas an till uppsatsens olika teorier. Utöver detta kommer autonomi-‐orienteringen och relations-‐
orienteringen användas för att tydliggöra kopplingen mellan teori och analys. Detta avsnitt kommer att delas upp efter samma teman som går att utläsa ur frågeställningarna och som också intervjun strukturerades upp efter, nämligen; praktiker, netiketter/gränser samt specifika händelser. Vidare kommer den perfomativa genusteorin i anknytning till den insamlade empirin att problematiseras i avsnittet; problematisering av teori. Som tidigare nämnts i metodavsnittet kommer de olika paren att benämnas A-‐hon och A-‐han, B-‐hon och B-‐han, C-‐hon och C-‐han samt D-‐
hon och D-‐han.
6.1 Problematisering av teori inför analys
För att ha en kritisk hålling till det empiriska materialet är det av intresse att problematisera teorin om genuskonstruktion och dess eventuella påverkan på studiens resultat. Genusforskare menar att kön görs i relation till många andra aspekter, exempelvis etnicitet och klass (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014). Denna studie utgår endast från ett performativt genusperspektiv och inte ett intersektionellt perspektiv. Därför är det viktigt att påpeka att studiens resultat eventuellt kan ha påverkats av övriga faktorer som exempelvis respondenternas bakgrund och socialisation.
6.2 Praktiker
Följande avsnitt kommer att redogöra för hur dessa par använder sig av-‐ och interagerar på sociala medier samt hur de presenterar sin partner och relation ur ett performativt perspektiv.
6.2.1 Resultat och analys
Resultaten från intervjuerna visar att användningen av sociala medier skiljer sig åt markant mellan kvinnor och män, vilket är i linje med Findahls (2014) forskning som visar att kvinnor är mer aktiva än män på sociala medier. De kvinnliga respondenterna är tydliga med att de är mycket aktiva på sociala medier och då främst på Instagram och Facebook. De manliga respondenterna berättar att de också främst besöker Instagram och Facebook, men poängterar att de är ”passivt aktiva”, vilket i deras mening betyder att de besöker sociala medier men att de mycket sällan interagerar med andra användare.
Kvinnorna menar att de använder Instagram främst till att lägga upp bilder, interagera med vänner genom att like:a och kommentera bilder, samt följa ett stort av konton. De berättar att de ofta kommenterar och like:ar bilder. De manliga respondenterna använder Instagram främst för att hålla koll på vad vänner gör, men berättar att de mycket sällan like:ar eller kommenterar bilder. Att kommentera en bild menar männen är något de i regel gör då något speciellt har hänt eller då en vän har åstadkommit något stort, kanske fått ett nytt jobb eller dylikt. Att like:a en bild menar de görs mer av slentrian, men som sagt inte ofta.
Kvinnorna använder inte Facebook lika flitigt som Instagram ur interaktionssyfte, men det besöks ändå flera gånger om dagen precis som Instagram. Kvinnorna menar att de främst använder Facebook för att hålla koll på vad som händer runt om i världen, samt i deras vänskapskrets.
Männen berättar att de använder Facebook mest för att skriva ”grattis på födelsedagen” till vänner samt för att ”hålla sig relevant”. Även här poängterar de sin inaktivitet och menar att de snarare följer med i vad som händer i deras omgivning. Flera av kvinnorna menar att de är beroende av sociala medier och att det har blivit en vardaglig rutin att ”kolla” och lägga upp bilder på Instagram och Facebook. B-‐hon berättar om sitt beroende av sociala medier:
”Jag använder sociala medier alldeles för ofta… det är det första jag gör när jag vaknar, och det sista jag gör innan jag går och lägger mig. I princip så fort jag har en ledig stund så åker mobilen fram och så kollar jag Instagram och Facebook. Jag har definitivt utvecklat ett slags beroende till sociala medier.” -‐ B-‐hon1
Detta skiljer sig mycket från männens utsagor eftersom de flera gånger understryker att de är inaktiva, och menar att de inte interagerar på sociala medier om det inte har hänt något speciellt som är värt att dela med andra. Männen menar att de värderar det som är relevant. ”Relevant”,
”Vettigt” och ”Viktigt” är återkommande ord vid intervjuerna med männen. Följande citat belyser hur männen tänker kring sin interaktion på sociala medier:
”Facebook använder jag mest för att skriva grattis på födelsedagen till vänner, men jag har inte själv skrivit något vettigt på flera år […]” -‐ B-‐han2
”Jag like:ar mer än jag kommenterar… kommenterar jag så ska jag ha något skitsmart att skriva.” -‐ B-‐han3
”Jag är inte alls beroende av sociala medier, jag är snarare väldigt inaktiv. Sen tycker jag att det blivit jobbigt med all reklam och att alla ska posta saker som är irrelevanta. ” -‐ A-‐han4
Ovanstående citat är intressanta eftersom de kan tolkas i förhållande till föreställningar om könen som Granér (1994) skriver om. En vanlig föreställning om maskulinitet menar han är att mannen bör vara autonom och oberoende. Anja Hirdman (2008) menar i enlighet med detta att det maskulina identitetsskapandet en seriös sysselsättning. Det kan här tolkas som att männen genom sin medvetna interaktion på sociala medier aktivt gör maskulinitet. B-‐hon:s utsaga bekräftar också de rådande föreställningarna om kvinnans position som beroende (ibid.).
Kvinnans beroendeställning och position i genusordningen blir även tydlig då främst de kvinnliga respondenterna berättar om hur de anpassar sig och visar hänsyn till sin partner.
Intervjuresultaten visar på hur kvinnorna i större utsträckning än männen har sin partner i
1 B-‐hon, intervjuperson, intervju den 11 maj 2015
2 B-‐han, intervjuperson, intervju den 13 maj 2015
3 Ibid.
4 A-‐han, intervjuperson, intervju 12 maj 2015
åtanke då de interagerar på sociala medier. C-‐hon berättar om hur hon anpassar sitt sätt att interagera på sociala medier för att visa hänsyn till C-‐han:
”Jag anpassar inte mig utefter honom, men samtidigt har jag ju han i åtanke då jag är på sociala medier, jag menar hur man uppför sig och så. För när man är tillsammans med någon så är man ju inte bara en längre utan då är man en i ett par, så det jag gör reflekteras ju tillbaka på honom. Så undermedvetet kanske man tänker så att jag lägger inte ut en lättklädd bild, för då kanske folk tänker att vad har C-‐han för flickvän egentligen?!” -‐ C-‐hon5
Att C-‐hon oroar sig över att hennes handlingar kan komma att reflekteras tillbaka på C-‐han snarare än henne själv, kan ses vara i linje med den rådande genusordningen där det maskulina är överordnat det feminina. Yvonne Hirdman (1998) skriver att genussystemet bygger på dels isärhållandet av könen samt hierarkin, som är det maskulinas överordnad.
Vidare kan C-‐hon:s utsaga tolkas som en del i vad Boyd (2007) kallar intryckshantering. Boyd menar att intryckshantering är en process där människan försöker definiera en situation genom sitt sätt att bete sig. Hon skriver vidare att denna process innefattar tre sammanlänkade delar av en människas jag, nämligen: det jag uppfattar som mitt riktiga jag, hur jag tror att andra uppfattar mig samt hur jag önskar att jag var (i mina eller i andras ögon).
Intryckshantering I relation till de föreställningar som Connell (2009) presenterar om
”idealkvinnan”, kan ses som intressant i förhållande till C-‐hon:s utsaga. Att framstå som en bra flickvän i sina egna-‐ och andras ögon kan dels tolkas som ett sätt att göra femininitet, men även ett sätt att göra relation.
Intervjuresultaten som behandlar presentation på sociala medier visar på att männen inte lägger upp bilder på sig och sin partner tillsammans i samma utsträckning som kvinnorna, och det är mycket sällan de lägger upp bilder endast på sin partner. De menar att de inte lägger någon större vikt vid att presentera relationen eller sin partner eftersom de tycker att mycket av det som läggs upp på sociala medier hör till privatlivet eller är ointressant för andra att ta del av. Kvinnorna berättar att de tycker att det är viktigt att båda presenterar relationen lika mycket på sociala
5 C-‐hon, intervjuperson, intervju 12 maj 2015
medier, eftersom det är ett sätt att ”erkänna” sin partner. De berättar att de presenterar parets relation på sociala medier genom att lägga upp bilder på sig själva och sin partner tillsammans, men även bilder på enbart partnern.
Vidare berättar kvinnorna att i och med att de tar hänsyn till sin partner när de interagerar på sociala medier påverkar det vad de väljer att presentera, kommentera och like:a. De påpekar också att de är medvetna om att deras partner inte presenterar relationen på sociala medier lika frekvent som de själva gör. Vissa av de kvinnliga respondenterna menar att de får tjata på att deras partner ska lägga upp en bild. Nedan följer en del av respondenternas tankar kring att presentera sin partner och relation på sociala medier:
”Jag tycker att det är viktigt att om man är på bild med sin partner så taggar man honom eller henne i den bilden. Det handlar om att visa allmänheten om att vi är ihop. Det förväntar jag mig av honom också, om inte bilden är superful [Skratt].
Samtidigt vet jag ju att A-‐han inte är den typen av person, så jag skulle inte bli sur om han inte gjorde det… men det handlar mer om att introducera den personen man är tillsammans med. Hade det varit i verkligheten så hade det ju varit konstigt om jag kom till en fest och inte introducerade A-‐han för mina vänner” -‐ A-‐hon6
”Mycket grejer folk lägger upp på sociala medier tycker jag inte är intressant. Jag ser det som lite onödigt att lägga upp saker hela tiden, det får liksom inget värde.
Jag är inte en sån som sitter och väntar på likes och som bryr mig om jag inte får 40 likes på en bild. Jag får inte ut lika mycket av det som jag ser att D-‐hon får till exempel.” -‐ C-‐han7
”D-‐hon kan tjata om att jag ska lägga upp bilder, även på henne, på Instagram. Jag tror det är så för många av mina killkompisar som har relationer också, att de faktiskt blir ombedda att lägga upp bilder och vara aktiva på Instagram. För oss killar emellan blir det generellt sett väldigt lite respons på om man lägger upp att man typ har köpt blommor till sin flickvän. Vi pratar om helt andra grejer när vi är på sociala medier, det är mer konkreta grejer, nödvändiga saker. Vi är mer effektiva
6 A-‐hon, intervjuperson, interju 12 maj 2015
7 C-‐han, intervjuperson, intervju 11 maj 2015
och kommunikationen tror jag är mer rak.” – D-‐han8
”Jag drivs otroligt mycket mer av bekräftelsen jag får när B-‐han lägger upp en bild på mig än när jag själv lägger upp en selfie. Jag tycker typ att det känns konstigt att lägga upp en selfie när jag har pojkvän… det blir mer okej när han lägger upp en bild på mig, för då legitimeras det liksom.” -‐ B-‐hon9
Dessa citat är intressanta att analysera i förhållande till de två orienteringarna autonomi och relation som presenterades i metodkapitlet. Att A-‐hon antar positionen som en omhändertagande och ansvarsfull flickvän bekräftar föreställningarna om hur kvinnor och män bör vara, som Granér (1994) och Connell (2009) presenterar. Connell skriver att föreställningarna om könen utgår från dikotomier, det vill säga motsatspar. Kvinnor antas exempelvis vara omvårdande och känslosamma medan män antas vara oberoende och rationella (ibid.).
Dessa dikotomier kan tolkas som återkommande i det empiriska materialet. D-‐han och C-‐han visar inget direkt intresse för att presentera relationen och kan därför ses som autonomi-‐orienterade.
A-‐hon antar en slags ansvarsposition för hur relationen rpresenteras och uppfattas på sociala medier, och det kan därmed tolkas som att hon är relations-‐orienterad.
Att de kvinnliga respondenterna tycks vara de som tar sig an uppgiften att presentera relationen är intressant i förhållande till det Yvonne Hirdman (1998) kallar genuskontrakt. Hon menar att ett genuskontrakt är en osynlig förhandling mellan könen. Eftersom män och kvinnor dagligen interagerar utefter dessa genuskontrakt (ibid.), kan mäns oberoende position när det kommer till att presentera relationen ses som framförhandlat tillsammans med kvinnan. Det kan även tolkas som att de genuskontrakt som ligger till grund för hur relationen presenteras på sociala medier sätter ramarna för hur relationen görs av paret.
8 D-‐han, intervjuperson, intervju 13 maj 2015
9 B-‐hon, intervjuperson, intervju 11 maj 2015
Elwin-‐Novak & Thomson (2012) menar att kön är något människan gör genom att ingå i olika slags förhandlingar. Det kan förstås i relation till det Yvonne Hirdman (1998) skriver om genuskontrakt eftersom både genuskontrakt och könskonstruktion är en fråga om normer, konventioner och regler (ibid.). Det sätt på vilket paren konstruerar kön och sina relationer, kan ses som kopplat till vad som faller inom ramarna för genuskontraktet.
B-‐hon:s utsaga visar också på en relations-‐orientering, där det kan tolkas som att hennes sätt att göra relation går hand i hand med hur hon gör femininet och maskulinitet. Här uttrycker hon att om B-‐han publicerar en bild på henne så legitimeras bekräftelsen, vilket kan förstås i linje med den rådande genusordningen. Vidare är D-‐han:s citat intressant att analysera utifrån Yvonne Hirdmans (1998) tankar om den isärhållande principen. Hon menar att det är genom att hålla isär könen som människan bestämmer vad som är feminint och vad som är maskulint.
D-‐hans utsaga kan tolkas spegla detta isärhållande. Här kan det ses som att D-‐han gör maskulinitet, eller mer besämt autonomi, genom att särskilja sig från hur D-‐hon beter sig. Det därför tolkas som att D-‐han säkerställer sin maskulinitet genom att frånsäga sig femininitet. Detta kan ses som ett rimligt antagande då Anja Hirdman (2008) menar att mannens identitetskapande till stor del består av att frånsäga sig femininitet.
Vidare visar intervjuresultaten att respondenterna anser att det finns ett typiskt ”kvinnligt” och
”manligt” beteende eller sätt att vara på sociala medier. Kvinnorna menar att deras partners följer flera ”roliga” konton som fokuserar på satir och komik. Det är i deras mening ett ”manligt”
beteende. Männen menar istället att kvinnorna ofta fotar “onödiga” saker och att de publicerar mycket selfies. B-‐han och D-‐han redogör för vad som är ”typiskt kvinnligt” på sociala medier:
”Hela den här footie-‐grejen, att fota sina fötter och lägga upp, eller det här med att fota en smoothie och hashtagga #Fresh, det är inget jag skulle ha gjort. Det är typiskt kvinnligt” -‐ B-‐han10
10 B-‐han, intervjuperson, intervju 13 maj 2015
”Kvinnor fotar saker, bara för att visa upp liksom. Doftljus, mat och sånt. Det tycker jag är typiskt kvinnor… för vi män gör aldrig så, iallafall inte i det gäng jag hänger”.
-‐ D-‐han11
Återigen belyser detta hur B-‐han och D-‐han håller isär vad som är ”feminint” från vad som är
”maskulint”. Yvonne Hirdman (1998) menar att könens isärhållande blir meningsskapande. D-‐
han:s citat är ett exempel på vad Butler (1999) skulle kalla ett performativt yttrande. Det vill säga att han med språket inte bara beskriver, utan dessutom gör. Vidare är alla respondenter överens om att likes och kommentarer används och uppfattas olika av män och kvinnor. Männen tror att deras partner dels använder både likes och kommentarer mer frikostigt än vad de själva gör, samtidigt som de tror att deras partner lägger mer eftertanke bakom sin interaktion. Kvinnorna bekräftar att de ”läser in” mycket mer likes och kommentarer än vad deras partner gör.
Respondenterna berättar:
”Om jag like:ade en bild på en halvnaken man som inte bodde i Sverige så skulle nog inte C-‐han bry sig, eller rättare sagt det hade inte varit ett hot mot hans manlighet om man säger så… men jag tror att man som kvinna tar det mer personligt.” -‐ C-‐
hon12
”Jag tror säkerligen att kvinnor tolkar in mer i likes och kommentarer än vad män gör… ” B-‐hon13
”Jag tror att kvinnor analyserar likes och kommentarer mer än vad vi män gör” -‐ B-‐
han14
”Kvinnor verkar använda likes mer frikostigt… alltså när D-‐hon lägger upp en selfie och alla hennes vänner kommenterar och berömmer hennes utseende, då kan jag känna att jag tycker att det är lite konstigt. Vi män gör inte så, vi retas istället om vi får chansen. Även om man är 25 år.” -‐ D-‐han15
11 D-‐han, intervjuperson, intervju 13 maj 2015
12 C-‐hon, intervjuperson, intervju 12 maj 2015
13 B-‐hon, intervjuperson, intervju 11 maj 2015
14 B-‐han, intervjuperson, intervju 13 maj 2015
15 D-‐han, intervjuperson, intervju 13 maj 2015
”Jag tror inte att vi män tänker oss för riktigt… jag tror att om en man like:ar en bild på en Victoria’s Secret-‐modell så skulle ingen annan man bry sig eller reagera.
Men kvinnor analyserar det, de typ reagerar starkare. Jag tror de överanalyserar att om de själva skulle like:a en bild på en manlig modell så skulle det kunna missuppfattas av deras partner […] ” -‐ D-‐han16
Det kan tolkas som att dessa citat visar på hur djupt rotade föreställningar kring könen är.
Kvinnorna och männen är överens om att kvinnor ”tolkar” eller ”läser in” mer i vad deras partner gör på sociala medier. Männen vill å andra sidan understryka att de dels inte är som kvinnorna, samt att de är oberoende. Här visar sig isärhållandet av könen åter igen. Det är intressant att männen ofta väljer att referera till sin identitet i förhållande till andra män. Som både B-‐han och D-‐han gör när de säger ”vi män”.
Det kan ses som att männen utgår från en slags homosocialitet där de stärker sin egen ställning och sina argument genom andra män. Det stämmer också väl in på det Thomsson (2012) skriver;
att det är först när människor försätter sig i relation till andra som könstillhörighet blir viktigt.
Vidare menar Nixon (2012) att både feminitet och maskulinitet bör försättas i relation till andra femininiteter och maskuliniteter. På så vis menar han att det går att förstå hur män och kvinnor gör förståelse av kön samtidigt som de tillskriver sig själva en könstillhörighet och könsidentitet.
Intervjuresultaten kan tolkas som att männen visar ett behov av en kollektiv identitet. På så vis kan de manliga respondenterna till viss del också ses som relations-‐orienterade då de försätter sig själva i relation till andra män. Skillnaden här tycks vara att kvinnan försätter sig i relation till mannen, medan mannen försätter sig i relation till andra män. Detta kan knytas an till det Connell (1995) kallar den hegemoniska maskuliniteten. Hon menar att det finns en strävan hos män att uppnå en slags ”idealbild” av den maskulina mannen. Upprätthållandet av den hegemoniska maskuliniteten gynnar alla maskuliniteter menar hon. Det kan därför tolkas som att de manliga respondenterna tar ”stöd” i andra män för att styrka sina argument. På så vis legitimeras deras argument av den överordnade gruppen; männen, och de får därmed en slags giltighet (ibid.).
16 Ibid.
6.3 Netiketter/gränser
Följande avsnitt kommer att redogöra för hur paren förhåller sig till netiketter, det vill säga oskrivna regler online. Samt hur de reagerar då deras partner går över ”gränsen” för vad som ses som accepterad interaktion inom relationens ramar.
6.3.1. Resultat och analys
Intervjuresultaten visar att kvinnorna och männen är överens om att det finns netiketter på sociala medier som reglerar hur par bör interagera. Att veta vad som är okej och inte att göra på sociala medier tycks dock inte var helt enkelt för respondenterna att svara på. Resultaten visar att parens uppfattning om vad som är ”giltiga” netiketter är högst individuellt. Netiketterna menar paren är mer ”lösa” än de oskrivna regler som finns för par offline.
Samtidigt nämner framför allt kvinnorna att det är lättare att ”bryta” netiketter och att det kan bidra till oro och svartsjuka inom parrelationen. Männen poängterar att det är svårt att veta vad ens partner gör online eftersom det går att välja vad som ska vara dold kommunikation, och vad som ska vara synligt för alla.
Både kvinnorna och männen är överens om att det inte är okej att följa, like:a och kommentera ex-‐
partners bilder. Bortsett från föredetta partners, menar männen att de inte skulle bry sig om deras partner like:ade bilder på andra män medan kvinnorna menar att de skulle bli upprörda om deras partner like:ade bilder på andra kvinnor. Intervjuresultaten visar att de netiketter som par förhåller sig till på sociala medier dels utvecklas olika snabbt samt kan ha olika stora ”ramar”.
partners bilder. Bortsett från föredetta partners, menar männen att de inte skulle bry sig om deras partner like:ade bilder på andra män medan kvinnorna menar att de skulle bli upprörda om deras partner like:ade bilder på andra kvinnor. Intervjuresultaten visar att de netiketter som par förhåller sig till på sociala medier dels utvecklas olika snabbt samt kan ha olika stora ”ramar”.