Vi har i vår studie strävat efter en hög validitet genom att under hela studiens gång reflektera över tillförlitligheten. Vi har diskuterat mycket och anser att vi har en gemensam tolkning av vad vi undersöker. Detta har vi gjort genom att ständigt diskutera komplexa begrepp som kommit fram under arbetets gång, i den miljö vår undersökning är i. Vi har även fört diskussioner kring vår empiri och tolkningen av den, som vi anser är en gemensam sådan. Vi har noga beskrivit vår empiri, och ständigt strävat efter att inte tappa helheten i texterna, även när vi valt ut vissa delar.
Vi ser minnesanteckningarna som ett resultat. De vill säga att någonting redovisas och i detta fall är det hur policydokument har översatts till det praktiska arbetet. Minnesanteckningarna från de två jämställdhet- och mångfaldsgrupperna är spår av hur arbetet med antidiskriminering, jämställdhet och mångfald går till i de två förvaltningarna. Det gör att en del av det praktiska arbete är en översättning från lagstiftning och policys som visar sig i minnesanteckningarna. Minnesanteckningarna är även en slags meningsskapande språklig handling, då de berättar och redovisar det som görs. Det ska dock tydliggöras att förvaltningarna har många olika projekt gällande antidiskriminering, jämställdhet och mångfald och att allt praktisk arbete inte syns i minnesanteckningarna från jämställdhets och mångfaldsgrupperna. För att få en hel bild av hur de översätter arbetet till praktik skulle vi behöva observera och intervjua medarbetare som arbetar med dessa frågor. Detta i sig påverkar studiens validitet.
Från Miljöförvaltningen fick vi 4 stycken minnesanteckningar från år 2016, 3 stycken från år 2017 och 7 stycken från år 2018. Från Stadsbyggnadskontoret fick vi 6 stycken minnesanteckningar från år 2016, 4 stycken från år 2017 och 5 stycken från år 2018. Detta har varit allt som funnits att tillgå från dessa åren. I en av minnesanteckningarna från jämställdhet- och mångfaldsgruppen på Stadsbyggnadskontoret från år 2016 står det att en minnesanteckning kommit bort. Om detta har skett vid fler tillfällen vet vi inte. Policydokumenten består av
31 Malmö stads Antidiskrimineringsplan, Personalpolicy, Strategi och handlingsprogram för
arbetet med sexuell hälsa och Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Dessa har gett oss
en bra förståelse för hur lagstiftning, de vill säga Diskrimineringslagen, översatts till olika policydokument i Malmö stad.
Validiteten och reliabiliteten i en kvalitativ studie handlar om kvalitet. När det gäller kvaliteten i en kvalitativ studie handlar det om hela forskningsprocessen. Reliabiliteten handlar om tillförlitligheten. I en kvalitativ studie handlar det om att forskaren kan redogöra för hur analysen ska göras och hur materialet tagits fram. Detta ska göras på ett tillförlitligt och begripligt sätt. Vi har båda läst programmet Mångfaldsstudier på Malmö Universitet, som gav oss en kandidatexamen i IMER (internationell migration och etniska relationer). Den gav oss kunskap om antidiskriminering, jämställdhet och mångfaldsfrågor. Det gör att vi kan röra oss inom dessa fält och diskurser för att utläsa vad texterna, i vårt fall policydokumenten och minnesanteckningarna från Jämställdhet- och mångfaldsgrupperna manifesterar.
Vi har studerat samma företeelse och fenomen, därefter vi har diskuterat och tagit fram gemensamma tolkningar. Vi mäter det vi avser att mäta, har tydliga teoretiska perspektiv och beskrivning om hur studien har genomförts. Vi har i största möjlig mån varit objektiva i vårt förhållningssätt och inte låtit våra personliga åsikter påverka undersökningen. Sammantaget anser vi att vår studie har en hög validitet och reliabilitet.93 På grund av att minnesanteckningar är just minnesanteckningar, finns det vissa delar som inte är tillräckligt utvecklade att utomstående läsare kan förstå. Det kan vara förkortningar, men också anteckningar där informationen inte varit tillräcklig för att kunna göra en analys. Dessa delar har vi inte använt oss av, vilket påverkar vårt resultat.
5.6 Analysverktyg
Vi har valt översättningsmodellen assimilering, särkoppling och transformering. Dessa begrepp kommer ifrån Judith Squires artikel om hur jämställdhetsintegreringsprocessen uttrycker sig utifrån dessa begrepp. Vi har även hämtat inspiration från Ragnar Anderssons avhandling som använder dessa begrepp som översättningsmodell. Anderssons avhandling har vi redogjort i
93
Runa Patel, & Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en
32 kapitlet Tidigare forskning. Vi har även hämtat inspiration av Rosabeth Moss Kanters forskning kring assimilering. Anledningen till att vi valt de tre begreppen som en översättningsmodell är att de belyser tre olika typer av översättningar, vilket sedan ger en förståelse för översättning i vår analys. Begreppen vi kommer presentera kompletterar vårt teorikapitel genom att gå djupare in på tre olika typer av översättningar. Genom att vi tar inspiration från flera olika forskare gällande översättningsmodellen får den även ett större djup.
Assimilering innebär att någonting som ska integreras i en organisation integreras på ett sätt
som passar det rådande systemet som finns i organisationen. Det kan vara en idé som översätts. Ett exempel är jämställdhet. Judith Squires är professor i politisk teori och menar att det blir en form av inkludering som strategi där kvinnor ska inkluderas i den miljö de stängs ute i från. Det blir att kvinnorna får anpassa sig till de villkor som finns. Det blir en inkludering utan krav på att miljön ska förändras men att det ska göras plats för kvinnor. De kvinnor som lyckas ta en plats är delaktiga på samma villkor som övriga men kvinnorna tvingas till assimilering. Ett annat exempel på personer som tvingas till assimilering är personer med utländsk bakgrund.94 En annan forskare som använder sig av assimilering är Rosabeth Moss Kanter, som menar att människor delas in i roller som är begränsade som gör att de får en “spelplan” att vara verksam på. De får sedan anpassa sina roller efter förväntningarna som råder av majoriteten.95 Kanter menar att om exempelvis kvinnor accepterar att delas in i begränsade roller blir det färre kvinnor på högre positioner i en organisation. Kanter menar att assimilering kan leda till sämre karriärmöjligheter för minoritetsgrupper.96
Genom att olikheterna mellan exempelvis könen lyfts fram och det tydliggörs att det krävs att det skapas olika behandlingssätt för att skapa lika möjligheter för kvinnor och män, kan det utvecklas särkoppling. Det menas att det i en miljö där det råder en manlig norm kan jämställdhet mellan könen accepteras, men det kan finnas ovilja att förändra männens egna villkor. Jämställdhetsarbetet accepteras men hålls i löst kopplade system som är särkopplade från övriga verksamheten eller det som utgörs som kärnverksamheten. I både assimilering och särkoppling saknas det förmåga att påverka de ojämna maktstrukturerna och förhållandena. Det kan istället ses som en sidororganisering. Vid assimilering blockas integreringen av de redan
94
Squires, Judith (2005). “Is Mainstreaming Transformative? Theorizing Mainstreaming in the Context of Diversity and Deliberation”. Social Politics: International Studies in Gender, State and Society 12(3), s374. 95
Kanter, R. (1993). Men and Women of the Corporation. (2.ed.) New York: BasicBooks 1993, 230ff.
96
33 rådande systemen som finns och det blir att exempelvis jämställdhetsintegreringen som tvingas till förändring för att passa in. Gällande särkoppling kan jämställdhetsintegrering just särkopplas och integreras i en omfattning där den inte hotar männens eller den rådande normens positionering.97
Transformering är när översättningen förändrar strukturer, attityder och förhållandet rent
institutionellt. Utmanas de rådande normerna och de kulturella föreställningarna till att det är verksamheten som anpassar sig, kan det ske en transformering för att istället skapa något nytt. Både assimilering och särkoppling kan leda till en transformering men oftast är det de rådande normerna som blir hinder i de olika stegen i processen.98