Det finns flera röster som har framfört kritik mot att använda årsredovisningar i den här typen av analyser. Ett arbete som många refererar till är Zégal & Ahmed som bland annat menar att årsre-dovisningar riktar sig till en avgränsad publik, att det finns strikta
2 I ett tidigare skede av mitt arbete arbetade jag med andra frågeställningar och jag skrev då ut samtliga sidor under rubriken ”Volvokoncernen” (en av fem huvudrubriker) på volvo.se . Ett material som totalt omfattar två fulla A4-pärmar. Att ladda ner samtliga si-dor från Volvos webbplats och andra associerade webbplatser och dessutom göra detta för samtliga företag som ingår i min analys betraktar jag som ett omöjligt arbete.
genrekonventioner för innehåll, form och struktur och dessutom
omfattande juridiska regleringar.3 Det senare får stöd av Maignan
& Ralston som utifrån detta argumenterar för att årsredovisningar i första hand är ett dokument som produceras för att lagen föreskri-ver det. Inte för att säga något specifikt om företagets föreskri-verksamhet
eller dess ställningstaganden.4 Zégal & Ahmed för också fram att
företag även kommunicerar i andra medier (pressmeddelanden, annonser, informationsmaterial) och att dessa, i högre grad kan anses vara mer giltiga analysenheter, när fokus är riktat mot frågor som rör företags verksamhet i förhållande till andra områden och/ eller grupper än det ekonomiska. Att uttala sig om ett företags ansvarsretorik med hjälp av en analys av årsredovisning innebär begränsningar i förhållande till helheten, vilket de också påvisar
empiriskt.5 Esrock & Leichty och Williams & Ho Wern Pei stärker
detta argument då de empiriskt visar på betydelsen av internet som
medium för att kommunicera företags ansvarsretorik.6
Jag är medveten om dessa begränsningar och jag är medveten om att mitt val av årsredovisningar får konsekvenser för de resultat som jag presenterar nedan. Jag kan inte ge ett svar på frågan om vilka konsekvenser det ger men kan ändå sluta upp bakom påståendet om att om det inte är möjligt att studera företags årsredovisningar och
sedan uttala sig uttömmande om företags ansvarsretorik.7
Detta innebär inte att jag accepterar alla argument som förs fram mot användningen av årsredovisningar. Vad gäller argumentet om den begränsade publiken så finns det flera studier som visar att årsredovisningen har en större läsekrets än aktieägare och
analyti-3 Zégal & Ahmed 1990:analyti-38f 4 Maignan & Ralston 2002:499 5 Zégal & Ahmed 1990:44ff
6 Esrock & Leichty 1998, Williams & Ho Wern Pei 1999
7 Jag har därför övervägt andra material under arbetets gång, i första hand företagens webbplatser. Idag har i stort sett alla företag en eller flera webbplatser med anknytning till den verksamhet man bedriver och vad gäller börsföretagen så är de ålagda att ha en webb-plats. Förtjänsten med ett detta val skulle i första hand vara att information i större utsträck-ning är anpassad till olika typer av publiker (Esrock & Leichty 1998:308).
ker.8 Vidare menar jag att de genrekonventioner som görs gällande för årsredovisningar är lika betydande för andra medier även om de sannolikt ser annorlunda ut. Det är inte möjligt att producera en text (pressmeddelande, webbplats, annons eller något annat) utan att hänsyn till de förutsättningar som mediet och dess konventioner för med sig. Dessutom menar jag att ett företag inte kan framträda med alltför varierande beskrivningar av verksamheten i olika sam-manhang. Det förekommer skillnader men strävan efter homogenitet och kontinuitet anser jag vara en bärande idé i företags profilerings-arbete vilket ger att skillnaderna mellan olika medier kan antas vara begränsade.
Den kritik som jag menar har störst relevans är att det förekommer juridisk reglering av årsredovisningar. Dels är det ett dokument som (många) företag måste producera – dels är innehållet till stor del juridiskt reglerat. Därmed inte sagt att det är faktorer som helt bestämmer utformningen. Det förekommer flera delar i årsredovisningen som inte är juridiskt reglerade. I linje med detta visar också analyserna i Grey et al. att frågan om att inkludera eller exkludera juridik, etik och/eller filantropi i retoriken är något som till stor del bestäms utifrån situationella
faktorer.9
8 Se till exempel Deegan & Rankin 1997,Tilt 1994
9 Grey at al. 1995:49 För att gälla svenska nutidsförhållanden måste vi dock justera denna beskrivning något. I Årsredovisningslagen anges att svenska företag måste redovisa om de är anmälnings- eller tillståndpliktiga enligt miljöbalken, antalet anställda fördelat på kön, omfattningen av sjukfrånvaro och ett antal andra aspekter av verksamheten som möter politiskt intresse (Årsredovisningslagen 1995:1554) Å andra sidan anges inte hur detta ska ske vilket blir tydligt vid en läsning av dokumenten. Omfattning, tematik och disposition varierar stort mellan olika företag. Frivilligheten i andra medier, pressmeddelanden, webb-platser etc. är ännu större 2004. Företagen har en informationsplikt vid kurspåverkande händelser men i övrigt finns det få regler som påverkar vad, när och hur företag ska kom-municera med sin omgivning. Detta har dock ändrats och sedan 1 juli 2005 kräver Stock-holmsbörsen att noterade företag följer ”Svensk kod för bolagsstyrning” och man kräver därmed att företagen redovisar sin bolagsstyrning i såväl årsredovisning som på företagets webbplats (som man är ålagd att ha). Undantagna är företag med säte i andra länder, dessa företag ska i stället följa den nationella koden för bolagsstyrning. Finns det ingen sådan ska den svenska koden tillämpas (Svensk kod för bolagsstyrning 2004:33ff).
För att eliminera konsekvenserna av den juridiska regleringen har jag valt att exkludera de delar som föreskrivs i
Årsredovis-ningslagen.10 I 2 kap., 1§ anges det att ett företag ska redovisa;
Balansräkning, Resultaträkning, Noter, Förvaltningsberättelse och Finansieringsanalys. Utöver dessa har jag dessutom exkluderat Bokslutskommentarer, Revisionsberättelse, Redovisningsprinciper, Förändringar i eget kapital, Kassaflödesanalys, Förslag till vinst-disposition, Historisk översikt (ekonomisk), Aktieägarinformation (bolagsstämma osv.), Information om kommande rapportering och Adressuppgifter. Jag har gjort bedömningen att det retoriska utrym-met i dessa delar är begränsat.
Med denna manöver menar jag att konsekvenserna av att årsredo-visningar är juridiskt reglerade har minimerats med resultatet att en analys av företags årsredovisningar ger oss betydande kunskaper om företags ansvarsretorik.