Materialflöde  och  arbetsprocesser

Materialflödet  på  GEHC,  från  mottagning  till  produktion,  kan  övergripande  beskrivas  enligt  figur   9.  

Figur  9.  Övergripande  materialflöde  på  enheten  

Källa:  Egen  skiss  efter  intervjuer  och  observationer   5.6.1  Godsmottagning  

Godsmottagningen/Terminal   mottar   gods   i   nedre   plan   under   dagen.   Material   packas   upp   av   personal   och   placeras   i   angivna   modullådor   tillsammans   med   artikels   följesedel.   Material   som   måste  kvalitetskontrolleras  placeras  på  vagn  som  går  till  kvalitetskontrollen  medan  resterande   material  placeras  på  respektive  lagers  vagn.  

Inleverans Terminal  -­‐    

Uppackning Kvalitetskontroll

Lager  –  

Supermarket/Comm Produktion

Emballage/  

Avdelningsförråd

Packning/Skeppning

Godsmottagningens   medarbetare   levererar   ut   material   till   respektive   lager;   Supermarket,   Comm-­‐lager,   avdelningsförråd   osv.   Utleverans   prioriteras   efter   volym.   Det   vill   säga   lager   som   har  fått  stora  volymer  prioriteras  först.  Ledtiden  från  mottagning  till  lager  får  vara  max  en  dag,   då   räknas   leveransdagen   som   dag   noll.   Det   innebär   att   ankommet   material   på   måndag   måste   vara   utlevererat   till   respektive   lager   senast   på   tisdag   före   arbetsdagens   slut.   Gods   som   går   genom  kvalitetskontrollen  får  naturligtvis  en  längre  ledtid.  

5.6.2  Inlagring  

Eftersom   varje   lager   har   sina   egna   förutsättningar   och   ingår   under   respektive   produktions-­‐

grupps  organisation  så  kan  rutinerna  i  de  olika  lagren  se  olika  ut.  Generellt  fungerar  det  dock  på   så   vis   att   respektive   lagers   spindel/spindlar   hämtar   levererat   material   vid   angiven   plats   där   godsmottagningen  lämnat  material.  Spindeln  läser  av  varje  artikels  följesedels  streckkoder  med   handscanner.   Etikett   skrivs   ut   och   fästs   på   kolli.   Etikett   innehåller   information   om   artikelnummer,  ordernummer,  inleveransdatum  och  lagerplats.  För  spårbara  artiklar  finns  även   information  om  batchnummer  med.  Efter  att  alla  artiklar  lästs  in  läggs  de  in  fysiskt  på  respektive   lagerplats.  All  inlagring  sker  i  lagersystemet  MIA,  sedan  förs  informationen  över  till  Oracle.  

Eftersom   enheten   tillämpar   FIFO   läggs   nyligen   ankommet   material   längst   in   på   lagerhyllan.  

Ibland  kan  dock  olika  ordernummer  ha  samma  inleveransdatum,  av  olika  orsaker,  vilket  gör  att   spindeln   inte   vet   förrän   vid   nästkommande   plocktillfälle   från   vilken   låda   material   ska   plockas   från.  Detta  gör  att  material  ibland  läggs  i  fel  ordning  på  lagerhyllan  vilket  skapar  merarbete  vid   senare  plock.  

Material   som   inte   ryms   på   angiven   lagerhylla   läggs   i   lagrets   överlager,   kallat   overstock.  

Overstock   kan   finnas   på   ett   eller   flera   ställen,   och   kan   finnas   på   nära   eller   långt   avstånd   beroende  på  lager.  Primärplats  märks  ut  med  overstock-­‐symbol  för  att  spindel  senare  ska  veta   att   det   finns   material   i   overstock.   Overstock   för   en   artikel   kan   antingen   erhålla   ett   eget   lagerplatsnummer  från  MIA,  vilket  innebär  att  den  systemmässigt  har  en  definierad  plats.  Dock   kan   overstock   även   inläggas   på   valfri   ledig   plats   av   spindel.   Detta   innebär   att   det   är   spindeln   som  har  koll  på  exakt  var  aktuellt  overstock  för  artikel  finns.  

Det  finns  inga  fasta  tidsspann  när  inlagring  ska  ske  utan  spindel  lagrar  in  material  när  tillfälles   ges.  Plock  till  produktionen  i  närtid  prioriteras  av  naturliga  skäl.  

5.6.3  Materialplock  till  produktion  

Plock  i  lager  för  leverans  ut  till  produktionen  kan  generellt  se  ut  på  två  sätt.  Antingen  genom  två-­‐

bingesignal   eller   genom   materialorder   på   kitt   eller   orderplock,   från   produktionsplaneringen.  

Produktionsteknik,  som  organisationsmässigt  ligger  under  Process  Engineering,  ansvarar  för  val   av   materialpresentationsmetod.   Det   vill   säga   om   material   ska   levereras   till   produktionen   som   två-­‐binge,   kitt   eller   orderplock.   Figur   10   visar   hur   material   kan   levereras   från   lager   till   produktion.  

Figur  10.  Plockmetoder  till  produktionen  från  Supermarket  och  Comm  

Källa:  Egen  skiss  utifrån  intervjuer   5.6.3.1  Två-­‐binge  

Användning  av  två-­‐bingar  vid  GEHC  syftar  till  att  operatörer  ska  ha  material  nära  till  hands  och   att   påfyllning   av   material   till   produktionen   ska   kunna   ske   kontinuerligt   men   utan   att   det   ska   behöva  ske  för  ofta.  Två-­‐bingesystemet  är  uppbyggt  av  två  bingar,  innehållandes  samma  artikel,   som   lagras   intill   monteringsstationerna.   Tom   binge   signalerar   påfyllning   från   lager   och   binge   nummer   två   fungerar   då   som   buffert   under   påfyllningstiden   för   den   första   bingen.  

Bingekvantiteten   kan   variera   beroende   på   artikel   och   station   från   bara   ett   par   dagar   till   flera   veckor.  För  vissa  artiklar  kan  det  även  ha  slagits  ihop  till  en  enda  binge  med  en  vägg  som  delar   upp   bingen   i   en   plockdel   och   en   buffertdel.   I   vissa   fall   kan   även   flera   artiklar   lagras   i   samma   binge,  då  också  med  en  vägg  som  skiljer  artiklarna  åt.  

Påfyllning   sker   genom   att   operatörer   ställer   tomma   bingar   på   avställningsplats   som   spindlar   hämtar.  Spindlar  fyller  bingar  med  den  kvantitet  som  är  angiven  på  bingen.  En  så  kallad  Move   Order   skapas   av   spindeln   i   Oracle   där   sedan   varje   binges   QR-­‐kod   scannas   av.   QR-­‐koden   innehåller   information   om   bingekvantitet   och   mellan   vilket   lager   till   monteringsstation   som   material  levereras  mellan.  Efter  scanning  överförs  Move  Order  från  Oracle  till  MIA  vilket  innebär   att  lagersaldo  i  båda  systemen  uppdateras.  Avslutningsvis  levereras  bingarna  ut  till  respektive   monteringsstation.   Saldo   på   två-­‐bingeartikel   dras   sedan   av   i   samband   med   operationsavslut   i   produktionen.  Två-­‐bingematerial  finns  således  fortfarande  i  saldo  i  Oracle  ända  tills  arbetsorder   är  avslutad.  

Produktion

Orderplock Kitt Två-­‐binge

Plock-­‐

order

Inledningsvis  var  det  tänkt  att  framförallt  billiga  artiklar  med  hög  åtgång  skulle  levereras  i  två-­‐

bingar.   På   senare   tid   har   dock   även   dyrare   artiklar   börjat   levereras   i   två-­‐bingar,   på   grund   av   önskemål  från  produktionspersonal.  

5.6.3.2  Kitt  

Materialorder   bestående   av   kitt   innebär   att   en   materialsats   för   montering   av   en   eller   ett   fåtal   enheter  plockas  samman.  Material  sammanförs  i  en  kittbricka  i  skumplast  som  är  utformad  så   att  den  ska  ge  en  visuell  bild  till  både  spindel  och  monteringspersonal  att  allt  material  finns  med.  

Kittat  material  dras  av  från  saldo  i  samband  med  plock.  

5.6.3.3  Orderplock  

Orderplock   innefattar   materialsats   för   montering   av   hel   arbetsorder.   Orderplock   används   mestadels   för   order   på   reservdelar   numera   och   användning   av   orderplock   har   minskat   med   tiden  efter  införandet  av  den  nya  produktions-­‐  och  lagerstrategin.  Material  i  orderplock  fungerar   på  liknande  sätt  som  för  kitt,  det  vill  säga  att  material  dras  av  från  saldo  i  samband  med  plock.  

5.6.3.4  Bulkmaterial  och  emballage-­‐/avdelningsförråd  

Övriga   materialhanteringssätt   är   bulkmaterial   och   avdelningsförråd.   Bulkmaterial   innefattar   skruv,   lim,   förpackningsmaterial   osv.   och   går   i   samma   flöde   som   två-­‐binge   men   köps   mot   monteringsavdelning   kostnadsställe   och   bokas   inte   ut   mot   enskild   order.   I   emballage-­‐

/avdelningsförrådet,   som   är   placerat   i   källaren   i   anslutning   till   godsmottagningen,   lagerläggs   skrymmande  gods  och  hämtas  av  monteringspersonal.  Artikel  dras  av  från  saldo  i  samband  med   operationsavslut.  

5.6.3.5  FIFO  

Eftersom  enheten  tillämpar  FIFO  så  ska  material  som  levererades  först  således  plockas  först.  För   de  flesta  artiklar  spelar  det  vid  tillfället  ingen  roll  om  det  plockas  från  fel  datum.  Däremot  skapar   det  problem  vid  en  senare  inventering  om  FIFO  plockats  fel.  Om  en  spårbar  artikel  plockas  fel   blir   det   fel   i   spårbarheten   av   slutprodukten,   vilket   naturligtvis   inte   är   önskvärt   ur   säkerhetssynpunkt.  

5.6.4  Produktionsgrupper  

Antalet  produktionsgrupper  uppgår  som  tidigare  nämnt  till  nio  st.  Förutsättningar  skiljer  sig  åt   mellan   grupperna   vilket   innebär   att   även   uppbyggnaden   av   produktionen   skiljer   sig   åt   mellan   grupperna.   Generellt   kan   dock   de   flesta   produktionsgrupperna   sägas   vara   uppdelad   i   en   delmonterings-­‐   och   slutmonteringsdel.   I   delmonteringen   sätts   moduler   ihop   från   artikelnivå.  

Modulerna  levereras  sedan  vidare  till  slutmontering  som  sätter  ihop  moduler  och  artiklar  till  ett   instrument.   Testning   sker   både   på   modul-­‐   och   slutproduktnivå   som   i   ett   led   att   upptäcka   och   åtgärda  fel  i  ett  så  tidigt  skede  som  möjligt.