Utifrån nulägesanalysen, och kopplat till syftet och forskningsfrågorna, presenterar detta avsnitt rekommendationer för att förbättra materialförsörjningen på fallföretaget.
I de intervjuer och dialoger med medarbetare på GE Healthcare som har legat till grund för presenterade rekommendationer i detta kapitel har det framgått att de rekommendationer om förbättringar som läggs bör kunna utföras på ett enkelt sätt och med befintliga resurser.
Eftersom förutsättningarna för verksamheten förändras kontinuerligt så bör även förändringar kunna ske kontinuerligt. Det ska inte krävas att det startas nya projekt med bestämda start-‐ och slutdatum för att genomföra förändringar och underhåll. Med hänsyn till detta och med avseende till studiens syfte har förbättringsförslag tagits fram. De förslag som har tagits fram har utgått från de styrkor och svagheter som identifierats i vald lagerstrategi och använda materialförsörjningsmetoder. De rekommendationer som tagits fram är följande:
• Införande av materialförbättringsgrupper.
• Lageromsättningshastighetsklassificering för artikelgrupper.
• Saldoavbokning av två-‐binge i samband med plock från lager.
7.1 Materialförbättringsgrupper
Sett till de styrkor och svagheter i nuvarande lagerstrategi som redovisats och som ett led i arbete med ständiga förbättringar enligt Lean-‐principen, som Arnold, Chapman och Clive (2011) tar upp, rekommenderas införande av materialförbättringsgrupper. Dessa grupper tilldelas uppgiften att med kontinuerliga intervall inspektera lager, utreda identifierade problem och åtgärda dessa problem om möjligt. Grupperna föreslås innehålla representanter från olika roller och funktioner, dels för att täcka upp respektive funktions arbets-‐ och ansvarsområde, och dels för att upprätthålla en god kontinuerlig kommunikation mellan funktioner. Gruppens uppgift blir att inspektera aktuellt lager med kontinuerliga intervall, exempelvis var tredje eller fjärde vecka, och om möjligt åtgärda identifierade problem. Funktioner och roller som föreslås delta i dessa grupper är: materialspindel, inköpare och/eller materialplanerare, produktionsplanerare, produktionspersonal och eventuellt deltagande av produktionsledare, produktionstekniker och godsmottagningsansvarig.
Materialspindel är den som ser verkligheten i lagret och har kunskap om artikelåtgång, artikelproblem, brister, överlager och så vidare. De måste även möta och hantera de förändringar som sker gällande till exempel inlagring av nya artiklar, förändringar av orderkvantiteter, förändring i orderfrekvens och problem gällande brist och överlager. Några tydliga vägar för kontinuerlig kommunikation med exempelvis inköpsavdelningen gällande förändringar och problem som uppstår finns dock inte.
I förslaget ingår att gruppen inspekterar aktuellt lager samtidigt som materialspindel redogör för de problem som finns och de eventuella önskemål de har gällande exempelvis orderkvantiteter. Även deltagande produktionspersonal föreslås redogöra för de problem som finns i produktionen med artiklar och de önskemål de har. Inköpare och materialplanerare ansvarar sedan för att förmedla identifierade problem vidare till ansvarig inköpare/materialplanerare som utreder om förändringar av exempelvis orderkvantiteter är möjliga. Deltagande inköpare/materialplanerare återkopplar sedan till spindel och produktion om åtgärder är möjliga att göra eller inte och i så fall varför dessa åtgärder inte är möjliga.
Produktionsplanerare kan också komma med input om problem för produktionsplaneringen och
vilka förändringar som kan behövas. Även inköp/materialplanering kan komma med proaktiv information om de vet att inköpsbeteendet kommer förändras avsevärt gällande någon artikel.
För att inte dessa inspektioner ska ta upp alltför mycket tid både gällande inspektion och åtgärder föreslås att endast de exempelvis tio största problemen för tillfället tas upp och utreds.
Det är också viktigt ur denna aspekt att det inte heller behöver vara möten alltför ofta så att inte för mycket tid som behövs till de ordinarie arbetsuppgifterna tas upp, därav förslaget att möten sker med tre eller fyra veckors intervaller.
Dessa inspektionsmöten kan både ses som en del av ständiga förbättringar enligt Arnold, Chapman och Clive (2011) och som en del av förbättrad kommunikation mellan olika funktioner i enlighet med som Storhagen (2011). Förhoppningsvis kan även problematiken med saldosäkerheten, i enlighet med Storhagen (2011), förbättras i samband med dessa möten då problem gällande detta kan tas upp.
Sammanfattningsvis kan förslaget ge följande resultat:
• Kontinuerligt förbättringsarbete.
• Effektivare kommunikation och återkoppling mellan funktioner.
• Långsiktigt förbättrad materialförsörjning.
Eventuella negativa effekter som förslaget kan medföra:
• Tidskrävande.
• Fokus läggs på småsaker.
• Övriga förbättringsinsatser avtar.
7.2 Lageromsättningshastighet för artikelgrupper
GEHC har krav på att inom några år uppnå en lageromsättningshastighet på 11-‐12 gånger, vilket innebär att lagrets ska omsättas med ca 30 dagars intervall. Samtidigt är variationen bland artiklar, sett till volym, kostnad, ledtid med mera stor. Detta gör det problematiskt att ha ett enhetligt mål för omsättningshastigheten på alla artiklar. Samtidigt är det dock svårt att definiera en specifik lageromsättningshastighet för varje enskild artikel. För att göra det mer lätthanterligt är därför rekommendationen att lageromsättningshastighet klassificeras och definieras för olika artikelgrupper, det vill säga att olika artikelgrupper såsom skruvar, kablar, slangar osv. klassificeras efter olika lageromsättningshastigheter. Exempelvis kan kravet på lageromsättningshastighet för artikelgruppen skruvar sättas till 14 dagar, kablar till 30 dagar och slangar till 45 dagar. I detta exempel blir den totala lageromsättningshastigheten, sett till artikelgrupperna, 30 dagar. Den uppsatta lageromsättningshastigheten för artikelgruppen utgår från de generella förutsättningar som finns för artikelgrupperna sett till ledtid, volym, kostnad osv. Detta hindrar dock inte att lageromsättningshastighetsmål för vissa enskilda artiklar
definieras ifall det anses nödvändigt.
7.3 Avbokning av två-‐binge i samband med plock
Det finns problem med två-‐bingar i den systemmässiga saldohanteringen vid GEHC. Det internt dragande system som två-‐bingesystemet fungerar som är svårt att förena med det övergripande MRP-‐system som används för planering av produktion och anskaffning av artiklar. Eftersom Oracle inte kan skilja på lagring i supermarket och lagring i produktionen så är rekommendationen att plockning av allt material sker på ett systemmässigt liknande sätt för alla artiklar, det vill säga att två-‐bingematerial dras av från saldo i samband med plock från supermarket/Comm, på samma sätt som det görs för kitt och orderplock.
Fördelar inom materialförsörjningen som är tänkta att kunna uppnås med förslaget att boka av material i två-‐bingar i samband med plock är bland annat:
• Enhetliga materialtransaktioner.
• Korrekta MRP-‐beräkningar av saldo vilket ger:
o Färre materialbrister.
o Tillförlitligare produktionsplaner.
• Minskat behov av beräkning av säkerhetslager.
• Minskad manuell hantering av brister.
På grund av de många produkter som tillverkas och många artiklar som köps in är det av stor vikt att lagersaldon är korrekta för att rätt MRP-‐beräkningar ska göras så att inte brister ska uppstå och därmed omplanering av produktion måste utföras. En minskning av brister och omplanering minskar även riskerna för överlager på andra artiklar.
Förutom att MRP-‐beräkningar blir mer tillförlitliga kommer material beställas hem i tid.
Lagernivåerna kan därför öka något, men denna ökning av lagernivåer kan samtidigt göra att tidsåtgången till att beräkna säkerhetslager kan minska eftersom säkerställning av material i tid fungerar som säkerhetslager.
När risken för materialbrist minskar kommer även den manuella hanteringen av brister för spindlar, operatörer, produktionsplanerare, materialplanerare att kunna minska. Med en tom lagerplats för artikel kan personal med stor säkerhet veta att artikel kommer att beställas hem vid nästa tillfälle. Idag kan man inte säkert veta om artikel kommer beställas hem inom den närmsta tiden eller ej på grund av MRP räknar på saldo även ute i produktionen. Dock förutsätter detta naturligtvis att det systemmässiga och fysiska lagersaldot överensstämmer.
De mindre positiva effekter som avbokning av två-‐bingar vid plock som kan uppstå är:
• Risk för ökade lagernivåer
• Överlager
• Minskad lageromsättningshastighet
• Ökad kapitalbindning
Det finns risk att förslaget driver upp lagernivåerna och därmed ökar risken för överlager på aktuella artiklar och därmed minskad lageromsättningshastighet och ökad kapitalbindning. Det är därför viktigt att artiklar som går i två-‐binge är billiga och har en relativt hög omsättningshastighet. Även storleksmässigt bör de vara relativt små för att eventuellt ökade lagernivåer inte ska ta för stor fysisk plats.